Sökresultat:
628 Uppsatser om Finansiell rćdgivning - Sida 31 av 42
Att mÀta eller inte mÀta : den finansiella mÀtproblematiken inom Health Management ur ett lönsamhetsperspektiv
Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjÀnstesamhÀlle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser Àr att mÀta om dessa insatser Àr lönsamma dÄ det i dagslÀget endast tillÀmpas icke-finansiella mÄtt. Eftersom det Àr vÀl kÀnt att sjukfrÄnvaro kostar företagen stora summor pengar Ärligen satsas det mycket resurser pÄ aktiviteter för medarbetarna och deras hÀlsa i syfte att hÄlla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis pÄ att detta samband förekommer. För att fÄ svar pÄ vÄr problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bÀttre finansiellt resultat i framtiden nÀr de Àr sÄ svÄra att mÀta i monetÀra termer? har vi genomfört intervjuer med personer frÄn fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar.
Strategiska beslut: underlag och beslutsprocess
Beslutsprocessen Àr en mycket komplex process som involverar flera olika delar i företaget. Ett brett informationsflöde Àr kritiskt för att ett bra beslut skall kunna fattas. Informationen som de strategiska besluten grundas pÄ kan skilja sig mellan olika företag och dÀrmed Àr det intressant att studera vad företag grundar sina beslut pÄ samt hur de tar fram den information som Àr nödvÀndig. Informationen företag har som underlag för sina beslut kan Àven delas upp i mjuk och hÄrd information. Den mjuka informationen definieras som bilder, visioner, idéer och kognitiva strukturer medan den hÄrda informationen oftast Àr numeriskt och anvÀnds i företagen inom finansiell redovisning, produktion och kontrollsystem.
TeliaSonera: en studie av marknadens reaktion pÄ nyheten om ett förvÀrv av aktier i Turkcell
Uppsatsen behandlar nyheten om att TeliaSonera avtalat med Cukurova Group om ett förvÀrv av aktier i Turkcell. Ett förvÀrv som skulle innebÀra att TeliaSonera gavs aktiemajoritet i företaget. Det huvudsakliga syftet Àr att analysera hur nyheten om förvÀrvet har pÄverkat TeliaSoneras företagsvÀrde genom att studera marknadens reaktion vid offentliggörandet av hÀndelsen. Ett delsyfte Àr att utifrÄn en studie av den nÀrmaste konkurrentens aktieförÀndring bedöma motivet till förvÀrvet. En vanlig hypotes för finansiella marknader Àr att de Àr effektiva av semistark form, vilket innebÀr att en aktiekurs reflekterar all offentlig information.
PensionsÄtaganden i RR 29/IAS 19 - RedovisningsmÀssig och finansiell pÄverkan pÄ FPG/PRI-anslutna företag
I Sverige pÄgÄr just nu en harmonisering till IASB:s redovisningsstandarder, IAS, vilka frÄn och med den 1 januari 2005 skall tillÀmpas av de börsnoterade företagen. En av dessa standarder, IAS19 ?Employee Benefits?, har översatts av redovisningsrÄdet och fÄtt namnet RR 29 ?ErsÀttning till anstÀllda?. Denna skall gÀlla under en övergÄngsperiod och fungera som en förberedelse inför den slutliga övergÄngen. Vi har i detta arbete analyserat hur den nya rekommendationen kommer att pÄverka företagen redovisningsmÀssigt och finansiellt.
Sambandet mellan förtroende och ömsesidigt finansiellt informationsutbyte: I ett internationellt interorganisatoriskt samarbete
MÄnga företag vÀljer idag att avyttra och sÀlja enheter som ligger för lÄngt ifrÄn deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, dÀr mÄnga olika aktörer Àr inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad mÄste samarbeta med andra aktörer, i sÄ kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens globalisering Àr det inte ovanligt att enheter dessutom sÀljs till verksamheter i andra lÀnder, dÀr samarbete mellan parter forsÀtter. Ekonomistyrning över organisationens egna grÀnser blir dÀrmed allt viktigare.
Vilken information presenteras i VD-brev? En studie av industri- och hÀlsovÄrdsbranschen
Bakgrund: I en allt mer internationell vÀrld finns det idag ett tryck frÄn intressenter att företag ska ge en mer snabb och öppen information om deras ansvarstagande, varför företag idag vÀljer att lÀmna ut mer information i Ärsredovisningen Àn vad som Àr lagstadgat. Den frivilliga information som företag presenterar utgörs bland annat av VD-brevet. VD har en viktig roll i företaget, inte frÀmst för att skapa förtroendekapital hos företagets intressenter. Studier visar att VD-brev ofta innehÄller ord som tyder pÄ att VD försöker försköna framstÀllningen av företagets resultat samt att de ofta sjÀlva vill framstÀlla sig i en ofelbar sjÀlvbild.Problemformulering: Vilken information presenterar företagen i sina VD-brev?Syfte: Rapportens syfte Àr att studera och redogöra för den information som uppges i VD-brev frÄn 2010 i sex företag, vilka Àr verksamma inom tvÄ olika branscher, samt se eventuella likheter och skillnader mellan branschernas VD-brev.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod anvÀnds och en textanalys pÄ sex företags VD-brev har dÀr gjorts.
Varför sprids inte EVA bland svenska företag: en studie ur företags- och konsultperspektiv
Inom företagsekonomin talas det ofta om principal?agent?teorin. Det Àr en teori som visar pÄ behovet av effektiva styrmodeller, som till exempel prestationsmÄtt, för att kunna leda en organisation pÄ ett effektivt och framgÄngsrikt sÀtt. För drygt 20 Är sedan utvecklade det amerikanska konsultföretaget Stern Stewart & Co. EVAŸ-modellen (Economic Value Added).
Budgetens nytta i smÄ företag -En studie i svensk modeindustri
BakgrundI den omvÀrld vi ser idag, prÀglad av ekonomisk oro, krÀvs en effektiv och funktionellstyrning för att smÄ företag i allmÀnhet och de inom modebranschen i synnerhet ska överleva.Detta dÄ smÄ företag generellt inte har lika mycket kapital att ta av i sÀmre tider ochmodebranschen drabbas sÀrskilt hÄrt dÄ mode Àr det första hushÄllen sparar in pÄ i enlÄgkonjunktur. Trots detta Àr majoriteten av de modeller för ekonomistyrning vi ser idagutformade med hÀnseende pÄ större företag. Budgeteringen Àr en av dessa modeller vilkenocksÄ Àr en av de Àldsta och mest omtalade modellerna för ekonomistyrning.SyfteSyftet med föreliggande uppsats Àr att utreda budgeteringens anpassningsförmÄga till smÄföretag i vÀstsvensk modeindustri samt att utforska dess nytta med utgÄngspunkt i ettledningsperspektiv.AvgrÀnsningarUppsatsen avgrÀnsas till att behandla företag inom vÀstsvensk modeindustri. Dessutomkommer uppsatsen endast att behandla smÄ företag, dessa definieras utifrÄn antal anstÀllda,vilka inte fÄr överstiga 49 stycken.MetodFöreliggande uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt med ett kombineratdeskriptivt och explorativt undersökningssyfte samt en kvalitativ undersökningsmetod. Detutfördes fem semistrukturerade intervjuer med företagsledare för smÄ företag inommodebranschen i VÀstsverige.Analys & slutsatserSÄvÀl teori som empiri redogör för budgeten som en finansiell plan för kommandeverksamhetsÄr.
DiskretionÀr förvaltning av premiepension : En granskning av förvaltningstjÀnster inom premiepension med fokus pÄ investeringsprocessen
Bakgrund: FörvaltningstjÀnster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjÀnsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen pÄstÄs skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna Àr ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgÀnglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier pÄ omrÄdet vÀgleder i hur förvaltarna bör och fÄr agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken.
AffÀrsmodell för innovativa entreprenöriella företag : VÀgen till lönsamhet och tillvÀxt
Bakgrund/problem: Innovativa entreprenöriella företag skapar bÄde tillvÀxt och arbetstillfÀllen i de samhÀllen de verkar i. Det Àr dÀrför viktigt för vÄr vÀlfÀrd att den typen av företag bildas och lyckas etablera sig. Att starta ett innovativt entreprenöriellt bolag Àr dock riskfyllt eftersom mÄnga nystartade företag gÄr i konkurs. Forskare har pÄ senare Är visat att en bra affÀrsmodell Àr vÀldigt viktigt för nystartade företag och modeller har tagits fram för hur en affÀrsmodell ska utvecklas för att göra ett nystartat företag framgÄngsrikt. Innovativa entreprenöriella företag möter dock utmaningar som andra företag slipper och de affÀrsmodeller som tagits fram för vanliga entreprenöriella företag kan dÀrför antas vara otillrÀckliga för de som ska starta ett innovativt entreprenöriellt företag.
Intressekonflikter inom kreditvÀrderingsinstitut : En komparativ studie av amerikansk och EU- rÀtt
Syftet med min uppsats Àr att utreda om EU:s reglering, som Àr avsedd att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvÀrderingsinstitut, uppfyller sitt syfte. KreditvÀrderingsinstituten Àr privatÀgda organisationer som avger oberoende yttranden om kreditkvaliteten hos en enhet, en skuld, finansiell förpliktelse eller hos ett finansiellt instrument. KreditvÀrderingsinstitutens handlande anses ha varit en av orsakerna till att finanskrisen 2007-2008 blev vÀrldsomfattande. I och med finanskrisen blev det uppmÀrksammat att kreditvÀrderingsinstituten vidtagit handlingar som grundades i intressekonflikter och felaktigheter och de blev hÄrt kritiserade. Sedan finanskrisen har dÀrför omfattande reglering för att motverka just intressekonflikter inom kreditvÀrderingsinstitut införts i EU-rÀtten, dessförinnan var kreditvÀrderingsinstituten i princip oreglerade inom EU.
ElprispÄverkan i elintensiv industri : Svensk industri i kris?
Industrin och dess företrÀdare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser pÄ gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivÄ och variation stÄr i centrum, dÄ uppsatsen utgÄr frÄn företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen Àmnar pröva hypotesen att företagens resultat Àr starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys pÄ olika för företagen centrala nyckeltal sÄsom soliditet och nettoresultat, jÀmfört med elprisets utveckling.
Verksamhetsstyrning inom ett hotell
ProblemstÀllning: En verksamhetsstyrning med fokus pÄ de ickefinasiella styrmedel börjar framhÀvas som allt viktigare faktorer för ett företags lÄngsiktiga framgÄng. VÄrt frÀmsta mÄl Àr att belysa de mest sÀrskiljande drag och problem med verksamhetsstyrningen pÄ ett hotellföretag. Detta gör vi dÄ det finns mycket skrivet om styrmedel i allmÀnhet och, utifrÄn vÄrt intresse för branschen, har vi dÀrefter valt att utföra undersökningen pÄ ett hotell.Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera sÀrdrag och sÀrskiljande problem med verksamhetsstyrningen inom ett hotell.Metod: För att uppfylla vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn litteratur som handlar om verksamhetsstyrning. SÀrskilt stor vikt, med tanke pÄ syftet, har lagts pÄ litteratur som behandlar servicebranschen. DÀrefter har vi utfört kvalitativa undersökningar i form av intervjuer med de anstÀllda pÄ Quality Hotel Konserthuset.
VÀrderingsprocessen av noterade och onoterade företag i praktik och teori ? finns det nÄgon skillnad?
Under de senaste decennierna har Àmnet företagsvÀrdering blivit alltmer populÀrt. En av anledningarna Àr den globaliserade företagsvÀrlden dÀr företag byter Àgare för varje dag som gÄr. Mycket av forskning som handlar just om det Àmnet har gjorts nÀr det gÀller vÀrdering av noterade företag. Dock Àr det inte mÄnga som forskat kring hur en vÀrdering gÄr till i onoterade företag. PÄ grund av det har vi bestÀmt oss att fÄ reda pÄ om det förekommer nÄgra skillnader vid vÀrdering av noterade och onoterade företag i praktik jÀmfört med teorin och i sÄ fall vilka.
SvÄrigheter med att redovisa enligt IAS/IFRS
Börsnoterade europeiska företag ska frÄn och med 1 januari 2005 tillÀmpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benÀmns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa standarder ska tillÀmpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gÀller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka svÄrigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vÄr hjÀlp för att fÄ fram information om detta har vi anvÀnt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella lÀkemedelskoncernen AstraZeneca, RÄdet för finansiell rapportering samt en revisor pÄ Ernst & Young.Vi valde att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att fÄ sÄ ingďende information som möjligt. Vid intervjuerna anvÀndes öppna frÄgor för att fÄ en tydlig beskrivning av svÄrigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svÄrigheter som kan uppkomma vid implementeringen och anvÀndningen av IAS/IFRS.