Människor har olika riskuppfattningar beroende på tidigare erfarenheter, kulturell bakgrund och kunskap. Riskuppfattningarna kan skilja sig så att vissa människor upplever en inträffad händelse som en kris, medan andra upplever samma sak som en allvarlig händelse. Vid en kris eller allvarlig händelse prioriteras inte allmänhetens uppfattningar eller åsikter när ansvariga aktörer och myndigheter arbetar för att hitta orsaken till händelsen. Eftersom allmänheten är en stor grupp i samhället och är de som drabbas vid en kris eller allvarlig händelse, vill vi med denna studie undersöka hur de uppfattade det vattenburna Cryptosporidiumutbrottet i Östersund som pågick från november 2010 och tre månader framåt.För att genomföra studien har vi analyserat kvantitativa data från vår egen surveyundersökning som har genomförts med hjälp av enkäter. Den teoretiska referensram som ligger till grund för uppsatsen behandlar riskuppfattning samt kopplingar till risksamhället.

Sammanfattning Syfte Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva den praxis som har utkristalliserats i ett urval av företag i samband med due diligence. Med utgångspunkt i beskrivningen är syftet sedan att utvärdera huruvida den finansiella due diligencen skapar ett mervärde för köparen jämfört med om han enbart skulle förlita sig på den externa redovisningen. Med mervärde avses här att nyttan av en due diligence är större än kostnaden för en due diligence. Metod Vår uppsats bygger på en kvalitativ undersökning där vi intervjuat fyra konsultbyråer och två företag som är frekventa köpare av due diligence tjänster. Intervjuerna kompletteras med litteraturstudier inom området.

Avregleringen av kreditmarknaden inleddes redan på 1970-talet, men det är främst på 1980- talet som de viktigaste avregleringarna gjordes. Då syftas det på avregleringen av utlåningsränta och avregleringen utlåningstaket. Dessa avregleringar utlöste en kraftig utlåningsexpansion till företag och privatpersoner. Utvecklingen ledde till en Finansiell kris i Sverige på 1990-talet med kraftigt prisfall på fastigheter och inflation. Riksbanken gjorde sitt bästa för att skydda växelkursen med diverse räntehöjningar.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorsprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:21.

Tema: Förtroende. Så ser svenska journalister på publikens förtroende. Det sjunkande förtroendet - en kris för journalistiken?.

Den 8-9 januari 2005 svepte en stor storm över Sydsverige som orsakade stora skador på bl.a. vår elförsörjning. Denna storm kom att innebära stora ekonomiska skador för hushållen och företagen. Sydkraft Nät AB drabbades väldigt hårt, och blev starkt kritiserade för hur de skötte denna kris.Vi valde att utgå från teorin om hur en krisplan bör se ut och innehålla, för att därefter se om Sydkrafts krisplan överensstämmer med denna. Efter att vi undersökt frågan, valde vi att gå vidare med att undersöka den mest intressanta frågan, nämligen om denna krisplan efterlevdes den 8-9 januari då stormen slog till.

This study finds that the Swedish Government has a process for purchasing financial advisory services that is more transaction-oriented than the corresponding process at a Swedish private equity firm. The conclusion is supported by previous research comparing public and private sector purchasing processes. However, the differences between the two purchasing processes are not as significant as one might believe given the fact that the Government, unlike the private equity firm, has to operate under the Public Procurement Act (LOU). The tendency of the Swedish Government to apply a more relationoriented purchasing approach than expected is most likely driven by the fact that this represents the established professional norm for purchasing of professional services in the private sector. As LOU and the professional norm impose contradictory influences on the Swedish Government?s purchasing of financial advisory services, the final outcome depends on which of the two forces that dominate..

Syftet med denna studie var att belysa och jämföra förskollärare och grundskollärare sorg- och krismedvetenhet. Bakgrunden bygger på facklitteraturstudier som har givit oss en bra inblick i vad en kris och sorg innebär och hur vi som pedagoger inom skola och förskola bör agera i dessa svåra situationer. Vi har genomfört ett antal kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, två från grundskolan och en från förskolan för att komma fram till ett resultat. Detta resultat visar att pedagoger har en viss krismedvetenhet inom förskola och skola. I jämförelsen mellan de olika pedagogerna inom förskolan och grundskolan visar resultatet att grundskolan anser sig vara mer insatta i krisplanerna än förskolan.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur krisplaner är etablerade i Luleå kommuns grundskolor, vad de innehåller samt få en ökad förståelse om hur lärare kan bemöta elever i kris. Vi har med hjälp av litteraturstudier fått mer lärdom kring ämnet kris och hur bemötandet med de inblandade i en krissituation bör gå till. Med hjälp av en enkät besvarad av tio rektorer samt intervjuver med en lärare och tre rektorer tog vi reda på hur Luleå kommuns grundskolor arbetar när en krissituation uppstår och hur krisplanerna är utformade. Vår undersökning visade att skolorna har krisplaner som alla pedagoger har tagit del av och en slutsats som vi kommit fram till är att det är viktigt att krisplanerna är uppdaterade och väldetaljerade när olyckan väl är framme. Utifrån resultatet och den teoretiska bakgrund har det framkommit att det inte finns någon klar mall över hur bemötandet av en individ i sorg ska gå till.

The United States use of Unmanned Combat Aerial Vehicles (UCAV) or drones for targeted killings of terrorists has been on the rise in recent years and the method has become the core element of president Obamas strategy in the war against terror. This study examines the deterrent effect of targeted killings on terrorism using UCAV/drones as a method of counterterrorism. Building on the literature on counterterrorism, UCAV, targeted killings, deterrence theory and statistics on terrorism the study provides a case study of the CIA drone operations in Pakistan between the years 2004-2010. The goal has been to analyze drone operations and the extent of terrorism from the beginning of the drone campaign until 2010. This as a means of identifying possible trends in terrorism activity due to the occurrence of drone strikes.

Bakgrund: Idag handlar det inte ?om? en kris ska drabba ett företag utan ?när? den drabbar ett företag. Kriser i dagens samhälle sker på en mängd olika nivåer och kan uppstå ur en mängd olika situationer, ur inre och yttre hot samt vara av materiell eller immateriell art. Gemensamt för kriser är dock att om de inte hanteras på rätt sätt kan de få förödande konsekvenser. För att undvika att företag drabbas av stora negativa effekter i samband med en krissituation trycker teoretiker på vikten av att företag engagerar sig i ett förberedande arbete.

Hur ser en persons livshistoria ut bakom etiketten kriminell? Vi har i denna uppsats ämnatsöka svaret hos personer som levt ett kriminellt liv men som i dagsläget lever ett liv inomsamhällets förespråkade normer. Vår önskan har varit att lyfta fram individernas egnaberättelser om sina erfarenheter med förhoppning om att få en tydligare bild av deraslivshistoria. Vi har genom kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samlat invårt empiriska material som vi senare har analyserat och arbetat med i samverkan med enhermeneutisk utgångspunkt. Vårt syfte har varit att genom våra tio intervjupersoners egnaberättelser få insikt i hur vägen in i och ut ur deras kriminella leverne har sett ut samt vilkenbetydelse de tillskriver KRIS och deras arbete.

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur barn synliggörs vid handläggningen av försörjningsstöd, vem eller vilka som har makten att utforma tillämpningarna av detta barnperspektiv samt hur och om det blir någon förändring i synliggörandet av barnen när en ekonomisk kris drabbar samhället. För att belysa dessa frågor har en hermeneutisk ansats använts. Material har samlats in genom intervjuer med de avdelningsansvariga på fem försörjningsstödsenheter i fem kommuner i Västsverige samt genom att granska Socialstyrelsens och kommunernas egna riktlinjer angående hur handläggarna ska synliggöra barn i försörjningsstödshandläggningen.Det material som skapades vid intervjutillfällena grundar sig i de fem intervjupersonernas tolkningar av hur barnen synliggörs vid handläggningen av försörjningsstöd i deras kommuner. Resultaten från intervjuerna visar att försörjningsstödsenheterna inte har en tydlig definition av hur de ska gå tillväga för att bedöma ur barnens perspektiv och detta framgår även i Socialstyrelsens samt kommunernas egna riktlinjer för hur barnperspektivet ska vara utformat. De avdelningsansvariga har makten att påverka hur barnen ska synliggöras, men de använder denna makt på lite olika sätt.

Denna studie behandlar ämnet finansiell bootstrapping av småföretag, vilket är ett ämne som fått en ökad betydelse de sista decennierna. Detta beror på att stor del av Sveriges näringsliv består av 99,3 procent småföretag, vilket indirekt innebär att dessa företag är viktiga för den svenska ekonomin. Finansiell bootstrapping inkluderar metoder för att minimera eller eliminera utflödet av finansiella medel och metoder för att öka hastigheten på inflödet av finansiella medel. Detta blir aktuellt då företagen behöver hitta alternativa finansieringsmöjligheter, vilket som sagt finansiell bootstrapping innebär.Speciellt nystartade- och småföretag kan stöta på problem vid sina finansieringsbehov, då det i dessa sammanhang kan existera ett finansiellt gap. Finansiärers utbud av kapital respektive småföretagens efterfrågan på ytterligare pengar, synkar inte med varandra.

SYFTE Syftet med studien är att undersöka hur föreningen Stockholm Pride kommunicerade efter pridefestivalen 2011. Festivalen gjorde ekonomisk förlust och föreningen kunde inte betala alla sina räkningar. (Enligt årsbokslutet gick man back med 3,9 miljoner kronor.) Man kan tänka sig att en sådan situation hotar förtroendet för Stockholm Pride hos festivalens besökare, volontärer, sponsorer, artister, olika aktörer och intressenter. Frågan hur man försöker återvinna förtroendet blir intressant. Hur kommunicerar Stockholm Pride? Hur försöker Stockholm Pride återskapa förtroende?TEORI Att återskapa förtroende är centralt för en organisation i kris.