Ur svÄrigheterna att förklara företags kapitalstruktur och hur den Àr förknippad med olika risker för olika Àgartyper, Àr syftet att undersöka vilken av Trade-off-teorin och Pecking order-teorin som bÀst kan förklara skuldsÀttningen hos svenska familjeÀgda företag pÄ Stockholmsbörsen. Med hjÀlp av en modell för respektive teori har vi genomfört regressionsanalyser för att besvara vÄrt syfte. Med grund i tidigare forskning kring familjeÀgda företag och teoriernas grundlÀggande synsÀtt pÄ förÀndring i skuldsÀttning, har studien utgÄtt frÄn hypotesen att familjeÀgda företag i högre utstrÀckning kommer att finansiera sig med internt genererade medel Àn extern belÄning, vilket ligger i linje med Pecking order-teorin. Studien utgÄr frÄn bÄde finansiell- och Àgardata gÀllande tidsperioden 2004-2013. Resultaten pekar likt hypotesen förutspÄtt mot ett större stöd för Pecking order-teorin hos svenska familjeÀgda företag.

Stroke Àr en allvarlig sjukdom som betraktas som den frÀmsta orsaken till funktionsnedsÀtt-ning i vuxen Älder och krÀver flest vÄrddagar pÄ sjukhus. Syftet med denna studie var att analysera vilka faktorer som har betydelse för en persons livskvalitet efter genomgÄngen stroke samt möjligheter för hÀlso- och sjukvÄrdspersonal att underlÀtta för strokepatienten att ÄterfÄ sin livskvalitet. Studien genomfördes som en sammanstÀllning av litteraturen med induktiv ansats dÀr författarna granskade fyra studier med kvalitativ design och nio studier med kvantitativ design. Utmaningarna efter stroke Àr mÄnga för den som insjuknat. Livskvalitet pÄverkas inte enbart av de fysiska funktionsnedsÀttningar som stroke medför utan Àven av psykiska och sociala faktorer som till exempel depression, Ängest, brist pÄ socialt umgÀnge och fritidsaktiviteter.

Ett generellt antagande i de flesta finansiella teorier handlar om att mÀnniskor Àr rationella och riskaverta. En investerare bör dÀrför diversifiera sin portfölj till att Àven inkludera tillgÄngar pÄ den internationella finansiella marknaden. Detta innebÀr att dagens svenska investerare behöver lÀsa finansiell information pÄ ett andrasprÄk, vanligtvis pÄ engelska. DÄ tidigare studier inom beteendefinansiering visar pÄ samband mellan sprÄk och finansiella beslut, syftar den aktuella studien till att undersöka huruvida individers riskpreferenser vid beslutsfattande pÄverkas av om information lÀses pÄ svenska (modersmÄl för svenska investerare) respektive engelska (andrasprÄk). Detta sker genom en enkÀtundersökning bland anstÀllda pÄ fyra svenska banker.

Detta arbete a?r en sja?lvstudie i att utveckla improvisation pa? saxofon. Syftet a?r att utforska hur det a?r mo?jligt att uppna? en niva? av frihet i det improviserade spelet. En grundtanke som presenteras i inledningen a?r att all musik egentligen kommer ur improvisation.

Bakgrund: NÀr ledningen för ett bygg- och fastighetsföretag tar beslut om ett nytt projekt ska genomföras mÄste företaget ta hÀnsyn till en mÀngd olika aspekter. Företaget mÄste ta ett investeringsbeslut som innefattar övervÀganden om hur risk och förvÀntad avkastning i ett projekt ska bedömas. Bostadsinvesteringar Àr förenade med en mÀngd osÀkerheter och svÄrbedömda risker i framtiden. Problemformulering: Företag som investerar ?och har en betydande del av sin verksamhet uppbunden? i olika projekt, bör se riskhantering som en möjlighet att allokera och dÀrigenom minimera sina risker, dÀribland sina finansiella risker.

I denna studie undersöktes designövervÀganden för ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk designprocess. Dagens anvÀndning av VR-system inom arkitektur Àr inte sÀrskilt utbredd men anses vara ett stort framtida anvÀndningsomrÄde för VR-teknik. Större delen av den forsk-ning som bedrivs inom VR-omrÄdet fokuserar pÄ tekniken i sig. VR-system skapade i demonstrationssyfte anvÀnds till att undersöka fenomen som avstÄndsbedömning och navigeringsförmÄga i virtuella vÀrldar. Denna forskning Àr viktig, men Àr inte tillrÀcklig för att ge vÀgledning i hur man bör designa ett VR-system som ska stödja en arkitektonisk process.

Leasingredovisning i förÀndring ? Ekonomiska effekter för svenska börsnoterade företag av att aktivera operationell leasing.Bakgrunden till uppsatsen Àr att G4+1-gruppen, som Àr en internationell sammanslutning av olika normgivare, kommit med ett förslag till ny leasingredovisningsnorm. Innebörden i förslaget Àr att leasing skall aktiveras i balansrÀkningen. Uppsatsen inleds med leasinghistorik och en redogörelse av motiv för företagen att anvÀnda sig av leasing som finansieringsform. DÀrefter följer en redogörelse för de teoretiska resonemang som förslaget grundar sig pÄ.

För att finansiell rapportering ska ge lÀsaren en sÄ klar bild som möjligt krÀvs en viss grad av harmonisering och upprÀttande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jÀmförbar och transparent. I december 2001 kom RedovisningsrÄdets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istÀllet för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultatrÀkningen. Det problem som dÄ uppstod var hur de företag som följde, och följer, BokföringsnÀmnden skulle göra. DÀrför har BokföringsnÀmnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag pÄ hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilka faktorer som liggerbakom ett företags beslut att ansluta sig till en mindre finansiellmarknadsplats och hur dessa faktorer pÄverkat valet avmarknadsplats. Vi vill Àven komma till insikt om vad sompÄverkar besluten om att stanna kvar respektive lÀmnamarknadsplatsen i frÄga, för att pÄ sÄ sÀtt kunna se tendenser till om det finns ett behov av alternativa finansiella marknadsplatser. Vi har anvÀnt oss utav teorier som huvudsakligen speglaromstÀndigheter kring noteringar, vilka visar pÄ för- och nackdelar med att genomföra en sÄdan. Genom vÄra intervjuer och enkÀter har vi undersökt hur vÄrtstudieobjekt Alternativa aktiemarknaden upplevs av sina kunder det vill sÀga de företag som Àr eller har varit anslutna tillmarknadsplatsen. Alternativa finansiella marknadsplatser, sÄsom Alternativaaktiemarknaden, uppfyller delar av ett företags behov vid planer pÄ en notering.

Syfte: UtifrÄn lagförslagen om ÄtgÀrder mot skattefel i SOU 2008:32 vill vi se om och hur företagen pÄverkas. Metod: I vÄr uppsats har vi anvÀnt oss utav en kvantitativ metod dÀr vi tillsammans med Företagarna har gjort ett utskick till dess medlemmar för att kunna besvara vÄrt syfte. I denna del ska framgÄ vilken metod har anvÀnts för att utföra studien, hur data har samlats in, analyserats och redovisats.Resultat & slutsats: Vi har kommit fram till att mÄnga företag kommer att skrÀmmas till att vÀlja revision, men den största delen företag Àr oberoende av förslagen. Oberoende av frÄga tenderade svaren att se likadana ut.Förslag till fortsatt forskning: Det förslag som vi har till fortsatt forskning Àr vad de olika intressenterna kommer att vilja ha för finansiell information dÄ frivillig revision gÀller. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats ger lÀsaren en indikation pÄ hur företagen resonerar kring de lagförslag om ÄtgÀrder mot skattefel som en utredning pÄ uppdrag av regeringen har utfört..

KunskapssamhÀllet Àr hÀr vilket innebÀr att den dominerande resursen i allt fler företag Àr personalen. HushÄllning med mÀnskliga resurser har blivit en central frÄgestÀllning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mÀnskliga kapital et och syliggöra satsningar pÄ personalen. En ny trend Àr att allt fler företag börjat mÀta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats Àr att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmÀtningar.

Det hÀr arbetet syftar till att fördjupa min kunskap sÄ att jag kan avgöra hur jag skall lÀgga upp min undervis-ning i svenska. Jag vill undervisa sÄ att eleverna möts av respekt, kÀnner trygghet och kan utvecklas till har-moniska mÀnniskor, samt bevarar och utvecklar sin lust att lÀra. För att fördjupa min kunskap ÄtervÀnder jag i denna litteraturstudie till kÀllor som inspirerat mig under lÀrar-utbildningen. Jag arbetar utifrÄn teserna att dessa inspirationskÀllor har en gemensam teoretisk grund, och att denna grund mÄste fÄ metodiska konsekvenser. Jag presenterar under rubrikerna "MÀnniskosyn", "Kunskapssyn" och "SprÄksyn" de grundlÀggande synsÀtt som författarna till litteraturen uttrycker.

Rapportens syfte: Att undersöka eventuell samvariation mellan redovisningskvalitet och betavĂ€rden, volatilitet, price/earnings samt price/sales.Metod: JĂ€mförelseanalys dĂ€r korrelationer har berĂ€knats mellan finansiella mĂ„tt och resultaten utifrĂ„n en bedömningsmodell frĂ„n konsultbolaget Kanton som vi anser utgöra en valid mĂ€tning av redovisningskvalitet.Dataunderlag: Finansiell data har hĂ€mtats frĂ„n Avanzas webbportal medan resultaten frĂ„n Kantons granskning har nyttjats, vilken i sig utgör underlag för utmĂ€rkelsen Årets börsbolag som görs i samarbete med Aktiespararna.Resultat: Vi finner inga signifikanta samband som ligger i linje med vĂ„ra ursprungliga frĂ„gestĂ€llningar. Det verkar dock finnas ett positivt variationssamband mellan betavĂ€rde och redovisningskvalitet pĂ„ Mid Cap-listan.Slutsatser: Analysen förkastar vĂ„ra förvĂ€ntade resultat och förutom mĂ€tfel diskuterar vi potentiella orsaker som exempelvis att investerare inte tar till sig all information, att den avgörande informationen Ă„terfinns i rĂ€kenskaperna eller att redovisningen bestĂ€ms till stor grad av kapitalĂ€gare. Det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att mer information inte alltid Ă€r positivt..

TillvÀxtteori Àr ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier Àr frÄgan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa Àr av intresse att undersöka. Om tillvÀxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier Àr detta mycket anvÀndbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger anvÀnds en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nÀra man befinner sig sitt steady state (det jÀmviktslÀge en ekonomi rör sig mot pÄ lÄng sikt).

Afasi medför en sprÄklig och kommunikativ begrÀnsning för personer med afasi vid samspel med andra individer. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka interaktion mellan personer med afasi, samt mellan afasigruppsledare och deltagare i en afasigrupp under behandlingssituationer. Tre afasigrupper, med sammanlagt elva afasigruppsdeltagare och fyra afasigruppsledare deltog i föreliggande studie. Datainsamling skedde via videoupptagning samt ljudinspelning. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades enligt samtalsanalytiska principer.