Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av staden. Det är inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstäderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa städer har Woody Allen spelat in fem Filmer. Dessa Filmer är Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas även att hans nästa filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive stad.

Denna studie syftar till att undersöka barnlitteratur och andra mediers betydelse för barns uppfattning kring normer. Det vi vill synliggöra är hur barn påverkas av normer som finns i barnlitteratur och dess illustrationer, vilka normer förskolebarn uppfattar bland hjältar och skurkar samt varifrån de fått inspiration till dessa. För att lyckas med detta har vi använt oss av tidigare forskning och deltagande observationer. Vi har därefter använt oss av diskursanalys för att analysera det insamlade materialet. Det visade sig att dessa olika visuella berättelser hade mycket stor inverkan på barns tankar kring normer, därför anser vi att vi som blivande förskollärare har ett stort ansvar att kritiskt granska barnlitteratur, animerade TV-serier och Filmer som vi planerar att visa för barn.

Syftet med detta arbete är att diskutera förhållandet mellan historisk spelfilm och historieundervisningen i den svenska skolan idag. Spelfilm har blivit en del av elevers vardag och historiker diskuterar i allt högre grad hur historia används i spelFilmer och hur detta påverkar vårt historiemedvetande. Möjligtvis är det så att detta bruk av historia leder till ett nytt historiemedvetande. Film kan ses som ett pedagogiskt redskap, en upplevelse som leder fram till intresse och kunskap. Vad detta arbete strävar mot är att undersöka om man kan lära sig något om det förflutna genom historisk spelfilm samt om historisk spelfilm kan utveckla elevers historiemedvetande. Arbetet tar sin utgångspunkt i ett projekt om historisk spelfilm genomfört med högstadie- och gymnasieelever på två skånska skolor. Med avstamp i visandet av två Filmer om medeltiden; Robin Hood- Prince of Thieves och En riddares historia, diskuteras faktakunskap, förståelse och historiemedvetande..

Vår kandidatarbetstid har resulterat i nio stycken småFilmer som är till för att ge mer information om BTH och regionen för nyfikna. Fyra av dessa Filmer innerhåller lite mer information om region, boende/kommunikationer, skolan och det studiesociala. Syftet med dessa fyra Filmer är att blanda in BTH på olika sätt, att man sätter skolan som en röd tråd även i region och bostadsfrågorna. Vi gjorde även fyra stycken studentintervjuer, för att visa vad nuvarande studenter tycker om bostadsmöjligheterna och det studiesociala mm. Vi ville även visa att det finns folk från Kiruna i norr till Lund i Söder, som går på skolan, och att det finns många olika typer av människor som du får möjlighet att lära känna om du börjar studera här.

Den här uppsatsen är en undersökning av hur nationell identitet har framställts i tre populära, svenska Filmer: Sällskapsresan (1980), Änglagård (1992) och Jalla! Jalla! (2000).De teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för uppsatsen är begreppet nationalism och då främst Benedict Andersons tankar om nationen som den föreställda gemenskapen, begreppet nationell film främst utifrån Andrew Higsons definition, samt svensk etnologiforskning och vad som på det området, genom historien har sagts om nationella identiteter och framförallt svenskhet.Med hjälp av etnologiforskningen genomförs näranalyser av ovan nämnda Filmer som besvara frågan om hur svenskheten framställs och stereotypiseras i dessa, samt hur dessa bilder av svensk identitet ser ut i förhållande till den bild etnologiforskarna framhåller och har framhållit genom åren.Då de utvalda Filmerna är tre mycket populära Filmer med höga besökssiffror på biograferna, är ytterligare ett syfte med uppsatsen att diskutera något kring hur Filmerna och dess framställning av svenskheten har mottagits av svenska folket, såväl publik som kritiker. Detta görs med hjälp av ett urval filmrecensioner samt kommentarer från filmskaparna själva.I slutdiskussionen argumenteras för att de tre Filmerna innehåller liknande framställningar av svenskheten som också förefaller stämma väl överrens med såväl etnologernas teorier som svenskarnas uppfattning om sig själva och sitt land. Men också att Filmerna inte innehåller annat än stereotypa och romantiserade bilder av svensk identitet som bidrar till skapandet och bevarandet av föreställda gemenskaper..

Bilden av ?manligt? och ?kvinnligt? har i skräck- och action-Filmer/TV-serier länge varit väldigt stereotyp. Kvinnan har ofta spelat rollen som den utsatta, den svaga, det som kallas ?Damsel in distress? i karaktärsbeskrivningar. Mannen har å sin sida varit den mer eller mindre felfria hjälten, som alltid vet råd.

Sammanfattning Den här uppsatsen uppmärksammar Filmer och sociala medier som marknadsföringsverktyg inom turismbranschen. Det konkreta syftet med denna uppsats är dels att undersöka hur turister själva marknadsför filmturistiska platser via sociala medier, i denna specifika studie TripAdvisor och Facebook, för filmtrilogin ?The Hobbit? och den filmturism som uppstod från den föregående filmtrilogin ?The Lord of the Rings?. Och dels att undersöka vad turister skriver om på sociala medier gällande den filmturism som bedrivs på turistdestinationen Hobbiton Movie set i Nya Zeeland. De teorier som denna uppsats bygger på är teorier kring ?tourist produced content?.

AbstractTitel: Animerad film ? En analys av genus och hjälte-/skurkstereotyper i fyra FilmerFörfattare: Anna Gummesson och Louise SköldHandledare: Daniel Zachrisson Examinator: Ingegerd Rydin Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att analysera fyra animerade långFilmer för att se om det går att urskilja några specifika mönster vad gäller genus, samt vad gäller stereotyperna hjälte/hjältinna och skurk.De Filmer som valdes var Snövit och de sju dvärgarna (1937), Den lilla sjöjungfrun (1989), Skönheten och Odjuret (1991) och Shrek (2001), av vilka alla utom den sistnämnda är producerad av Walt Disney Company. Shrek är i stället producerad av Dreamworks. Filmerna valdes ut efter årtal, då vi ville se ifall det fanns några uppenbara skillnader som kan knytas till det år de producerats i, men också efter hur pass relevanta de skulle vara att analysera utifrån valda teman, med tanke på handling och rollkaraktärer.Metod: Textanalys med inslag av ideologikritik.Resultat: Det fanns en hel del mönster att finna i båda temana, som även till viss del visade sig hänga ihop, på det viset att den idealiserade bilden av genus var den som hörde ihop med hur hjältinnan/hjälten var framställda. Den bilden visade kvinnan som den perfekta, vackra, söta och goda, och till viss del passiv och svagare.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilket eller vilka ställningstagande elever och lärare har om historisk film och dokumentär, men också hur historiska Filmer och dokumentärer används i historieundervisningen. Även elevers identitet i historisk film lyfts fram mycket i uppsatsen. Undersökningen bygger på kvantitativa enkätstudier och gruppintervjuer som har kompletterats av litteratur. Resultaten visade att elevernas och lärarnas ställningstagande till historisk film och dokumentär var ganska neutralt, då eleverna oftast tror på att historiska Filmer är historisk korrekta och lärarna inte arbetar med källkritik rörande historisk film och dokumentär med eleverna. När lärarna visar historisk film eller dokumentär samtalar eleverna och lärarna om filmen både efter och före visningstillfället. Elevers identitet i historisk film utgör en mindre faktor i ungdomarnas liv enligt undersökningen.

Uppsatsen analyserar hur främlingskap framställs i tre av Roberto Rossellinis Filmer, ?Stromboli?, ?Europa ´51? och ?Viaggio in Italia?. Utgångspunkten är sociologi med inriktning på främlingskap där syftet är att avtäcka hur främlingen i varje film skildras, vad som utgör främlingskapet, om det löses och i så fall hur.  I min analys har jag tillämpat tematisk och narrativ analys av Filmerna, vilka ställts i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter utifrån Georg Simmel, Zygmunt Bauman, Julia Kristeva och Janet Wolff.Studien visar hur främlingskapets olika aspekter berörs och hanteras i Filmerna. Klass, kultur och kön är tre avgörande och genomgående faktorer som frambringar främlingskap. Inledningsvis är huvudkaraktärerna en del av främlingskapet, men en medvetenhet väcks och en transformering av dem och deras relationer till de andra börjar.

Med hänvisning till diskrimineringslagens skärpning beslutade SF bio, i syfte att förbättra tillgänglighet för alla, att alla svenska Filmer ska kunna ses med svenska undertexter för hörselskadade. Detta möttes med kritik från flera håll. Undersökningen har två syften. Det första syftet är att utreda om det finns fog för kritik som gör gällande att undertexter ?stör? och förstör filmupplevelsen.

Vår kandidatarbetstid har resulterat i nio stycken småFilmer som är till för att ge mer information om BTH och regionen för nyfikna. Fyra av dessa Filmer innerhåller lite mer information om region, boende/kommunikationer, skolan och det studiesociala. Syftet med dessa fyra Filmer är att blanda in BTH på olika sätt, att man sätter skolan som en röd tråd även i region och bostadsfrågorna. Vi gjorde även fyra stycken studentintervjuer, för att visa vad nuvarande studenter tycker om bostadsmöjligheterna och det studiesociala mm. Vi ville även visa att det finns folk från Kiruna i norr till Lund i Söder, som går på skolan, och att det finns många olika typer av människor som du får möjlighet att lära känna om du börjar studera här.

Uppsatsen handlar om hur genus görs på barn genom film. Sju olika Filmer har studerats, samtliga Filmer går att låna från MediaCenter vilket gör det troligt att de kan komma att visas i klassrummet. Jag undersöker om filmvisandet förstärker eller rekonstruerar könsroller, om de bryter mot läroplanens vilja att motverka traditionella könsmönster. Vilken roll kan Filmerna tänkas ha i görandet och dekonstruktionen av genus? Hur görs manlighet? Hur görs kvinnlighet? Hur representeras de olika könen? Jag blandar mina observationer med genusteori.

Syftet med detta arbete är att skapa en applikation som ska hjälpa och gynna Sunnerbogymnasiet när det gäller att locka till sig elever som går på högstadiet. För att göra detta har gruppen använt sig av bland annat VR (Virtual Reality) och Panorama som metoder till att göra applikationen attraktiv för målgruppen. För att få fram vad som kan locka elever till att använda applikationen utfördes enkätundersökningar på målgruppen som är elever i årskurs 8-9. Genom undersökningarna fick gruppen fram vad för information applikationen bör innehålla för att locka till sig elever. Med hjälp utav intervjuerna som utfördes på elever som går på Sunnerbogymnasiet, framkom det vilka platser som eleverna ansåg vara populärast på skolan.

Filmmediet idag är den mest populära formen av masskultur. Med sin världstäckande genomslagskraft och sitt stereotypa porträtterande av verklighet, påverkar filmen världsåskådningen för människor runtom i världen. Ett brinnande ämne i amerikansk film har alltid varit Ryssland, på grund av de politiska motsättningarna och den historiska rivaliteten med USA. Studiens syfte är att undersöka hur Ryssland porträtteras i amerikanska Filmer från perioden för presidenterna Dmitrij Medvedevs respektive Barack Obamas första mandatperiod. Frågeställningen för uppsatsen är: hur ser stereotypa föreställningar om Ryssland ut i amerikansk film 2008-2011? Trettiotal Filmer med ryska motiv valdes ut för undersökningen och analyserades utifrån de visuella och sociala aspekterna.