Bankerna har ett stort ansvar i samhällets finansiella system. En eventuell rubbning i kredit-systemet drabbar både låntagare och långivare. Banker såväl som värdepappersinstitut måste noggrant kunna beräkna och bedöma sin riskexponering för att på så sätt kunna gardera sig mot riskerna genom att hålla en kapitalbuffert. För att förhindra uppkomsten av bankkriser samt få en finansiell stabilitet i samhället infördes den 1 februari 2007 ett nytt regelverk, Basel II, gällande analysering och hantering av kreditinstitutens risk. Regelverket är en förfinad, mer individanpassad version av föregångaren Basel I.

Bakgrund och problem: Genom införandet av IFRS förändrades hanteringen av goodwill påså sätt att goodwill numer skall nedskrivningsprövas. Nedskrivningsprövningen baseras påföretagsledningens bedömningar om framtiden och flertalet studier har belyst att detdärigenom finns utrymme för subjektivitet. De senaste åren har präglats av kraftigakonjunkturförändringar och aktuella studier kring svenska företag har visat attnedskrivningarna inte har ökat i den grad som förväntades.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida storleken på företags nedskrivningarsamt antaganden vid nedskrivningsprövningen har förändrats under åren 2007-2009. Vidareundersöks bakomliggande faktorer i form av ett antal finansiella mått för att se om det finnsskillnader mellan de företag som skrivit ner respektive inte skrivit ner.Avgränsningar: I uppsatsen studeras endast företag noterade på Stockholmsbörsens LargeCap-, Mid Cap- och Small Cap-listor. Företag som inte följt IFRS eller haft goodwill irapporten över finansiell ställning under de undersökta åren samt företag med bruteträkenskapsår exkluderades i studien.Metod: Genom en kvantitativ studie granskades 166 börsnoterade företags årsredovisningarför åren 2007-2009.

Forskningsproblem: De två forskningsfrågor vi utgått från i denna studie är: ? Hur ser företagens riskredovisning ut på deras hemsidor idag? ? Hur ser företagens avvägningar ut vid redovisning av risker och riskpolicyer? Vi tittar även närmare på om det kan vara lämpligt att dela in företagen i olika grupper till exempel efter bransch och lönsamhet. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga företagens riskredovisning till aktiemarknaden på deras hemsidor och att undersöka de avvägningar som företagen har gjort vid beslutet att redovisa/inte redovisa dessa risker och policyer. Metod: Detta är en kvantitativ totalundersökning som utförts med hjälp av en enkät och studier av de aktuella företagens hemsidor. De företag som ingår i vår population är alla A-listade företag på Stockholms fondbörs som uppgivit en svensk kontaktadress via e-mail på deras hemsidor. Slutsatser: Enligt våra observationer redovisar företag risker i följande ordning efter fallande förekomst, valutarisker (64%), ränterisker (58%) samt finansieringsrisker (47%).

Enligt den effektiva marknadshypotesen (EMH), utvecklad av Fama på 1960-talet, skall priset på en finansiell tillgång reflektera all tillgänglig information på marknaden. Effektiviteten kan delas in i svag, mellansvag och stark form. Syftet med vår uppsats är att analysera huruvida ett antal växelkurser är effektiva i svag form, det vill säga att priset på en växelkurs reflekterar all historisk prisinformation. Vår studie omfattar tio länder, samtliga med rörliga växelkursregimer. Vi använder oss av kointegrationstest samt test för förväntningsriktighet för att kunna verifiera EMH.

Idag finns en mångfald av redovisningssätt när det gäller pensionsåtaganden i små företag. Detta har dels sin förklaring i att pensionsåtaganden innebär skyldigheter som regleras först i en avlägsen framtid, vilket gör att det är mycket svårt att fastställa ett nuvärde av dessa och dels i att nuvarande regelverk lämnar utrymme för företags egna tolkningar. Frågan är om komplexiteten som är förenad med pensionsåtaganden och avsaknaden av ett enhetligt sätt att redovisa desamma på, kan leda till att företag redovisar lämnade pensionslöften, på ett sådant sätt att en missvisande bild av finansiell ställning uppstår.Huvudsyftet i denna uppsats är att undersöka varför företags redovisning av pensionsåtaganden skiljer sig åt och på vilka sätt redovisningen i fråga kan leda till en missvisande bild av resultat och finansiell ställning. Ett delsyfte är att undersöka hur revisorer granskar företags pensionsåtaganden.Uppsatsens syften och problemformulering har varit avgörande för de metodologiska val som gjorts före den empiriska undersökningen. Författarna har i studien haft ett hermeneutiskt förhållningssätt.

This study's main objective was to identify adolescents participation in alternative sport activities and which kind of physical activity that was preferred by adolescents who didn't had any earlier experience of sport clubs. The study combined interviews and surveys with the purpose to get both adolescents and sport leaders perspective. A total of five interviews were performed and fifty-four surveys was collected. The results showed that adolescents already physical active were those who participated in alternative sport activities. Who participate in alternative sport activities can depend on habitus, comprehended capital forms and in which social field the sport activities exists..

Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan företags aktieutdelningar och investeringsverksamhet. Urvalet för studien är de 30 största företagen noterade på Nasdaq OMX Stockholm för perioden 2000-2012. Företagen har valts med hänsyn till börsvärde i syfte att utröna eventuella skillnader för företagsstorlek samt branschtillhörighet. Studien finner negativa signifikanta samband mellan utdelningsandelen och investeringsverksamheten för studiens små företag samt för företag inom industrisektorn..

Under de senaste årtiondena har det vuxit fram en ökad medvetenhet gällande den hållbara utvecklingen. Som en följd av denna ökade medvetenhet väljer en del företag att implementera hållbart arbete i sina verksamheter. Detta arbete kan företagen sedan redovisa i en frivillig så kallad Hållbarhetsredovisning. Men precis som vid finansiell information finns en osäkerhet kring reliabiliteten i den information som presenteras, något som skulle kunna åtgärdas om företagen låter en utomstående tredje part bestyrka hållbarhetsredovisningen. Då bestyrkandet av hållbarhetsredovisningar inte är reglerat i samma utsträckning som bestyrkande av finansiell information vilket visar sig i att det dels är frivilligt men också genom att det finns möjlighet att välja andra bestyrkandegivare än revisorer.Syftet med denna studie är att se om det finns ett samband mellan utvalda faktorer och företagens val att låta bestyrka sina hållbarhetsredovisningar samt val av bestyrkandegivare.

För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhälle krävs en väl fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det på myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprätthålla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmänna råd och vägledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas ansträngning att bibehålla stabiliteten på marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmässiga förändringar där det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstår igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltäckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebärregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning.

Vi vill i denna uppsats utvärdera befintliga begrepp, modeller,metoder och utveckla en processmodell för värderingen avnystartade kapitalintensiva bolag. Vi vill med vår processmodellminimera subjektivitet i bedömningarna och ge användare en modellsom täcker grunderna för en pålitlig värdering av expansivatillväxtbolag utan eller med begränsad finansiell historik. Utifråndenna modell är förhoppningen att värderingen skall ske på ennyanserad grund av modeller från ett flertal grenar inom ekonomi, såsom finansiering, produktutveckling, ekonomistyrning etc..

Titel: Basel III ? En studie om baselregelverkets påverkan på den svenska banksektorn Nivå: D-nivå (30 Högskolepoäng) inom ämnet företagsekonomi Författare: Nour Reda 891029-xxxx, Johan Laryd 850131-xxxx Handledare: Per-Olof Bjuggren, Professor inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan.Louise Nordström, Doktorand inom nationalekonomi; Economics, Finance and Statistics, Internationella Handelshögskolan. Datum: Jönköping, Maj 2011 Frågeställningar: (i) Vilka behov finns för att det befintliga regelverket skall kompletteras? (ii) Hur kommer införandet av Basel III ändra kostnadsfördelningen mellan banken och dess kunder? (iii) Kommer införandet av Basel III leda till en stabilare finansiell marknad? Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att beskriva och undersöka Basel III:s påverkan på den svenska banksektorn. Metod: Författarna har inom studien använt en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. De intervjufrågor som vi tagit fram har grundats på studiens tre frågeställningar. Respondenterna som intervjuats är personer som är ansvariga eller delaktiga i arbetet mot införandet av Basel III. Det har lämnats stort utrymme för respondenterna att kunna föra sina egna diskussioner för att vidare mynna till väldefinierade resultat. Resultat Resultatet av denna studie visar att de svenska storbankerna är positivt inställda mot införandet av Basel III och tror att det nya regelverket kommer bidra till en stabilare finansiell marknad.

Titel: Intäktsredovisningens nya form - En förstudie i hur de nya reglerna för intäktsredovisning tros påverka finansiell information från entreprenadföretag Bakgrund och problem: Intäkter utgör oftast den största och mest relevanta posten när det kommer till företags redovisning. De regler och regelverk som styr intäktsredovisningen har det senaste decenniet diskuterats flitigt. Detta dels för att intäktsposten och dess redovisning har varit i centrum för ett antal redovisningsskandaler, dels för att reglerna inte är harmoniserade och för svåra att tillämpa. Problematik har lett till ett konvergeringsprojekt mellan de två stora normsättarna International Accounting Standards Board och Financial Accounting Standards Board som nu under andra halvåret av 2013 kommer presenter ett nytt regelverk gällande intäktsredovisningen. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur intäktsredovisningen för entreprenadföretag fungerar, samt att ge en inblick i hur de nya reglerna kring intäktsredovisningen tros komma att påverka företag i entreprenadbranschen. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka hur redovisningsexperter tror att de nya reglerna kommer påverka möjligheten för externa intressenter att få en rättvisande bild av företagen. Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod där sammantaget fyra respondenter intervjuats genom en semistrukturerad intervjumodell.

Syfte: Framställningens syfte är att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan. Framställningen kommer att koncentreras kring ersättningen av Panelen för övervakning av finansiell rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nämnda harmoniseringssträvan. Metod: I framställningens genomförande tillämpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrädare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: Framställningen utgår från institutionell teori och legitimitetsteori för att påvisa hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan.

Det traditionella styrmedlet, budgeten, har under de senaste åren blivit starkt ifrågasatt. Den största anledningen till detta är att företag har svårt att konkretisera sina långsiktiga mål via budgeten. Företaget som författarna kommit i kontakt med fokuserar starkt på tre finansiella mål, och risken finns då att de förbiser de icke finansiella måtten, som är lika viktiga för att bibehålla de goda resultat de haft de senaste åren..

Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan världens länder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansåg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprättande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 Rörelseförvärv infördes år 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgångar skall identifieras i samband med förvärv. Detta kan antas ha påverkat intressenternas användbarhet av redovisningen då de får tillgång till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie är att utreda och jämföra hur redovisningens användbarhet för investerare och långivare har påverkats till följd av att fler immateriella tillgångar numera skall identifieras vid förvärv.Avgränsningar: I våra problemformuleringar har avgränsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts på två intressenter; investerare och långivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med två investerare och tre långivare har utgjort studiens primärdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundärdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgångar skall identifieras har användbarheten för investerarna ökat när de skall ta beslut om investering.