Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Internationella företag världen över väljer att i allt större utsträckning förlägga sin forskning och utveckling, FoU, utomlands och Sverige är det land där utvecklingen går snabbast. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som förklarar internationaliseringen av FoU, samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför för Sverige. För att besvara detta genomför vi en studie av Sveriges största internationella industrikoncerner. Resultaten tyder på att anpassning till lokal marknad och stöd till produktion är de dominerande motiven, vilket indikerar att verksamhet i utlandet snarare kompletterar än ersätter svensk FoU. Utvecklingen medför dels en möjlighet för Sverige att dra nytta av den kunskap företagen erhåller utomlands, och dels att svenska företag blir mer konkurrenskraftiga på utländska marknader.

Med parallellimport menas att en återförsäljare som inte är en del av varumärkesrättsinnehavarens vanliga, redan etablerade distributionsled, importerar de varumärkesskyddade varorna och har sedan rätt att sälja vidare dessa utan varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En förutsättning är dock att konsumtion måste ha skett. Med detta menas att varorna från början måste ha förts ut på marknaden med varumärkesrättsinnehavarens samtycke. En sådan typ av handel möjliggörs tack vare principerna om en fri och gemensam inre marknad inom EU. EU är därför en tullunion som arbetar konstant med att upprätthålla ett starkt samarbete mellan medlemsländerna och skapa rättvisa förhållanden för alla aktörer. EU:s regler gällande den fria marknaden och den fungerande konkurrensen innebär större möjligheter för etablering och expandering för redan befintliga företag.

Denna studie har för avsikt att beskriva och analysera ombildningskonsulters yrkesutövande. Detta genom att undersöka vilka principer som styr deras arbete utifrån Eliot Freidsons (2001) tre institutionella logiker; fri marknadslogik, byråkratisk logik samt professionell logik. För att få en rättvis uppfattning ingår både kritiska och förespråkande källor i studien. Genom intervjuer, internetbaserade källor, artiklar samt publikationer har ombildningskonsultens arbete analyserats och via insamlad empirisk data har ombildningskonsultens arbete placerats i Eliot Freidsons teoretiska modell. Detta möjliggör en vidare förståelse av ombildningskonsulters yrkesutövande.

The purpose of our study was to identify and present experiences encountered by parents with a child with diagnosis. Those narratives are made open for the public. Data has been collected through ten interviews with parents having children with a diagnosis. These interviews have also been complemented by interviews with one child and one youth. The parents and the children who have been interviewed, all have their own stories and experiences of how it is to live with a diagnosis in the family and for all families there are different diagnosis.

Detta kandidatarbete är utarbetat på Blekinge Tekniska Högskola under våren 2002. I utredningen har vi jämfört röstigenkänningsprogram under en treårsperiod, program från 1999 och program från 2002. 1999 års test visade på programvaror med lång träningstid, enkla gränssnitt, stor känslighet för bakgrundsljud och låg användbarhet. Vid arbetsstart förväntade vi oss inte att hitta någon större förändring i användbarheten hos dessa program 2002, då röstigenkänningsprogram inte verkar ha stor användarskara. Utifrån följande hypotes har vi genomfört arbetet: Vi vill med vår undersökning bevisa att användbarheten inom röstigenkänningsteknologi inte har förbättrats under perioden 1999-2002.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

I denna uppsats har vi undersökt olika kategorier köpare av skogsfastigheter för att undersöka omnågon kategori missgynnas på marknaden.Bakgrunden är att det i branschpress har gjorts gällande att juridiska personer, på grund avgällande skattelagstiftning, missgynnas på markanden för skogsfastigheter.Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi genomfört såväl en dokumentstudie som intervjueri en intensiv beskrivande undersökning med deduktiv ansats.Undersökningen visar att juridiska personer inte upplever sig som missgynnade på marknaden.De tillstår dock att de har svårt att hävda sig prismässigt mot fysiska personer men menar att detär en naturlig del av en öppen och fri marknad.I vår dokumentstudie har vi dock kunnat konstatera en rad förutsättningar i såvälskattelagstiftningen som jordförvärvslagen som försvårar för juridiska personer att hävda sig påmarknaden för skogsfastigheter. Detta samtidigt som en stor del av respondenterna enligt egenutsago är dåligt insatta i skattelagstiftningens konsekvenser.Vi har också konstaterat att väldigt litet forskning, om skogsbrukets ekonomi, bedrivs vidsvenska lärosäten.Dessutom har den nuvarande regeringen inlett sitt arbete med att avskaffa förmögenhetsskattenvilket, om det genomförs, påverkar slutsatsen i den här uppsatsen..

Omfattningen av de obligatoriska upplysningar som noterade bolag, enligt internationell reglering, måste lämna i notsystemet i sina årsredovisningar har ökat och fortsätter att öka väsentligt. Det saknas dock en definition på vad dessa typer av upplysningar egentligen innebär, regleringen anger endast exempel på vad som kan innefattas. Vidare saknas det mer kunskap om hur olika användare ser på och använder sig av de obligatoriska upplysningarna.Syftet med den här studien är att få en inblick i hur analytiker använder de obligatoriska upplysningarna och om de kan anses vara tillräckliga, saknar betydelse eller om det krävs ytterligare information för att de skall vara användbara.Studien har avgränsats till att endast omfatta en användargrupp, det vill säga analytiker. Vidare består urvalet endast av analytiker som följer stora svenska bolag i industribranschen, vilka inte bedriver finansieringsverksamhet i någon större omfattning.Då syftet för studien endast är att få en inblick i hur analytiker använder sig av och ser på de obligatoriska upplysningarna, efterstävas inget generaliserbart resultat. Således tillämpas ett kvalitativt angreppssätt och för att undersöka de valda frågeställningarna genomfördes intervjuer.Av de intervjuer som gjorts har det framkommit att analytiker främst använder de obligatoriska upplysningarna som ett komplement till andra informationskällor som finns tillgängliga mer löpande under året.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.

Matbutikerna på dagligvarumarknaden befinner sig för närvarande på en mättad marknad och slåss om sina kunder och vill inte bli passerade av någon konkurrent. Därför är det viktigt för aktörerna på marknaden att veta vad som skapar nöjdhet för kunden och vilka faktorer det är som styr värdeuppfattningen hos konsumenten.I den här uppsatsen har en jämförelse gjorts mellan ICA Maxi och Citygross, med syftet att se vilka faktorer som påverkar uppfattningen av värde och vad som skapar kundtillfredsställelse. För att ge läsaren en djupare förståelse har faktorer som berör värdeuppfattning och kundtillfredsställelse diskuterats.Den empiriska informationen samlades in genom en enkätundersökning som genomfördes på ICA Maxi och Citygross i Stockholm.Resultatet från undersökningen visade att skillnaderna mellan ICA Maxi och Citygross är ganska små, det som sticker ut är uppfattningen av pris hos ICA Maxi, som bildar en konkurrensfördel. Enligt undersökningen påverkas ICA Maxi´s konsumenter mer av priset än konsumenterna hos Citygross. Det gällde både som värdefaktor och som kundtillfredsställare.

Banklån är den finansieringsform som är vanligast bland företag på den svenska marknaden både idag och historiskt sett. När 2008-års bankkris bröt ut som en följd av Lehman Brothers-kraschen, stannade banksektorn upp. Med nya regleringar har bankerna stramat åt sin kreditgivning vilket har medfört incitament för fastighetsbolag att söka alternativa källor för finansiering. Obligationer är den alternativa finansieringsform som är mest i ropet idag men det är endast de stora bolagen som genomfört emissioner. Samtidigt som indikatorer från olika håll visar att potentialen är stor för denna marknad, tycks tillgängligheten vara begränsad för många av marknadens mindre aktörer.Denna uppsats sökte svar på hur de svenska fastighetsbolagen hanterat den åtstramade kreditgivningen och hur det har påverkat deras verksamheter.

På senare tid har konkurrensen om kunder ökat bland företag vilket gör att behovet av konkurrentanalyser har ökat. Trähusbranschen är en bransch där behovet av konkurrentanalys är extra stort eftersom det finns många företag som konkurrerar på en begränsad och konjunkturkänslig marknad. Konkurrensen inom branschen blir dessutom hårdare eftersom kunderna oftast är privatpersoner med stora krav på produkten men med en begränsad ekonomi. I denna rapport har konkurrensförhållandena inom trähusbranschen undersökts på en geografiskt begränsad marknad. Undersökningen inriktades på att hitta de absolut viktigaste faktorerna som gör en husleverantör framgångsrik.

The banking industry is a fundamental part of the economy in Sweden. Despite its importance, the competition and the concentration level within the Swedish banking sector is relatively unexplored. This paper aims to examine the development of the concentration level in the Swedish banking sector during a period of ten years, 2003 to 2013. The examined banks in the study are the four largest banks in Sweden; Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank, and four selected niche banks, ICA banken, Ikano Bank, Länförsäkringar Bank and Skandiabanken. In order to examine the development in percentage change, there are six selected variables; loans, deposits and borrowings (both public and households), net interest income and return on equity, which are observed during a period of ten years.