Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera om förändringar i arbetet med rörelsekapital hade ett samband med lönsamheten i företag. Som mått på rörelsekapital används Cash Conversion Cycle och som mått på lönsamhet används ROA.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen består av teorier om Working Capital Management, Cash Conversion Cycle, Lean, Supply Chain Management och Supply Chain Finance.Metod: I denna uppsats används en kvantitativ metod där sekundärdata samlas in från årsredovisningar för 2005 och 2013. Denna data ligger till grund för fyra korrelationsanalyser. Den beroende variabeln i korrelationsanalyserna är ROA och defyra oberoende variablerna är Cash Conversion Cycle, dagar i lager, dagar som kundfordring och dagar som leverantörsskuld. Urvalet i denna studie består av svenska aktiebolag inom branschen tillverkning och industri med fler än 50 anställda.Empiri: Empirin består av fyra tabeller som presenterar de beräkningar som gjorts.Slutsats: Sambandet mellan förändring i Cash Conversion Cycle och förändring i ROA blev väldigt svagt positivt men inte signifikant.

För entreprenörer som arbetar med projekt i en "start up"- fas kan det vara svårt att lyckas med finansieringen. Detta beror på att det inte finns någon ekonomisk historik att visa upp för finansiärerna. För att lyckas få in tillräckligt med kapital för att kunna finansiera ett projekt kan man vända sig till olika typer av investerare. De vanligaste sättet är att man antingen vänder sig till banker, venture capital-bolag eller affärsänglar. Vad som motiverar dessa aktörer är olika, men det gemensamma för dessa aktörer är att det är svårt att få dem att investera i ett projekt.Under senare tid har det dock skapats ett nytt sätt för entreprenörer att få in kapital till sina projekt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur utvalda bolags aktieavkastning inom branscherna flyg, fordon samt olja reagerar vid signifikanta oljeprisförändringar.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av den effektiva marknadshypotesen samt Behavioural Finance med undergrenarna prospect theory, herd behaviour och overconfidence.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt inslag med en kvantitativ studie. Undersökningen utgörs av sex eventstudier som datainsamlingsmetod samt en intervju som applikation på det kvantitativa resultatet. Urvalskriterium består av tio bolag inom respektive bransch med en rangordning utefter högst omsättning samt företag med en koppling till svenskt näringsliv med högst omsättning.Empiri: Empirin presenteras utifrån diagram och tabeller över de utförda eventstudierna. Diagrammen syftar till att redovisa den avvikande avkastningen för respektive bolag. Tabellerna ger en redogörelse över eventuellt samband mellan respektive bransch och oljeprisförändringarna.Slutsats: Flygbolagen uppvisade samband med oljepriset vid fyra utav sex eventen.

 Bakgrund:I Sverige har 76 % av befolkningen innehav i fonder och den totala fondförmögenheten uppgår till 1 925 miljarder. Kapitalvinstskatten ligger på 30 % och utlöses endast vid en realisation av vinsten. Många svenskar undviker gärna att aktivera denna skatteeffekt och blir därmed inlåsta i sina fonder.Syfte:Syftet med denna uppsats är att utifrån intervjuer med privata fondsparare och aktörer inom branschen förklara hur kapitalvinstskatten påverkar privatpersoners resonerande och agerande. Detta beteende kommer sedan att analyseras utifrån befintliga teorier inom beteendeekonomi.Metod:För att nå studiens syfte har vi använt oss av en abduktiv metod. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka om avkastningen på den svenska aktiemarknaden påverkas av terroristattacker. Delsyftet är att vid en eventuell påverkan undersöka om reaktionen skiljer sig mot landet där attacken skett samt hur lång tid det tar för de olika aktiemarknaderna att återhämta sig.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om den effektiva marknadshypotesen samt behavioral Finance med fokus på flockbeteende.Avgränsningar: I studien undersöks åtta olika terroristattacker och dess påverkan på aktiemarknaden i Sverige och landet där attacken skett.Metod: Studien är kvantitativ och använder ett deduktivt angreppssätt. För att besvara frågeställningarna tillämpas en eventstudie där två eventfönster används. Ett eventfönster på en dag och ett längre på elva dagar samt en estimeringsperiod som omfattar 30 dagar. Insamlad data används för att mäta den avvikande avkastningen som eventuellt uppstår efter att en terroristattack ägt rum vilket säger om attacken haft någon påverkan.Slutsatser: Terroristattacker har en påverkan på den svenska aktiemarknaden och i de flesta fall är påverkan negativ.

Background and problem: There is a continuous debate regarding incentive programs in public companies. Since the global financial crisis and the subsequent recession in 2008, the criticism has reached even higher levels. Various regulatory authorities as well as influential external actors require stronger regulations and limitation of the monetary compensation in publicly held companies. Share-based payments are based on the development of the market value of the company. This means there is an existing relation between the owners? and the managers? interests.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Syfte: Syftet med denna studie var att se hur och varför volatiliteten påverkades i DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite under IT-bubblan.Metod: Års- och månadsvolatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite har beräknats under 1995-2004 med hjälp av data från Yahoo Finance.Empiri: Resultatet visar att volatiliteten var väsentligt högre i NASDAQ Composite än vad den var i S&P 500 och DJIA som i sin tur höll en liknande volatilitet i förhållande till varandra.Analys: I analysen framträdde det att volatiliteten blev väsentligt högre i samband med att bubblan sprack under maj 2000 fram till dess att paniken lade sig kort efter maj 2002. Det fanns en hög överensstämmelse mellan denna rapport och övriga tidigare studier. Teorierna var mestadels väl applicerbara.Slutsats: Volatiliteten för DJIA, S&P 500 och NASDAQ Composite var som högst mellan 2000 och 2002 under undersökningsperioden 1995-2004. IT-bubblan uppstod samt sprack till följd av irrationellt investeringsbeteende bland investerarna på aktiemarknaden och paniken som uppstod efteråt gjorde att volatiliteten på aktiemarknaden höll sig förhållandevis hög fram tills den lade sig kort efter maj 2002. NASDAQ Composite hade högst volatilitet till följd av IT-bubblan medan DJIA och S&P 500 hade likvärdig volatilitet.

Huvudsyftet med denna studie är att mäta sambanden mellan de svenska indikatorerna DVIS samt Konjunkturbarometern Hushåll gentemot Stockholmsbörsen, och jämföra resultaten mot observationer från tidigare studier på utländska marknader. Studien belyser samtidigt svårigheterna med att mäta marknadssentiment på ett sådant sätt som eftersträvas för att kunna förklara irrationella marknadsrörelser eller uppkomsten av bubblor. För att uppnå huvudsyftet analyseras månadsvisa medelvärden mellan 2001 och 2008 genom bivarat analys, där de tidigare nämnda indikatorerna, som antas motsvara marknadssentimentet, jämförs mot OMXS30 samt fyra urval av aktier, som representerar aktiemarknadens avkastning. Totalt analyseras 40 aktier utifrån omsättning och börsvärde. Signifikanta samband påträffas mellan båda indikatorerna och Stockholmsbörsens utveckling, vilket givet antagandet att dessa speglar marknadssentiment indikerar att marknadspsykologi har en väsentlig påverkan på aktiemarknadens prisnivå.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.

The high and seemingly increasing degree of consumer avoidance and disliking of television advertising breaks should raise many questions for commercially Financed television networks as it can be argued that benefits sought by both viewers [seeking a fulfilling viewing experience] and advertisers [seeking advertising effectiveness] are eroded by this effect. This thesis studies effects on advertising effectiveness [RecallBRAND; AttitudeBRAND; AttitudeAD] as well as on the viewing experience [SatisfactionPROGRAM/CHANNEL; Attitude PROGRAM/CHANNEL; IntentionPROGRAM/CHANNEL] given a reduced degree of advertising clutter. By conducting an experiment two breaks are compared, one having the standard primetime nonprogram time units (5 min and 30 sec *3?16minutes/hour) and the other the standard nonprogram content cut in half (2.45 min *3 ?8min /hour).Results show that the reduced breaks award advertisers with higher commercial effectiveness. Measures of RecallBRAND demonstrates no differences between the standard and the reduced break, implying a significantly increased likelihood to be recalled and an equivalently lowered risk to be forgotten in the reduced break.

Background: The debate about environment, labor conditions and aid to developing countries has the last years been a much discussed subject The pressure on the companies to live up to their responsibility is beginning to be noticed in the market.Purpose: To find out if a retail company investing in Corporate Social Responsibility thereby direct can effect it?s stock value. Using interviews to investigate if and how stock analysts and corporate Finance professionals valuate a company?s CSR initiatives.Theoretical perspective: The description of CSR is leading to the main theory, The Brand Value Change, and the Market Hypothesis. Additionally a theory of the Consumer Buying Process and CAPM-model about financial risks is presented.Method: An event study of 30 companies to investigate if there is any change in their stock values and interviews with three professionals from the financial sector to find out about their attitude to CSR.

Den beteendebaserade finansiella teorin framför vikten av att undersöka människan i desshelhet. Detta är något som de klassiska finansiella teorierna ignorerar då de anser attmänniskor handlar fullständigt rationellt. Då investerare på aktiemarknaden influeras av dess tidigare erfarenheter samt information är det av vikt att undersöka och förstå hur individen agerar på aktiemarknaden inför investeringsbeslut. För att kunna besvara denna fråga har en webbaserad enkätundersökning använts där urvalet består av medlemmar från Sveriges Aktiesparares riksförbund. De resultat som framkommit ur undersökningen tyder på att majoriteten av respondenterna på den svenska aktiemarknaden aktivt undviker att försätta sig i risksituationer där de står inför en förlust eller möjligheten att ångra ett beslut de fattat.

The Swedish population has the world?s largest percentage of shareholders either by direct or indirect owning. Due to the increasing interest of equity capital markets, private as well as institutional investors rely on forecasts from financial analysts. The reason for this is due to the lack of expertise among investors in this area. Due to the fact that analysts influence the Swedish stock market immensely, it?s of great interest to explore whether an analyst can be seen as a rational participant.

Hösten 2007 genomfördes denna jämställdhetsutredning inom bank- och finansbranschen.Syftet med utredningen var att belysa hur informella aspekter inom Bank AB kunde förstås i relation till jämställdhet. Den konkreta och övergripande frågeställningen är: Vilka hinder och möjligheter framträder för jämställdhet i Bank AB:s organisation? För att besvara den övergripande frågan ställdes följande frågor till mitt material: Framträder det några skillnader inom organisationen som är relaterade till kön/genus? Hur framställs kvinnor och män i interntidningen? Vilka föreställningar finns om kön/genus i organisationen?Utredningen utfördes via enkäter, därefter undersöktes personaltidningen och slutligen genomfördes intervjuer. Teoretisk utgångspunkt är organisationsteori med genusperspektiv uppdelat i begrepp som gäller strukturer, ledarskap, symbolism och förändring. Även teoretiska resonemang om systemförändrande/systembevarande jämställdhetsarbete applicerades på materialet.