Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för hur idrottslärare uppfattar hälsobegreppet samt hur de utformar undervisningen för att främja elevernas hälsa. Som metod för studien användes den kvalitativa intervjun. Resultaten som framkommer visar att idrottslärarna tycker att hälsa är ett samspel mellan fysiska, psykiska och sociala aspekter. Vidare framkommer det att skolans undervisning i hälsa bör baseras på fysisk aktivitet, för att utifrån denna plattform förgrena sig i hälsobegreppets och kursplanens övriga beståndsdelar..

Den här uppsatsen handlar om erkännande, om vikten av att erkännas som individ. Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen består av teorier om erkännandets vikt för självbilden och syftet är att ge några exempel på hur elever med ett annat modersmål än svenska upplever att de har bemötts i skolan utifrån sin kultur. Metoden för att finna dessa exempel är kvalitativa forskningsintervjuer med fem gymnasieungdomar. Dessa intervjuer har sedan analyserats i två steg, först genom meningskategorisering och sedan genom meningstolkning. De forskningsfrågor jag försöker besvara genom detta är hur ungdomarna ser på sig själva utifrån kulturell tillhörighet och hur de upplever att de blivit bemötta under skoltiden.

Syftet med det här examensarbetet är att utifrån lärares perspektiv beskriva och analysera miljöundervisning på gymnasieskolan. Eftersom jag är intresserad av den miljöundervisning som alla gymnasieelever möter valde jag att enbart fokusera på lärare som undervisar ikärnämneskurserna samhällskunskap A och naturkunskap A. Det är framförallt tre olikaaspekter av undervisningen som studeras: innehåll, arbetssätt och mål. Jag vill skapa en bild över vad miljöundervisningen handlar om, vilka metoder lärarna använder i sin undervisning och redogöra för lärarnas tankar kring undervisningens mål och dess framtid.Undersökningen grundar sig på både kvantitativa och kvalitativa arbetsmetoder. Dels genomfördes en enkätundersökning för att ge studien bredd, dels intervjuade jag fem lärare för att även få fram ett djup.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Whiplashrelaterade besvär är vanligt förekommande efter en bilolycka. En behandling för dessa patienter är steloperation av övre nackkotpelaren. Dock finns lite forskning kring hur detta i allmänhet och i synnerhet ur ett beteendemedicinskt perspektiv kan påverka en patient. Syfte: Var att utvärdera om steloperation av övre nackkotpelaren hade effekt för två patienter med långvariga whiplashrelaterade besvär, avseende vissa beteendemedicinska aspekter innehållande psykologiska och kognitiva funktioner. Metod: Experimentell single?subject studie som innehåller baslinje-, interventions- och uppföljandemätningar (A1-B-A2 design).

Med en ständigt ökande stoffmängd inom gymnasieskolans biologiämne är det en nyckeluppgift för läraren att prioritera undervisningsinnehåll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom ämneskunskap av faktakaraktär även ska tillägna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktär", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete är att utifrån skolans praktik belysa och diskutera förutsättningarna för att använda NOS som innehållsbärande idé där NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielärare i biologi rörande deras uppfattningar om och värderingar av NOS i undervisningen samt om hur de ställer sig till NOS som innehållsbärande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende på skrivningar om NOS utifrån vedertagna NOS-aspekter.Genomgången av styrdokumenten har visat att de innehåller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lärarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begränsad omfattning.

Detta arbete bygger på intervjuer med åtta lärare som alla jobbar i år 4-9. Syftet med studien innebar att beskriva hur ett antal lärare uppfattar lärande i skolan. Uppsatsen beskriver olika teoretiska tankar i anknytning till just området lärande samt hur de kan knytas an till lärarnas uppfattningar. I de teoretiska utgångspunkterna finns ett stycke som allmänt behandlar begreppet lärande. Fyra lärteorier har också belysts, nämligen det behavioristiska, det kognitiva, det fenomenografiska samt det kontextuella synsättet.

The aim of the study was to investigate the importance of the interaction between the physiotherapist and the patient. Semistructured interviews were carried out with three patients and one physiotherapist. A qualitative design with content analysis was used. The data analysis led to classification of four categories. These were communication, confidence, expectations and participation.