Titel: Existerar ett förväntningsgap mellan finansiella rådgivare och dess intressenter? ? En fallstudie på tre av Kristianstads största bankerKurs: Examensarbete i Företagsekonomi, FEC 632.Författare: Martin Antonsson, Fredrik Bertilsson, Therese Norberg.Handledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin.Bakgrund: Den senaste tidens uppmärksamhet kring finansiella rådgivarnas förtroende har resulterat i en ny lagstiftning. Det är främst ifrågasättningen om rådgivarnas kompetens som lett kunderna till att kräva bankerna på skadestånd då de anser sig erhållit vårdslös rådgivning.Finansiella Rådgivare: Resultatet av kundernas anmälningar mot bankerna blev således lagen om finansiell rådgivning där ett ökat krav på rådgivarnas kompetens och förfarande har skärpts. Detta har för rådgivarna inneburit ett ökat kompetenslyft och även utökade krav på hur en rådgivning får tillämpas. Rådgivaren ska iaktta god rådgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen.

Bakgrund och problemdiskussion: Bankkrisen under 1990-talet och den globala krisen mellan 2007 -2009 har kommit som en kalldusch för de svenska storbankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, vilket har lett till betydande kreditförluster. Kreditförluster är den vanligaste orsaken till bankernas ekonomiska problem vid en finansiell kris då återbetalningsförmågan hos kredittagare försämras, samtidigt som det talar för att finansiella kriser är ett återkommande fenomen idag.Syfte: Syftet med detta examensarbete är att se vilka åtgärder i kreditprocessen som gjorts efter finanskriserna i de fyra svenska storbankerna samt även se hur tidigare gjorda åtgärder stod sig under den senaste krisen. Vår ambition med uppsatsen är att de resultat vi får fram ska kunna användas av bankerna i kreditprocessen så att de påverkas mindre vid framtida eventuella kriser.Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ metod med respondenter med gedigen erfarenhet och ansvarspositioner inom storbankernas kreditprocesser och praktisk kunnighet gällande storbankernas påverkan av finansiella kriser.Slutsats: De svenska storbankernas kreditprocesser stod sig bra under den senaste globala krisen i jämförelse med bankkrisen under 1990-talet, orsaken till det är de åtgärder som gjordes i kreditprocessen efter bankkrisen inom banken. Kreditprocessen har under de senaste 20 åren gått från en delvis oprövad och snabb kreditprocess till att idag vara en mer sofistikerad och tungarbetad kreditprocess som ställer högre och strängare krav på kredittagarna. För att få kreditprocessen helt vaccinerad mot finanskriser anser vi att det behövs mer mod och integritet hos kredithandläggare för att på bästa sätt kunna förmedla den rådande situationen på ett korrekt och snabbt sätt..

Bakgrund: Investeringar har en stor påverkan på alla verksamheter och korrekta bedömningar om investeringens för- och nackdelar för organisationen är väsentligt. Det vanligaste är att olika kalkylmetoder används vid investeringsbeslut, samtidigt som det påvisats att annat än finansiell information också är av stor vikt. Kommuners specifika förutsättningar; om samhällsnytta som övergripande målsättning, finansiering genom gemensamma resurser samt politisk styrning, gör att genomförande av investeringsbeslut delvis skiljer sig åt jämfört med företag. De specifika förutsättningarna kräver dock korrekta underlag för beslut vad gäller val av metoder och kriterier. På grund av en begränsad forskning angående kommuners sätt att arbeta vid investeringsbeslut finns ett gediget behov av att studera och kartlägga de svenska kommunernas tillvägagångssätt vid investeringsbedömningen av anläggningsinvesteringar. Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att öka kunskapen om investeringsbedömningen i svenska kommuner och då specifikt vid projekt i byggnader och anläggningar.  Metod: Genomförandet innebär en metodkombination med både semi-strukturerade intervjuer och enkäter till Sveriges alla kommuner.

Baselregelverket är en samling rekommendationer och riktlinjer som syftar till att skapa global finansiell stabilitet. Det gällande regelverket, Basel II, riktar sig till kreditinstitut och andra värdepappersbolag i de länder som har valt att införliva regelverket i nationell lag. Basel II införlivades i svensk rätt i början av 2007 och därmed har regelverket blivit bindande för svenska banker. Basel II stipulerar att banker ska använda internt utvecklade modeller för att utvärdera risk och kapitaltäckning samt fastställer att denna utvärdering ska användas för beslutsfattande i den dagliga verksamheten. Regelverkets krav har bland annat resulterat i ökad bolagsstyrning då utvecklandet av strategier och kontrollsystem för sådana typer av riskmodeller är något som sker på hög organisatorisk nivå, vid bankens huvudkontor. Problematiken i detta är att implementeringen av ett regelverk som influerar bankens organisationsstruktur blir en svårhanterlig fråga och får stor inverkan på arbetet för anställda med operativa befattningar.

Syfte Syftet med denna uppsats är att, utifrån ett fingerat fall, klargöra vilka faktorer som idag har störst betydelse för framgången av en direktinvestering i en produktionsanläggning för tillverkning av plastdetaljer i öst- och västeuropa. Syftet är också att utvärdera och förbättra den arbetsmodell för tillvägagångssätt vid lokaliseringsval som använts. Metod Uppsatsen bygger både på en kvalitativ och på en kvantitativ metod, vilka används parallellt. Arbetsgången följer den systematiska modell som Young et al föreslår, applicerad på ett simulerat fallscenario, och nödvändig information för de olika momenten i modellen är inhämtad från litteraturstudier, intervjuer och en enkät. Slutsatser Ett beslut om nyetablering genom direktinvestering kräver noggranna förberedelser, vilka både är tids- och resurskrävande.

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna Lärosäte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sällan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som är det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.

Medarbetaren utgör en allt viktigare komponent i dagens tjänstesamhälle och det görs mycket investeringar i humankapitalet. Problemet som vi ser är att mäta om dessa insatser är lönsamma då det i dagsläget endast tillämpas icke-finansiella mått. Eftersom det är väl känt att sjukfrånvaro kostar företagen stora summor pengar årligen satsas det mycket resurser på aktiviteter för medarbetarna och deras hälsa i syfte att hålla dessa kostnader nere, men det saknas tydliga bevis på att detta samband förekommer. För att få svar på vår problemformulering; Hur vet företagen att de "mjuka" insatserna som görs idag leder till ett bättre finansiellt resultat i framtiden när de är så svåra att mäta i monetära termer? har vi genomfört intervjuer med personer från fyra olika organisationer samt den före detta ansvarige för Health Management-programmet vid Högskolan i Kalmar.

Beslutsprocessen är en mycket komplex process som involverar flera olika delar i företaget. Ett brett informationsflöde är kritiskt för att ett bra beslut skall kunna fattas. Informationen som de strategiska besluten grundas på kan skilja sig mellan olika företag och därmed är det intressant att studera vad företag grundar sina beslut på samt hur de tar fram den information som är nödvändig. Informationen företag har som underlag för sina beslut kan även delas upp i mjuk och hård information. Den mjuka informationen definieras som bilder, visioner, idéer och kognitiva strukturer medan den hårda informationen oftast är numeriskt och används i företagen inom finansiell redovisning, produktion och kontrollsystem.

Uppsatsen behandlar nyheten om att TeliaSonera avtalat med Cukurova Group om ett förvärv av aktier i Turkcell. Ett förvärv som skulle innebära att TeliaSonera gavs aktiemajoritet i företaget. Det huvudsakliga syftet är att analysera hur nyheten om förvärvet har påverkat TeliaSoneras företagsvärde genom att studera marknadens reaktion vid offentliggörandet av händelsen. Ett delsyfte är att utifrån en studie av den närmaste konkurrentens aktieförändring bedöma motivet till förvärvet. En vanlig hypotes för finansiella marknader är att de är effektiva av semistark form, vilket innebär att en aktiekurs reflekterar all offentlig information.

I Sverige pågår just nu en harmonisering till IASB:s redovisningsstandarder, IAS, vilka från och med den 1 januari 2005 skall tillämpas av de börsnoterade företagen. En av dessa standarder, IAS19 ?Employee Benefits?, har översatts av redovisningsrådet och fått namnet RR 29 ?Ersättning till anställda?. Denna skall gälla under en övergångsperiod och fungera som en förberedelse inför den slutliga övergången. Vi har i detta arbete analyserat hur den nya rekommendationen kommer att påverka företagen redovisningsmässigt och finansiellt.

Många företag väljer idag att avyttra och sälja enheter som ligger för långt ifrån deras huvudsakliga verksamhet, i försök att nischa sig och effektivisera sin verksamhet. Detta leder till att produktionen av dagens produkter delas upp i fler led, där många olika aktörer är inblandade. Denna fokusering leder till att företag i högre grad måste samarbeta med andra aktörer, i så kallade interorganisatoriska relationer. I och med dagens globalisering är det inte ovanligt att enheter dessutom säljs till verksamheter i andra länder, där samarbete mellan parter forsätter. Ekonomistyrning över organisationens egna gränser blir därmed allt viktigare.

Bakgrund: I en allt mer internationell värld finns det idag ett tryck från intressenter att företag ska ge en mer snabb och öppen information om deras ansvarstagande, varför företag idag väljer att lämna ut mer information i årsredovisningen än vad som är lagstadgat. Den frivilliga information som företag presenterar utgörs bland annat av VD-brevet. VD har en viktig roll i företaget, inte främst för att skapa förtroendekapital hos företagets intressenter. Studier visar att VD-brev ofta innehåller ord som tyder på att VD försöker försköna framställningen av företagets resultat samt att de ofta själva vill framställa sig i en ofelbar självbild.Problemformulering: Vilken information presenterar företagen i sina VD-brev?Syfte: Rapportens syfte är att studera och redogöra för den information som uppges i VD-brev från 2010 i sex företag, vilka är verksamma inom två olika branscher, samt se eventuella likheter och skillnader mellan branschernas VD-brev.Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har en kvalitativ metod används och en textanalys på sex företags VD-brev har där gjorts.

Inom företagsekonomin talas det ofta om principal?agent?teorin. Det är en teori som visar på behovet av effektiva styrmodeller, som till exempel prestationsmått, för att kunna leda en organisation på ett effektivt och framgångsrikt sätt. För drygt 20 år sedan utvecklade det amerikanska konsultföretaget Stern Stewart & Co. EVA®-modellen (Economic Value Added).

BakgrundI den omvärld vi ser idag, präglad av ekonomisk oro, krävs en effektiv och funktionellstyrning för att små företag i allmänhet och de inom modebranschen i synnerhet ska överleva.Detta då små företag generellt inte har lika mycket kapital att ta av i sämre tider ochmodebranschen drabbas särskilt hårt då mode är det första hushållen sparar in på i enlågkonjunktur. Trots detta är majoriteten av de modeller för ekonomistyrning vi ser idagutformade med hänseende på större företag. Budgeteringen är en av dessa modeller vilkenockså är en av de äldsta och mest omtalade modellerna för ekonomistyrning.SyfteSyftet med föreliggande uppsats är att utreda budgeteringens anpassningsförmåga till småföretag i västsvensk modeindustri samt att utforska dess nytta med utgångspunkt i ettledningsperspektiv.AvgränsningarUppsatsen avgränsas till att behandla företag inom västsvensk modeindustri. Dessutomkommer uppsatsen endast att behandla små företag, dessa definieras utifrån antal anställda,vilka inte får överstiga 49 stycken.MetodFöreliggande uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt förhållningssätt med ett kombineratdeskriptivt och explorativt undersökningssyfte samt en kvalitativ undersökningsmetod. Detutfördes fem semistrukturerade intervjuer med företagsledare för små företag inommodebranschen i Västsverige.Analys & slutsatserSåväl teori som empiri redogör för budgeten som en finansiell plan för kommandeverksamhetsår.

Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken.