Finansiell rådgivning har blivit en allt viktigare del av värdepappersmarknaden och samhället i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rådgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsättas för och årligen inkommer ett stort antal anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden från konsumenter som är missnöjda med den rådgivning de fått. Om antalet anmälningar som inkommit till ARN under åren 2008-2011 ställs i perspektiv till antalet rådgivningsmöten som hålls per år utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det är därför intressant titta på hur stort problemet kring misslyckad finansiell rådgivning egentligen är samt att undersöka hur bankerna säkerställer kvalitén på rådgivningen.Syfte: Studiens syfte består i att kartlägga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rådgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna säkerställer kvalitén på den finansiella rådgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rådande lagstiftning.

Genom en kvantiativ studie av PPP, IFE och RIP, samt Aktiemarknadskorrelation och Feldstein-Horioka modellen som indikatorer för finansiell integration är det möjligt att studera den finansiella integrationen mellan Polen och EU under tids perioden 1993 - 2003. Utifrån våra indikatorer, aktiemarknadskorrelation och Feldstein -Horioka modellen, kan vi utläsa en integrationsprocess mellan marknaderna över tiden. Vi har funnit klara rön att Polen har blivit mer finansiellt integrerat över tiden sett ur ett direkt och totalt finansiellt perspektiv. Vi finner däremot inga klara tecken på ökad indirekt finansiell integration mellan Polen och EU under den undersökta perioden..

Internationalisering har länge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillväxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock både fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende på företagets internationaliseringsprocess, det vill säga på vilket sätt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mängd forskare inom internationell affärsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men många av de senare forskningsresultaten tyder på att ett icke-linjärt samband existerar. Inga likande studier har gjorts på svenska företag vilket denna studie ämnar göra.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens.

Att hitta rätt i dagens snåriga förvärvsdjungel är komplicerat. Detta arbete fokuserar på de problem som möter ett förvärvande företag i den inledande fasen av förvärvsprocessen..

För en icke-finansiell värdepappersrörelse föreligger det en ovisshet avseende hur, när och på vilket sätt en gränsdragning mellan handel med- och förvaltning av värdepapper ska företas. Problematiken grundar sig i att en värdepappersrörelses värdepapper presumeras utgöra lagertillgångar istället för, som i normalfallet, kapitaltillgångar. För en icke-finansiell värdepappersrörelse, dvs. ett bolag som huvudsakligen handlar med värdepapper för egen räkning, yttrar sig gränsdragningsproblematiken t.ex. då bolaget även företar riskkapitalistinvesteringar.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i så fall vilka som använder verktyget och varför.

De svenska hushållens skuldsättning har ökat markant sedan 1980-talet och är idag på rekordhöga nivåer. Utifrån detta har frågor kring skuldsättningsnivåns hållbarhet, dess makroekonomiska konsekvenser och bakomliggande faktorer, blivit allt vanligare. Tidigare studier på området visar på brister i standardteorin för analys av hushållens skuldsättning, livscykelhypotesen, då hänsyn inte tas till kreditrestriktioner eller ma?nniskors oförmåga till helt rationellt handlande. En alternativ analysram fick förnyad uppmärksamhet i samband med finanskrisen i USA 2008 ? Hyman Minskys hypotes om finansiell instabilitet ? vilken inkorporerar ett fokus på spekulation på kredit- och tillgångsmarknader som förklaring till skuldsättning.

För att företag ska kunna utvecklas krävs tillgång till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte är lika lätt för dessa att få tillgång till riskkapital och långfristiga lån som det är för större företag. På grund av detta måste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ är finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegränsningar och fungerar därmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan påverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie är att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva användningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan påverka användningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom små och stora städer och i så fall hur de påverkar.

Finansiell rådgivning har blivit en allt viktigare del av värdepappersmarknaden och samhället i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rådgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsättas för och årligen inkommer ett stort antal anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden från konsumenter som är missnöjda med den rådgivning de fått. Om antalet anmälningar som inkommit till ARN under åren 2008-2011 ställs i perspektiv till antalet rådgivningsmöten som hålls per år utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det är därför intressant titta på hur stort problemet kring misslyckad finansiell rådgivning egentligen är samt att undersöka hur bankerna säkerställer kvalitén på rådgivningen.Syfte: Studiens syfte består i att kartlägga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rådgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna säkerställer kvalitén på den finansiella rådgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rådande lagstiftning.

Att hitta rätt i dagens snåriga förvärvsdjungel är komplicerat. Detta arbete fokuserar på de problem som möter ett förvärvande företag i den inledande fasen av förvärvsprocessen..

Studien ska undersöka avskaffandet av revisionsplikten och hur revisorer anser att denna reglering samspelar med rådande finansiella kris. Med ett induktivt angreppssätt gör vi en kvalitativ undersökning i form av semi-strukturerade intervjuer och en analys av den offentliga debatten. Intervjuerna analyseras med hjälp av fenomenologi och Grundad teori. Utgångspunkten i vårt teoretiska perspektiv är två studier, den av Puxty et al om de reglerande krafterna och den utförd av Jönsson som behandlar framväxten av regleringar. Studierna är vidareutvecklingar av bland annat den institutionella teori som Streecks & Schmitters utvecklat.

Uppsatsen behandlar de investeringskriterier och värderingsmetoder som svenska Private Equity-företag använder inför företagsförvärv. Vi har gjort en kvalitativ analys av fem svenska Private Equity-aktörer. Våra slutsater är att de Private Equity-bolag vi studerat har ett fåtal övergripande investeringskriterier men att de är relativt flexibla gällande resterande. Företagen använder sig främst av multipelvärdering i värderingsprocessen. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Private Equity-företagen fokuserar mindre på vad företaget är värt och lägger allt fokus på hur mycket företaget kan avyttras för..

Finansiell information är att anses som värderelevant om den kan användas av intressenter i deras värderingsbeslut. Ett värderelevant tal bör således påverka ett företags marknadsvärde. Utifrån Easton och Harris (1991) avkastningsmodell undersöker vi relationen mellan resultat och avkastning före (2001-2004) och efter (2005-2008) införandet av IFRS/IAS-förordningen. Vi utvecklar avkastningsmodellen genom att bryta ut minskningen av goodwillpostens värde från resultatet för att på så sätt undersöka goodwillkomponentens värderelevans. Vi finner att värderelevansen hos de undersökta variablerna försämrats mellan perioderna, och att de nya redovisningsstandarderna gällande redovisning av goodwill inte gett resultat..

Finansiell rådgivning har blivit en allt viktigare del av värdepappersmarknaden och samhället i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rådgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsättas för och årligen inkommer ett stort antal anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden från konsumenter som är missnöjda med den rådgivning de fått. Om antalet anmälningar som inkommit till ARN under åren 2008-2011 ställs i perspektiv till antalet rådgivningsmöten som hålls per år utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det är därför intressant titta på hur stort problemet kring misslyckad finansiell rådgivning egentligen är samt att undersöka hur bankerna säkerställer kvalitén på rådgivningen.Syfte: Studiens syfte består i att kartlägga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rådgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna säkerställer kvalitén på den finansiella rådgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rådande lagstiftning.