Sök:

Sökresultat:

750 Uppsatser om Finansiell bedömning - Sida 42 av 50

Goodwill under finanskris : -  En studie kring hur revisorer, redovisningsexperter och bolag noterade pÄ large cap uppfattar att goodwill behandlas under en finansiell kris

Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela vÀrlden av en finanskris som hade sin grund pÄ den amerikanska bostadsmarknaden. NÄgra Är tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvÀrv som benÀmns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istÀllet för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom finanskrisen har varit vÀldigt omfattande Àr det mÄnga företag som har blivit lidande till följd av sÀmre resultat och bristande försÀljning. Vi anser att det Àr intressant att undersöka huruvida företag som Àr under en lÄgkonjunktur vÀljer att redovisa sin goodwill eftersom det pÄverkar ett företags anseende utÄt.

Fortlevnadsprincipen : En studie om dess inverkan pÄ redovisningen

Bakgrund: Bonussystem Àr nÄgot som började vÀxa fram under 1980-talet och Àr ett inte sÀllan förekommande debattÀmne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp Àmnet, dÀr man har ifrÄgasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersÀttningar trots den svÄra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de vÀljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig pÄ olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken pÄ företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tÀnkas pÄverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata som har inhÀmtats frÄn de utvalda företagens Ärsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, dÀr de valda teorierna appliceras pÄ de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersÀttning Àr ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning : En undersökning av svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus pÄ investeringsprocessen samt riskhantering

Bakgrund: Avkastningsstiftelse Ă€r en mycket speciell organisationsform vars syfte Ă€r att förvalta ett givet kapital och bruka dess avkastning för att frĂ€mja ett uppsatt Ă€ndamĂ„l. Kapitalförvaltningens utformning fĂ„r sĂ„ledes stor inverkan pĂ„ i vilken utstrĂ€ckning dessa stiftelser kan frĂ€mja deras Ă€ndamĂ„l och dĂ€rmed uppnĂ„ deras syften. Dessa Ă€ndamĂ„l Ă€r i majoriteten av fallen allmĂ€nnyttiga varför stiftelser spelar en viktig roll som resurstillförare i samhĂ€llet. En genomgĂ„ng av forskningen inom omrĂ„det visade att tidigare studier frĂ€mst fokuserat pĂ„ stiftelser som vĂ€sen i Sverige eller deras roll inom filantropin varför vi fann det intressant att genomföra en studie med fokus pĂ„ deras kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att kartlĂ€gga och analysera svenska avkastningsstiftelsers kapitalförvaltning med fokus pĂ„ investeringsprocessen och riskhantering, givet restriktioner och uppsatta mĂ„l.Genomförande: Studien Ă€r en kvalitativ flerfallstudie inom vilken Ă„tta intervjuer genomfördes med personer med insyn i stiftelserna i urvalets kapitalförvaltning. Även dokumentstudier genomfördes, dels för att skapa studiens referensram och dels som ett komplement till empirin insamlad via intervjuerna.

Det etiska företaget : Vad utmÀrker ett etiskt företag ur konsumentens synvinkel

Bakgrund: Bonussystem Àr nÄgot som började vÀxa fram under 1980-talet och Àr ett inte sÀllan förekommande debattÀmne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp Àmnet, dÀr man har ifrÄgasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersÀttningar trots den svÄra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de vÀljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig pÄ olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken pÄ företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tÀnkas pÄverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata som har inhÀmtats frÄn de utvalda företagens Ärsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, dÀr de valda teorierna appliceras pÄ de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersÀttning Àr ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Analys av logistiska flöden samt förslag till finansiell besparing vid alternativa transportsÀtt

The idea for the project emerged when Nilorn wanted to get better control over their supplychain and improve operational efficiency. The company also want to reduce their expenses inthe continuous process of improving profitability. By choosing the right option oftransportation and mode of transport there are large potential savings for the company. Thisenables Nilorn to reduce the transportation costs and strengthen the environmentalresponsibilities by reducing their environmental impact.The flow of goods within Nilorn has over the past years increased significantly and most ofthe gods today is transported by air. The aim of this thesis is to analyse the supply chain of thecompany and evaluate the potential economic savings in this area.

Den nya segmentredovisningen - Informationens relevans, jÀmförbarhet och transparens

Bakgrund: Behovet av segmentredovisning har uppmÀrksammats de senaste decennierna och sÄvÀl FASB som IASB har gjort lagÀndringar för att förbÀttra rapporteringen. I dagslÀget skiljer sig reglerna Ät. I och med strÀvan efter överensstÀmmelse mellan de tvÄ stora regleringarna har IASB gett ut ett förslag, ED8, vilket Àr förenligt med FASBs reglering, SFAS 131. Syftet med det nya förslaget Àr Àven att det ska leda till ökade krav pÄ upplysningar och pÄ rapporteringen. I ED8 skall segmenten redovisas utifrÄn management approach nÄgot som enligt FASB leder till en ökad relevans.

En analys om hur virtuella IT företag analyseras och vÀrderas

Titel: En analys om hur virtuella IT företag analyseras och vÀrderas Är 2012Bakgrund: Under Dot.com perioden som följde Netscapes lansering jobbade analytiker med utmaningen att vÀrdera en ny form av företag som agerade pÄ internet. Problemet för analytikerna var bland annat att vÀrdera och analysera dessa nya virtuella företag, eftersom de flesta av dem var nystartade sÄ ansÄgs det att nyckeltal som PE ? tal inte gav en rÀttvis vÀrdering (Briginshaw, 2002). Det som följde Dot.com kraschen vid början av 2000 talet resulterade till att Àven vÀl fungerande IT företag med en hÄllbar affÀrsidé, fick problem med finansieringen pÄ grund av deras nya lÄga vÀrdering (Bernhardsson, 2002). Drygt ett decennium efter Dot.com perioden, börsnoterades LinkedIn, ett socialt nÀtverk Är 2011, och ökade i vÀrde med 109,4 % vid handelsdagens slut (www.affÀrsvarlden.se).Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en förstÄelse för hur virtuella IT företag vÀrderas.

AffÀrsplanen : TillÀmpning av finansiella instrument

Syftet med uppsatsen Àr att utreda vilka finansiella instrument som anvÀnds i affÀrsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet.Litteratur om affÀrsplaner har studerats för att utreda vilka som Àr de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som anvÀnds i praktiken, hur vanligt förekommande de Àr, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur mÄnga finansiella instrument som tas upp i respektive affÀrsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affÀrsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer.De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affÀrsplan Àr resultatrÀkning, balansrÀkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument.

Ny leasingstandard - Hur pÄverkas transportbranschen i Europa?

Bakgrund och problem: Transportbranschen i Europa stÄr inför en situationdÀr bolags finansieringsmöjligheter kan komma att pÄverkas. IASB och FASBhar publicerat ett utkast till en ny redovisningsstandard inomleasingredovisning, som innebÀr att all leasing mÄste klassificeras somfinansiell. Detta fÄr effekter i en bransch som i dag redan Àr anstrÀngd.Tidigare forskning visar att aktivering av all leasing fÄr effekter pÄtransportbranschen i USA. Rapporten Àmnar hitta vilka möjliga nedslag enaktivering kan fÄ för transportbranschen i Europa.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utröna hur en omfattande förÀndring avregelverket IAS 17 kan pÄverka en redan anstrÀngd bransch i form avförsÀmrad finansiell stÀllning.AvgrÀnsning: AvgrÀnsning görs till transportbolag i Europa frÄn lÀnder sompresenterar en vÀsentlig andel leasing. Studien undersöker enbart bolag somleasetagare, vilket utesluter all form av leasing som leasegivare.Metod: Studien genomförs med en kvantitativ ansats dÀr författarna utgÄr frÄndata hÀmtat ur Ärsredovisningar via databasen datastream.

Redovisning av patent : En rÀttvisande bild?

Det finns idag en stark trend bland företag att outsourca hela eller delar av sin ekonomi-funktion, det vill sÀga att anlita en extern redovisningsbyrÄ. Sveriges Redovisningskonsulters Förbund, SRF, har idag 4 500 auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar. Dessa anlitas av mer Àn 200 000 företag. Denna ökande trend har givit upphov till en helt ny och unik problematik kring hur granskningen av dessa företag ska gÄ till. Det finns i dagslÀget en revisionsstandard, RS 402: Revisorns övervÀgande vid revision av företag som anlitar servicebyrÄer, som föreskriver att revisorn ska ta hÀnsyn till hur redovisningsbyrÄn pÄverkar företagens redovisningssystem och interna kontroll. Uppsatsen Àr en kvalitativ flerfallsstudie vars syfte Àr att undersöka vilka stÀllningstaganden revisorn stÀlls inför vid revision av företag som outsourcar ekonomifunktionen.

Justeringar eller funktionell fixering? : Hur företagens val mellan K2 och K3 kommer att pÄverka bankernas kreditbedömning

NÀr företag Àr i behov av kapital Àr det vanligt att de vÀnder sig till bankerna. För att bankerna ska kunna avgöra huruvida de ska bevilja ett lÄn eller hur lÄneavtalet ska utformas mÄste bankerna göra en kreditbedömning av företaget. Kreditbedömningsprocessen som följer bestÄr vanligtvis av inhÀmtning, bearbetning och analys av information innan ett beslut tas. Information som inhÀmtas bestÄr av antingen informell eller formell information dÀr redovisningsinformationen Àr en av de formella informationskÀllorna.  Den 1 januari 2014 trÀdde K3-reglerna i kraft.

Placeringsstrategi baserad pÄ fenomenet Post Earnings Announcement Drift (PEAD) : En praktisk tillÀmpning av PEAD pÄ den svenska aktiemarknaden

Denna rapport syftar till att undersöka om det Àr möjligt att generera en stabil och sÀker avkastning pÄ den svenska aktiemarknaden utan att nödvÀndigtvis besitta förkunskaper om specifika företag eller det rÄdande ekonomiska klimatet. Den modell vi anvÀnder oss av Àr nÄgot modifierad men bygger pÄ en drygt fyra decennier gammal teori, Post Earning Announcement Drift (PEAD), som upptÀcktes av Ball och Brown 1968. Det som Ball och Brown upptÀckte var att efter aktieprisförÀndringen vid ny finansiell information fortsatte sedan priset pÄ aktierna att förÀndras i samma riktning som den initiala rörelsen i flera veckor innan priset blev stabilt.Den metod som anvÀnts i denna studie analyserade aktiekursdata för OMXS30 de senaste sex Ären (2005 ? 2011) för att jÀmföra med de datum dÄ kvartalsrapporter slÀppts för samtliga företag i OMX30 under samma period. Kvartalsrapporterna sorterades sedan efter storleken med avseende pÄ vÀrdeökning- respektive vÀrdeminskning av företagens aktier under respektive rapporteringsdag.

Soliditetens betydelse för goodwillnedskrivning under ekonomiskt anstrÀngda perioder : En studie av den svenska finans- och industrisektorn 2008

Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders? impression of the group?s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained.Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group?s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits.

Vd-ersÀttning : en empirisk studie av 43 börsnoterade företags bonusutdelningar

Bakgrund: Bonussystem Àr nÄgot som började vÀxa fram under 1980-talet och Àr ett inte sÀllan förekommande debattÀmne. Inte minst i dagens situation med en stark recession och en finansiell kris om knuten. Flertalet artiklar har tagit upp Àmnet, dÀr man har ifrÄgasatt olika företags utdelning utav enorma rörliga ersÀttningar trots den svÄra tid vi nu befinner oss i. Företagen motiverar olika andledningar till varför de vÀljer att betala ut bonusar till sina vd:ar, som grundar sig pÄ olika typer av variabler.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken typ av variabler som visar starkast korrelation med storleken pÄ företagsledarnas bonusar, och att se om dessa kan tÀnkas pÄverka deras risktagande.Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvantitativ undersökning av sekundÀrdata som har inhÀmtats frÄn de utvalda företagens Ärsredovisningar. Undersökningen tar en deduktiv ansats, dÀr de valda teorierna appliceras pÄ de resultat som undersökningen visar.Resultat: De fem företagen som betalar ut högst total ersÀttning Àr ABB, Ericsson, AstraZeneca, Getinge och Scania.

Finansiell hÄllbar utveckling : - En studie av Danske Banks arbete för en ökad hÄllbarhet i samhÀllet

MÄnga organisationer fokuserar idag alltmer pÄ frÄgor som rör hÄllbar utveckling. Företag har idag ett ansvar till samhÀllet och termen CSR (Corporate Social Responsibility) anvÀnds för att definiera detta ansvar. Företagens sociala ansvar Àr en idé om hur ett företag kan pÄverka samhÀllet frÄn tre perspektiv och det Àr de ekonomiska, miljömÀssiga och sociala delarna i samhÀllet. Genom att ta socialt ansvar kan företaget bidra till utvecklingen av ett hÄllbart samhÀlle. Detta arbete Àr en kvalitativ studie och den identifierar, undersöker och analyserar om hur Danske Bank tar ett samhÀllsansvar och hur de arbetar för att uppnÄ en hÄllbar utveckling i samhÀllet.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->