Anva?ndandet av sociala medier har o?kat med ett inneha?ll inriktat mot tra?ning och ha?lsa, vilket har haft en inverkan pa? de kroppsideal som finns idag samt att det har visats ge en o?kad stress och a?ngest hos unga. Stra?van efter den perfekta kroppen har visats vara en bidragande faktor till utvecklandet av a?tsto?rningar. Ortorexi a?r en relativt ny typ av a?tsto?rning som har blivit en allt sto?rre trend i dagens samha?lle och inneba?r en stra?van efter den perfekta kroppen samt o?kad tra?ningsma?ngd.

Problemformulering: Icke-finansiell prestationsmÀtning i detaljhandeln innebÀr utvÀrdering av prestationer som bidrar till företags lönsamhet och framgÄng. Ett prestationsmÀtningssystem bör innehÄlla en balans av finansiella och icke-finansiella mÄtt, och tillrÀckligt mÄnga mÄtt. Samt hÀnsyn till faktorer för att överkomma faktorer som för att det ska vara lÀmpligt och effektivt för företaget och ge anvÀndbar information. Syfte: Studien Àmnar beskriva och analysera anvÀndandet av icke-finansiell prestationsmÀtning och hur ett företag i detaljhandeln kan utveckla och utforma ett prestationsmÀtningssystem.Genomförande: Studien Àr en kvalitativ empirisk studie genom fallstudier av företag i en elektronikkedja i Sverige. Studien söker en slutsats genom att finna regelbundenheter samt utredning av karaktÀrsdrag och egenskaper.  Slutsats: Aktuell forskning om prestationsmÀtning i detaljhandeln i Sverige saknas.

Finansiell förmÄga Àr kunskap om finansiella koncept och produkter, samt förmÄgan att kunna applicera den i verkligheten. MÄnga studier, sÄvÀl nationella som internationella, har visat att flertalet individer har bristande kunskaper inom omrÄdet. Problemet som uppstÄr Àr den direkta pÄverkan det har pÄ ekonomiskt och finansiellt beslutsfattande. I studien undersöks om ekonomiutbildning pÄ universitetsnivÄ ökar den finansiella förmÄgan och dÀrmed bidrar till mer vÀlgrundade ekonomiska beslut. Vidare studeras Àven rÀknefÀrdighet och dess koppling till utbildning och finansiell förmÄga dÄ tidigare forskning behandlat dessa faktorer tillsammans.

Till följd av den globala finanskrisen Är 2008 stÀlldes det europeiska samarbetet pÄ prov. I och med detta presenterade EU ett förslag till ett direktiv angÄende en finansiell transaktionsskatt för samtliga lÀnder inom EU. Elva av EU:s 28 medlemslÀnder har valt att stÀlla sig bakom förslaget om en finansiell transaktionsskatt, vilket innebÀr att dessa lÀnder avser införa en finansiell transaktionsskatt. Tidigare empiriska erfarenheter har dock visat att en finansiell transaktionsskatt Àr mindre effektiv Àn vad föresprÄkarna gör gÀllande, varken pÄverkan pÄ skatteintÀkter eller marknadens volatilitet har i dessa fall levt upp till de önskvÀrda effekterna.Denna uppsats syfte Àr att analysera vad som ligger till grund för lÀndernas stÀllningstagande och uppsatsens hypotes ger vid handen att det föreligger ett positivt samband mellan finanskrisens pÄverkan pÄ respektive EU land, inhemsk opinion och ett positivt stÀllningstagande till en finansiell transaktionsskatt inom EU.För att testa hypotesen anvÀnds en induktiv metod vilken Àr uppbyggd pÄ vetenskapliga artiklar och ekonomisk litteratur. Vidare genomförs flera regressionsanalyser i syfte att pÄvisa de positiva samband som hypotesen antar föreligger.I de uppvisade resultaten framgÄr att det gÄr att stödja uppsatsens hypotes.

Intresset för den svenska företagsamheten har ökat markant under 1990- talet. Det finns ett betydande samhÀllsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning dÄ nystartade företag ofta har problem med att fÄ tillgÄng till finansiella resurser. Kreativa företag kan pÄ olika sÀtt fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser utan att synligt belasta balansrÀkningen vilket inom forskningen givits benÀmningen finansiell bootstrapping. Finansiell bootstrapping innebÀr att företagare kan fÄ tillgÄng till nödvÀndiga resurser genom att anvÀnda metoder som minimerar och/eller helt eliminerar behovet av externa finansiella medel. Det finns fem kategorier av bootstrappers, nÀmligen Àgarfinansierade, minimerande, fördröjande, relationsorienterade samt bidragsorienterade bootstrappers.

Studien utfördes mot bakgrund av hur den globala finanskrisen, som startade i USA under 2007, pÄverkade svenska företag. Syftet med studien var att undersöka om svenska företag kan pÄverka hur de klarar en finansiell kris genom att arbeta med komponenter i den finansiella strategin. En kvantitativ undersökning genomfördes pÄ 59 svenska publika aktiebolag dÀr samband testades mellan riskrelaterade variabler ur den finansiella strategin och variabler som mÀter hur företag klarat sig under krisÄret 2008. I undersökningen testades soliditet, likviditet, kassalikviditet, andel finansiella tillgÄngar och andel lager, som delar ur den finansiella strategin. Studien visar att kapitalstrukturhantering, kapitalbudgetering (i form av andel finansiella tillgÄngar) och rörelsekapitalhantering Àr alla delar ur den finansiella strategin som visats betydande.

Mitt sja?lvsta?ndiga projekt har varit att genom sa?ngteknisk tra?ning, ensemblesa?ngstra?ning och arrangering skapa en luciakonsert fo?r tresta?mmig damko?r. Denna framfo?rdes pa? Nytorgsga?rdens a?ldreboende i Stockholms stad den 12 december 2012. Programmet bestod av de klassiska luciasa?ngerna i sa?va?l redan utgivna arrangemang som nya arrangemang, framarbetade av mig och Sandra Halvarsson under ho?sten.

Tidigare forskning har genom att studera alla tillgÀngliga företag eller företag medudda branscher exkluderade identifierat vissa nyckeltal som bra indikatorer pÄfinansiell kris. I denna studie undersöks om dessa nyckeltal Àven ger ettsamstÀmmigt resultat för en udda bransch. Med utgÄngspunkt frÄnbioteknikbranschen identifieras genom logistisk regression nyckeltalen korta skuldergenom eget kapital och avkastning pÄ investerat kapital som indikatorer pÄ finansiell kris.Avkastning pÄ investerat kapital överensstÀmmer med tidigare resultat, medan kortaskulder genom eget kapital bör, för denna bransch, tolkas tvÀrt emot jÀmfört medtidigare studier..

Familjeföretag Àr en stÀndigt vÀxande företagsform och stÄr idag för hÀlften av allt företagande i Sverige. Familjeföretag har visat sig skilja sig frÄn icke-familjeföretag i olika hÀnseenden, och dessa skillnader har forskats mycket kring. Bland annat har forskning visat att familjeföretag i mindre grad anvÀnder sig av finansiell information vid beslutsfattande Àn icke-familjeföretag, samtidigt som de visar sig prestera bÀttre Àn dem. Detta trots att finansiell information har pÄstÄtts vara ett viktigt underlag vid beslutsfattande för företag generellt. Detta vÀcker intresse för att undersöka hur familjeföretagare anvÀnder sig av finansiell information nÀr de fattar beslut, och vilken roll den har. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagarens perspektiv utforska anvÀndningen av finansiell information, genom att studera beslutsprocessen vid lÄngsiktiga och Äterkommande satsningar som familjeföretagare stÀlls inför.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och precisera innebörden av finansiell kris sett ur ett revisorsperspektiv, samt huruvida revisorer bevakar ett företags ekonomiska stÀllning för att i tid upptÀcka om ett företag Àr pÄ vÀg in i en finansiell kris. Undersökningen grundar sig pÄ fem djupintervjuer med revisorer i Malmötrakten. I analysen av studien kom författarna fram till att det kan vara svÄrt att ge begreppet finansiell kris en definition som passar i alla situationer. Sett ur ett revisorsperspektiv kom författarna fram till att det behövs tvÄ definitioner. Definition (1) utgÄr frÄn ett revisionsperspektiv och definition (2) utgÄr frÄn ett konsultperspektiv, dÀr definition (1) har ett kortare tidsperspektiv.De metoder revisorerna i denna undersökning anvÀnder sig av Àr dels nyckeltalsanalys men Àven andra metoder som exempelvis kund- och leverantörsreskontra, rapporter frÄn bevakningsföretag samt tÀta informationsutbyten med företagen.

Syfte: Att skapa förstÄelse för hur situationen pÄ en marknad kan pÄverka den finansiella stabiliteten. Med det som grund göra en samlad bedömning om vilka risker som finns pÄ Sveriges bostadsmarknad för att utvÀrdera hur och om de kan pÄverka finansiell stabilitet idag.Metod: För att ge oss en ökad förstÄelse om hur finansiell instabilitet uppstÄr pÄ en marknad har vi tagit hjÀlp av Hyman P. Minskys teoretiska modell ?The Financial Instability Hypothesis?. Teorin har vi sedan applicerat pÄ utvalda finansiella kriser för att studera vad som karaktÀriserat dem i sin utformning.

Problembakgrund: Regeringen fattade beslut om att tillsÀtta en utredning för att kartlÀgga frÄgor avseende finansiella rÄdgivares skyldigheter och ansvar gentemot konsumenten samt analysera frÄgor betrÀffande konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning. Enligt de direktiv som utredningen erhöll skulle den samtidigt rekommendera lÀmpliga ÄtgÀrder för att förstÀrka och tydligöra konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning samt förorda ny lagstiftning. Den lagstiftning som föreslagits av utredningen kom dÀrmed att benÀmnas, lag om finansiell rÄdgivning till konsumenter. Lagen trÀdde i kraft den 1 juli 2004. Denna lag Àr bakgrunden till den problemformulering som författarna har valt att behandla i studien.Vilka effekter har lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter genererat i samt hur har dessa effekter pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken?Syfte: Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse och ge lÀsaren en djupare inblick för hur lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter har pÄverkat den finansiella rÄdgivningen i praktiken samt dess effekter av finansiell rÄdgivning till konsumenter.Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har genomförts, riktad emot fyra banker, i form av semi-strukturerade intervjuer.

Syfte: Studiens syfte Ă€r att analysera och undersöka om det finns nĂ„got samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet Ă€r att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.Metod: Studien bygger pĂ„ den deduktiva ansatsen dĂ€r teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna frĂ„n Ă„rsredovisningar. Den kvantitativa metoden anvĂ€nds dĂ„ data frĂ„n 305 stycken Ă„rsredovisningar ska anvĂ€ndas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundĂ€rdata som samlats in frĂ„n databasen Retriever. De statistiska metoder som anvĂ€nds Ă€r bland annat medelvĂ€rde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test.Resultat och slutsats: SĂ„vĂ€l korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re.

Denna uppsats behandlar hur finansiell bootstrapping anvÀnds i smÄ företag. VÄrt huvudsyfte för denna studie Àr att öka förstÄelsen för finansiell bootstrapping genom att studera företags nyttjande av bootstrapping. Vi har begrÀnsat studien till företag i VÀsterbottens LÀn samt, inom turismsektorn frÀmst av ett egenintresse för omrÄdet och dÀrför att vi utgÄtt ifrÄn att bootstrapping Àr vanligt förekommande för berörda företag. Studien har utförts ur företagarnas perspektiv dÄ vi helt utgÄtt ifrÄn deras erfarenheter och upplevelser.För att uppnÄ en ökad förstÄelse för anvÀndandet av finansiell bootstrapping har vi genomfört en kvalitativ studie bestÄende av semi-strukturerade intervjuer med fem turismföretagare, och en konsult med stark anknytning till turismbranschen. För att nÄ en djupare bild av företagarnas erfarenheter och Äsikter har vi valt en hermeneutiskkunskapssyn.Referensramen för denna studie utgörs av ett koncept kretsande kring,finansieringsalternativ, nÀtverk och finansiell bootstrapping dÄ vi anser dessa tre begrepp tÀtt sammankopplade och tillsammans, ger en sammanfattande bild av samverkande faktorer för huvudtemat ? finansiell bootstrapping.Vi har angripit studiens problem ? hur finansiell bootstrapping anvÀnds av företag ? med en abduktiv forskaransats.

Avsikten med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur svenska företag som tillhandahÄller finansiell rÄdgivning till konsumenter arbetar för att kartlÀgga kundes risktolerans. Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att granska vad lagen om finansiell rÄdgivning till konsumenter sÀger om riskbenÀgenhetsmÀtning, samt hur de menar att rÄdgivningsföretag bör gÄ till vÀga för att avgöra kundes riskbenÀgenhet. Av slutsatserna framgÄr att riskbenÀgenhetsmÀtningar görs, men rÄdgivningsfirmor bör tydligare skilja pÄ den psykologiska risktoleransen och den finansiella riskkapaciteten för att uppnÄ högre reliabilitet och validitet av riskbenÀgenhetsmÀtningarna. Lagen och branschorganisationens rekommendationer bör ocksÄ föreslÄ denna uppdelning av risktoleransen och riskkapaciteten..