Sök:

Sökresultat:

1008 Uppsatser om Fimpar hamnar pć gatan - Sida 2 av 68

Urban Building vid Hornsbruksgatan

Jag har tittat pÄ aktiveters placeringar, cirkulation och privata/offentliga dÀr de inte stÀnger av parken eller gatan istÀllet aktiverar den. Jag har Àven tagit hÀnsyn till utsikt och klimat sÄ aktivisterna som behöver solljus/utsikt eller natur fÄr det. .

Byggandet av staden : Barns och planerares visioner av staden

Syftet med denna studie Àr att undersöka barnperspektivet i den samtida planeringen. Att analysera vilka kvalitéer och funktioner som vÀrdesÀtts av barn i staden samt att jÀmföra detta med planerarnas visioner. Detta görs genom en fallstudie i JÀrvastaden, Solna. Visionen för JÀrvastaden Àr att vara den trevliga och barnvÀnliga stadsdelen nÀra bÄde stan och naturen. DÀrmed Àr det intressant att studera hur barnperspektivet har tagits in i planeringen av JÀrvastaden.

LĂ€nken

PlatsenTunnelbanestationen Stadshagen med uppgÄng mot MariedalsvÀgen befinner sig som ett möte mellan mÄnga platser. Vi möts av parker, en framför och en bakom sett frÄn tunnelbanans utgÄng. Ett stenkast hÀrifrÄn har vi Stadshagens idrottsplats i öst, Nybyggda omrÄdet kringHornsbergs Strand i vÀst, kolonilotter i norr, Karlbergs slott för den som gÄr Ànnu en bit norrut, men framförallt mötet och lÀnken mellan parkerna, omrÄdet och tunnelbanan. Utan tunnelbanan skulle platsen förlora stor del av den aktivitet som hÀr rÄder. Min uppgift: Attförtydliga lÀnken mellan tunnelbanan och platsen.LÀnkarnaJag lÄter mötet mellan tunnelbanan och byggnaden bli ett gym som relaterar till konsten i tunnelbanan och idrottsplatsen en bit lÀngs med Sankt Göransgatan.

FrÄn Hamlet till 3D : Lejonkungens marknadsföringsprocess

Den hÀr uppsatsen handlar om hur film marknadsförs via trailrar, exemplet Àr filmen Lejonkungen frÄn 1994 och dess uppföljare samt en nyutgÄva. Syftet Àr att undersöka vad det Àr som hamnar i fokus i filmernas trailrar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem Ät, samt hur berÀttelsen förnyas. Uppsatsen tar upp forskning om high concept, trailrar och Disney för att fÄ en teoretisk grund till analysen av vad som hamnar i huvudsakligt fokus i trailrarna och vad det fyller för funktion. Med hjÀlp av tidigare forskning och analys av trailrarna undersöker uppsatsen vilka strategier filmskapare anvÀnder för att locka en publik att gÄ och se deras filmer..

Bodsvedjan

Denna rapport behandlar en eventuell ombyggnad av SvedjevÀgen som Àr belÀgen i Bodsvedjan i Boden. Som projektets bestÀllare stÄr Bodens Kommun. Jörgen Nyman har stÄtt som bestÀllarombud under projekttiden. Ombyggnaden innefattar en ny utformning av gatan, schaktningsarbeten, ny överbyggnad samt omplacering av befintlig gatubelysning. SvedjevÀgen, som idag helt saknar nÄgon GC-vÀg (gÄng- och cykelvÀg), Àr överlag i dÄligt skick.

Saab Qlean : en fyrhjuling för gatan

Examensarbetet har syftat till att ta fram ett koncept för en fyrhjuling för Saab att köra pÄ allmÀn vÀg. Projektet har drivits i samarbete med Caran och Saab Automobile.Arbetet har dessutom varit ett unikt samarbete med tvÄ andra examensarbeten frÄn andra högskolor som behandlat konstruktion och brukar- och marknadsanalys för fyrhjulingen.Konceptet Àr en miljövÀnlig hybridfyrhjuling som gÄr att lÀgga ner i kurvorna..

Vill du leka med mig? : En studie kring barn som ofta hamnar i ensamlek

Arbetet syftar till att uppmÀrksamma och problematisera förskolepedagogens förhÄllningssÀtt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmÀrksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras sprÄkutveckling. I vÄr undersökning av hur verksamma pedagoger ser pÄ ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration frÄn fenomenologin som utgÄngspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte sÄg nÄgot fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek sÄ lÀnge det Àr sjÀlvvalt. DÀremot om ensamleken beror pÄ att barnet vill men har svÄrt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjÀlpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten Àr fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek.

En levande gata : ett gestaltningsförslag baserat pÄ Jan Gehls teorier om stadsliv

Uppsala Àr ett exempel pÄ en kommun som enligt sin senaste översiktsplan ska efterstrÀva frÀmjandet av stadsliv, nÄgot som jag har tagit fasta pÄ i denna uppsats som behandlar en del av SvartbÀcksgatan, mellan S:t Olofsgatan och Skolgatan, i centrala Uppsala. Detta gatuavsnitts lÀge samt stora utbud av mÄlpunkter ger förutsÀttningar för ett ökat stadsliv, vilket skulle kunna uppnÄs genom att gatan byggdes om. Uppsala kommun planerar ocksÄ en ombyggnad av gatan, vilket gjorde det extra intressant för mig att arbeta med SvartbÀcksgatan. För att fÄ reda pÄ hur stadsrummens form kan pÄverka stadslivet anvÀnde jag mig av den danske arkitekten Jan Gehls forskningsresultat som de presenteras i hans bok Byer for mennesker. Syftet med arbetet var att undersöka hur Jan Gehls teorier om frÀmjandet av stadsliv kan tillÀmpas i en gestaltning.

ATT ATTRAHERA DIREKTANLÖP - Vad krĂ€vs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangĂ„ende containerfartyg? Fallet Skandinavien/Göteborg - Sydamerika

För att handel av varor mellan olika platser skall kunna Ă€ga rum krĂ€vs att varorna kan transporteras mellan de olika platserna. Över lĂ„nga avstĂ„nd transporteras varor mer Ă€n ofta med sjöfart frĂ„n en hamn till en annan och dĂ€ribland containersjöfart. För att förstĂ„ varför vissa hamnar anlöps men inte andra Ă€r det intressant att stĂ€lla ett antal frĂ„gor. Vad avgör vilka hamnar ett rederi anlöper pĂ„ en fartygsslinga? Vilka förutsĂ€ttningar har hamnar att attrahera direktanlöp? Vilka förutsĂ€ttningar har Skandinavien att attrahera direktanlöp till Sydamerika? Denna studie kommer med syftet att undersöka vad som krĂ€vs för att en hamn skall attrahera direktanlöp av oceangĂ„ende containerfartyg besvara ovannĂ€mnda frĂ„gor, vilka Ă€r studiens frĂ„gestĂ€llningar.Denna studie tar med hjĂ€lp av tidigare forskning fram en analysmodell vilken i en fallstudie appliceras pĂ„ Göteborgs hamn för att utröna möjligheterna för ett direktanlöp av studiens typfartyg.

Sluttningshus

Sluttningshus. 3 kilformade bostadshus pÄ en sluttning i Gröndal. PÄ SannadalsplatÄns i centrala Gröndal finns en plats med fin utsikt mot MÀlaren och Stockholms stad. HÀrifrÄn sluttar marken 22 meter till lekparken nedanför. Mot gatan, pÄ SannadalsplatÄn, Àr byggnaderna som lÀgst för att sedan vÀxa sig som högst dÀr marken Àr som lÀgst.

Lekens betydelse för barns lÀrande i förskolan : En studie om förskollÀrarnas syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande

Den hÀr uppsatsen handlar om hur film marknadsförs via trailrar, exemplet Àr filmen Lejonkungen frÄn 1994 och dess uppföljare samt en nyutgÄva. Syftet Àr att undersöka vad det Àr som hamnar i fokus i filmernas trailrar, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem Ät, samt hur berÀttelsen förnyas. Uppsatsen tar upp forskning om high concept, trailrar och Disney för att fÄ en teoretisk grund till analysen av vad som hamnar i huvudsakligt fokus i trailrarna och vad det fyller för funktion. Med hjÀlp av tidigare forskning och analys av trailrarna undersöker uppsatsen vilka strategier filmskapare anvÀnder för att locka en publik att gÄ och se deras filmer..

Attraktiva och sÀkra samspelsytor : en gestaltningsidé för Nygatan i Eskilstuna

Idag handlar en stor del av dagens stadsutveckling om hur vi hanterar och utmanar bilismen. Historiskt sett har bilens framkomlighet haft ett stort inflytande i stadsplaneringen. För att skapa attraktiva stÀder med plats för stadsliv och möten mÄste man effektivisera anvÀndningen av gatan, eftersom nÀr alla trafikslag har separata delar tar det mycket plats. NÀr alla trafikslag delar pÄ samma utrymme mÄste bilisterna sÀnka hastigheten för att skapa en trygg, sÀker och attraktiv miljö för fotgÀngare och cyklister. Det Àr i detta sammanhang som det engelska uttrycket ?Shared space? har sitt ursprung.

Barns platser pÄ kartan : En reflekterande essÀ om barns egna platser i staden och platser planerade för barn, med utgÄngspunkt i lekplatsens historia.

Barn finns i vÄra stÀder, i massor, och har funnits dÀr i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgÀngliga för barn Àndrat sig genom historien? Och hur lÀnge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan Àr en representation av verkligheten, den verklighet som den Àr ritad i. Vad som finns med och varför beror pÄ mÄnga saker, vad Àr syftet med kartan, för vem Àr kartan ritad och vem ska titta pÄ den? Med detta i Ätanke nÀr man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har Àndrat sig genom Ären.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jÀmförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingslÀnder.

Vad lÀr vi oss nÀr vi grupparbetar?: en studie om var
fokusen hamnar nÀr elever arbetar i grupp

Syftet med denna undersökning var att studera var fokusen hamnar i ett grupparbete, Àr det i den sociala processen eller i den kunskapsmÀssiga lÀrandeprocessen? För att ta reda pÄ detta gjorde vi en empirisk studie pÄ tvÄ skolor i LuleÄ Kommun. Vi har samlat in data genom enkÀter, observationer och intervjuer. EnkÀtundersökningen genomfördes med elever för att fÄ reda pÄ deras erfarenheter och Äsikter om grupparbete som arbetsmetod. Intervjuerna genomfördes med fyra lÀrare för att fÄ deras syn pÄ arbetsmetoden.

Samma gamla myter? - förestÀllningar om vilka mÀn som slÄr respektive kvinnor som blir vÄldsutsatta

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilken diskurs som prÀglar förestÀllningarna om vilka mÀn som Àr vÄldsamma och vilka kvinnor som blir vÄldsutsatta. De tvÄ frÄgor som ligger till grund för studien Àr, "Vilka mÀn tror du Àr vÄldsamma mot kvinnor och barn?" och "Vilka kvinnor tror du blir vÄldsutsatta?" i en nÀra relation. Metod: En kvalitativ metod dÀr tvÄ öppna svar i en skriftlig enkÀt analyserats utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys och en maktanalys pÄ diskursnivÄ. Resultat: Studien ger ett tydligt resultat, att förestÀllningarna inte harmonierar med den dominerande diskursen, det vill sÀga könsmaktsdiskursen.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->