Inom företagsekonomin talas det ofta om principal?agent?teorin. Det är en teori som visar på behovet av effektiva styrmodeller, som till exempel prestationsmått, för att kunna leda en organisation på ett effektivt och framgångsrikt sätt. För drygt 20 år sedan utvecklade det amerikanska konsultföretaget Stern Stewart & Co. EVA®-modellen (Economic Value Added).

BakgrundI den omvärld vi ser idag, präglad av ekonomisk oro, krävs en effektiv och funktionellstyrning för att små företag i allmänhet och de inom modebranschen i synnerhet ska överleva.Detta då små företag generellt inte har lika mycket kapital att ta av i sämre tider ochmodebranschen drabbas särskilt hårt då mode är det första hushållen sparar in på i enlågkonjunktur. Trots detta är majoriteten av de modeller för ekonomistyrning vi ser idagutformade med hänseende på större företag. Budgeteringen är en av dessa modeller vilkenockså är en av de äldsta och mest omtalade modellerna för ekonomistyrning.SyfteSyftet med föreliggande uppsats är att utreda budgeteringens anpassningsförmåga till småföretag i västsvensk modeindustri samt att utforska dess nytta med utgångspunkt i ettledningsperspektiv.AvgränsningarUppsatsen avgränsas till att behandla företag inom västsvensk modeindustri. Dessutomkommer uppsatsen endast att behandla små företag, dessa definieras utifrån antal anställda,vilka inte får överstiga 49 stycken.MetodFöreliggande uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt förhållningssätt med ett kombineratdeskriptivt och explorativt undersökningssyfte samt en kvalitativ undersökningsmetod. Detutfördes fem semistrukturerade intervjuer med företagsledare för små företag inommodebranschen i Västsverige.Analys & slutsatserSåväl teori som empiri redogör för budgeten som en finansiell plan för kommandeverksamhetsår.

Bakgrund: Förvaltningstjänster inom premiepension har ökat i takt med införandet av det nya pensionssystemet. Marknaden för dessa aktörer har vuxit och det har riktats kritik mot förvaltningstjänsterna inom premiepension och dess förvaltare. De problem som förvaltningsföretagen påstås skapa riskerar att hota funktionaliteten och förtroendet i premiepensionssystemet. Aktörerna är ett relativt nytt fenomen i Sverige vilket gör att det inte finns tillgänglig information och statistik om förvaltarna och dess förvaltning. Lagar och finansiella teorier på området vägleder i hur förvaltarna bör och får agera, men anger inte hur förvaltningsföretagen arbetar i praktiken.

Bakgrund/problem: Innovativa entreprenöriella företag skapar både tillväxt och arbetstillfällen i de samhällen de verkar i. Det är därför viktigt för vår välfärd att den typen av företag bildas och lyckas etablera sig. Att starta ett innovativt entreprenöriellt bolag är dock riskfyllt eftersom många nystartade företag går i konkurs. Forskare har på senare år visat att en bra affärsmodell är väldigt viktigt för nystartade företag och modeller har tagits fram för hur en affärsmodell ska utvecklas för att göra ett nystartat företag framgångsrikt. Innovativa entreprenöriella företag möter dock utmaningar som andra företag slipper och de affärsmodeller som tagits fram för vanliga entreprenöriella företag kan därför antas vara otillräckliga för de som ska starta ett innovativt entreprenöriellt företag.

Syftet med min uppsats är att utreda om EU:s reglering, som är avsedd att motverka effekterna av intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut, uppfyller sitt syfte. Kreditvärderingsinstituten är privatägda organisationer som avger oberoende yttranden om kreditkvaliteten hos en enhet, en skuld, finansiell förpliktelse eller hos ett finansiellt instrument. Kreditvärderingsinstitutens handlande anses ha varit en av orsakerna till att finanskrisen 2007-2008 blev världsomfattande. I och med finanskrisen blev det uppmärksammat att kreditvärderingsinstituten vidtagit handlingar som grundades i intressekonflikter och felaktigheter och de blev hårt kritiserade. Sedan finanskrisen har därför omfattande reglering för att motverka just intressekonflikter inom kreditvärderingsinstitut införts i EU-rätten, dessförinnan var kreditvärderingsinstituten i princip oreglerade inom EU.

Industrin och dess företrädare har uttryckt stor oro över elprisutvecklingen i Sverige. Denna uppsats undersöker effekter och konsekvenser av elpriser på gjuteriföretag i Sverige under perioden 2002-2005. Elprisets nivå och variation står i centrum, då uppsatsen utgår från företagens kostnadsperspektiv. Uppsatsen ämnar pröva hypotesen att företagens resultat är starkt beroende av elprisets utveckling. För att bevisa eller förkasta detta samband utförs en korrelationsanalys på olika för företagen centrala nyckeltal såsom soliditet och nettoresultat, jämfört med elprisets utveckling.

Problemställning: En verksamhetsstyrning med fokus på de ickefinasiella styrmedel börjar framhävas som allt viktigare faktorer för ett företags långsiktiga framgång. Vårt främsta mål är att belysa de mest särskiljande drag och problem med verksamhetsstyrningen på ett hotellföretag. Detta gör vi då det finns mycket skrivet om styrmedel i allmänhet och, utifrån vårt intresse för branschen, har vi därefter valt att utföra undersökningen på ett hotell.Syfte: Syftet är att beskriva och analysera särdrag och särskiljande problem med verksamhetsstyrningen inom ett hotell.Metod: För att uppfylla vårt syfte har vi utgått från litteratur som handlar om verksamhetsstyrning. Särskilt stor vikt, med tanke på syftet, har lagts på litteratur som behandlar servicebranschen. Därefter har vi utfört kvalitativa undersökningar i form av intervjuer med de anställda på Quality Hotel Konserthuset.

Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i onoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av noterade och onoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka.

Börsnoterade europeiska företag ska från och med 1 januari 2005 tillämpa de internationella redovisningsstandarder som antagits av EU. Standarderna benämns International Accounting Reporting Standard, IAS och International Financial Reporting Standard, IFRS. Dessa stan¬darder ska tillämpas vid företagens koncernredovisning, medan nationell lagstiftning gäller för resterande finansiella rapporter.Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka svårigheter som kan finnas med att redovisa enligt IAS/IFRS. Till vår hjälp för att få fram information om detta har vi använt oss av det svenska dotterbolaget till den multinationella läkemedelskoncernen AstraZeneca, Rådet för finansiell rapportering samt en revisor på Ernst & Young.Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod och gjorde fyra intervjuer för att få så ingå¬ende information som möjligt. Vid intervjuerna användes öppna frågor för att få en tydlig be¬skrivning av svårigheterna.Teoriavsnittet inleds med ett avsnitt om svårigheter som kan uppkomma vid implemente¬ringen och användningen av IAS/IFRS.

Titel: Optimal extern rapportering. Med vilket intervall bör börsnoterade företag förmedla information till sina externa intressenter? Författare: Eleonore Lundberg och Sofia Svensson Handledare: Anders Hederstierna Lärosäte: Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap Kurs: Magisteruppsats i företagsekonomi Bakgrund: Den finansiella information som börsnoterade bolag offentliggör utgör underlag för deras intressenters prognoser. Dessa prognosmakare behöver ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information för att göra bra bedömningar av företagsbilden. Idag resulterar inte sällan presentationen av företagens kvartalsrapporter, som är det brukliga rapporteringsintervallet, i en volatilitiv aktiemarknad.

Bakgrund och Problem: I och med en ?kad inflationstakt st?lls f?retag i Sverige inf?r en omst?ndighet som de inte har beh?vt hantera p? mer ?n ett decennium. Generellt sett finns en tradition av l?g inflation v?rlden ?ver vilket har bidragit till att det finns lite fokus p? detta utifr?n ett redovisningsperspektiv. Stigande inflation inneb?r nya utmaningar vid uppr?ttandet av finansiella rapporter och ?kar behovet av vissa upplysningar.

Vilken finansieringsstrategi fo?retag bo?r anva?nda sig av fo?r att uppna? sa? ho?g lo?nsamhet som mo?jligt, har varit a?mne fo?r intensiv forskning alltsedan Modigliani & Millers identifierade samband mellan skuldsa?ttningsgrad och lo?nsamhet 1958. Da? europeiska banker a?r a?lagda med regleringar sta?r de info?r en problematisk situation da?r de beho?ver skapa ho?gre avkastning fo?r investerare, och samtidigt leva upp till de riskbegra?nsningar regelverken fo?reskriver. De ledande teorierna inom omra?det sta?r i konflikt med varandra da?r ba?de finansiering genom skulder respektive eget kapital fo?respra?kas fo?r att uppna? optimal kapitalstruktur.

Bakgrund och problem: Dagens samhälle går mot ett mer kortsiktigt tänkande där snabba pengar blir viktigare, vilket även får effekter på fastighetsbranschen. Att kortsiktiga ägare inte känner långsiktigt engagemang och ansvar för sina fastigheter kan ge uttryck i dåligt skötta fastigheter, missnöjda hyresgäster och dåligt rykte. Där den kortsiktige fastighetsägaren bara styrs av snabba pengar genom ett transaktionsbeteende.Syfte: Syftet är att belysa vilka bakomliggande faktorer och drivkrafter som ger ett långsiktigt ägarengagemang i fastighetsbranschen och vad som är avgörande för att man behåller sina fastigheter på långsikt.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas från att inte värdera ägarnas strategival eller styrpaket av fastighetsbolag då detta inte är uppsatsens avsikt att belysa. Uppsatsen är tänkt att belysa avgörande faktorer för att bolagen ska behålla och utveckla sitt fastighetsbestånd.Metod: Kvalitativa intervjuer är genomförda med fyra respondenter i ledande befattningar inom privata och kommunala fastighetsbolag i Storgöteborg. Det empiriska materialet är tolkat och sammanställt av författarna samt återbekräftat av respondenterna.

Den här magisteruppsatsen behandlar svenska företags motiv till noteringar och avnoteringar från internationella marknadsplatser. Vidare syftar uppsatsen till att studera vilka faktorer som varit avgörande vid val av marknadsplats. Författaren har använt sig av en kvalitativ metod där intervjuer med berörda företag utgör den främsta informationskällan. Inledningsvis genomfördes en första studie där författaren kartlade svenska företags noteringar och avnoteringar från internationella marknadsplatser under tidsperioden 2000-2005. När noteringshistoriken för de svenska företagen var klar genomfördes intervjuer med ett antal utvalda företag ur populationen.

Bakgrund: Avkastningsstiftelse är en mycket speciell organisationsform vars syfte är att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att främja ett uppsatt ändamål. Kapitalförvaltningens utformning får således stor inverkan på i vilken utsträckning dessa stiftelser kan främja deras ändamål och därmed uppnå deras syften. Dessa ändamål är i majoriteten av fallen allmännyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhället. En genomgång av forskningen inom området visade att tidigare studier främst fokuserat på stiftelser som väsen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus på deras kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus på investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mål.Genomförande: Studien är en kvalitativ flerfallstudie inom vilken åtta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna.