Syftet med denna uppsats har varit att titta närmare på två pedagogiska program för att se hur dessa beskriver islam i Sverige. Först gjordes en näranalys av vardera program för att sedan jämföra de båda i en komparativ analys. Genom dessa analyser och diskussioner i skenet av postkoloniala teorier har följande slutsatser vuxit fram:Bilden av islam framställs i båda programmen genom porträtt av muslimer. Det första från 1989 Olika tro i Sverige- islam- ett sätt att leva låter Nagat, en ung tjej berätta om islam och då framför allt om de fem pelarna. Fokus ligger på att informera om islam och inte berätta om Nagat.

Många av de leksaker förskolebarn leker med på sin fritid är kopplade till populärkulturen. Samtidigt ser man inte populärkulturella leksaker i förskolan. Syftet med studien var att genom kvalitativa intervjuer undersöka sex förskollärares förhållningssätt till barns populärkulturella leksaker. Vi ville undersöka om barns populärkulturella leksaker ses som redskap i den pedagogiska verksamheten och om pedagogerna anser att de ska finnas i förskolans leksaksutbud. I vårt arbete antar vi ett sociokulturellt perspektiv.

Huvudsyftet var att genom en fallstudie utvärdera om träningsprogrammet, Minneslek Senior, är ett användbart pedagogiskt verktyg, för att förbättra elevers förutsättningar för inlärning. Vidare var syftet att undersöka de stödinsatser som ges till elever, med rörelsehinder, i en inkluderande grundskoleverksamhet. I min studie använder jag mig av olika metoder för att belysa mitt fall. Tre elever fick genomföra ett arbetsminnesträningsprogram, Minneslek Senior. Med en av eleverna genomfördes observationer i olika lärandesituationer samt en djupare intervju för att få förståelse för elevens inre tankar om sin skol- och lärandesituation.

Syftet med studien är att undersöka vad som kännetecknar pedagogiskt drama och upplevelsen av dramapedagogiska övningar ur ungdomars perspektiv. Studien fokuserar processen när pedagoger från ett kulturhus möter ungdomar i skolår 8 och har frågeställningarna: 1) Hur ser den pedagogiska processen ut i ungdomarnas möte med Drömmarnas hus pedagoger ut? 2) Hur upplever ungdomarna dramaövningarna? Utifrån en fenomenologiskt inspirerad ansats och kvalitativ metod har ungdomarna observerats i mötet med pedagogerna samt intervjuats om upplevelsen av dramaövningarna. Studiens resultat har tolkats utifrån social kunskapsteori. Den pedagogiska processen och ungdomarnas upplevelse av dramaövningarna kännetecknas av att självkänslan stärks, inlärningen ökar, koncentrationsförmågan stärks, arbetsformen är lustfylld och demokratisk, samarbetsförmågan utvecklas och relationer fördjupas.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

Hur förhåller sig läromedel riktade mot grundskolans år 6-9 till aktuell forskning och gällande styrdokument? Med fokus på hur filmiska uttryck får plats i svenskämnet försöker jag reda ut detta i denna produktionsuppsats.Arbetet bygger på en kartläggning i vilken det innehåll som förespråkar film som undervisningsmedium, i en läromedelsserie, har lyfts ut. Sedermera relateras detta resultat till vad såväl aktuell forskning på området som grundskolans styrdokument säger i frågan om filmens roll inom svenskämnet.Mycket fokus i läromedlen, såväl som i svenskämnets kursplan, ligger på att studera litteratur och det är i relation till detta delområde som filmen ges mest plats. Ofta talar man om filmen som det främsta, alternativa mediet i fråga om att tillgodogöra sig texter. Vad forskningen dock talar om i samma fråga är att man måste arbeta djupare, hitta bredare frågor och studera filmen som ett eget medium, inte studera boken genom filmen.Intressant är dock att man i läromedlen tydligt kan se hur man etablerar grundläggande filmiska kunskaper och ger en ytlig överblick kring studiesättet i årskurs 6.

Uppsatsen belyser ämnet saga, och arbetet med sagan. Syftet är att undersöka i vilken utsträckning sagoundervisning används i förskolan och skolan och i så fall hur? I uppsatsen sker en kort genomgång av vad en saga är för något och hur den kan användas i undervisning. Läroplanerna lyfts fram för att visa vad en pedagog ska arbeta efter och vilka mål som ska uppfyllas. Därefter följer en teoretisk genomgång av vad tidigare forskning pekar på är sagans vinnings områden.

Jeanine Basingers bok The World War II Combat Film presenterar en annars väldigt oupmärksammad genre, den amerikanska Andra Världskrigs-stridsfilmen. Utifrån den mall som Basinger beskriver i boken har jag här diskuterat och analyserat hur Saving Private Ryan håller sig till mallen som skapats av tidigare stridsfilmer. Mallen består i korthet av en mängd element som används genomgående i genren; såsom gruppen, hjälten, målet och fienden. Dessa element förekommer från den första andra världskrigs-stridsfilmen Bataan från 1943 och har konsoliderats och utvecklats sedan dess. Slutsatsen blir att även om SPR blivit känd som en nydanande och orginell film så är håller den sig nästan slaviskt till mallen, det enda som möjligt kan skilja den lite från andra filmer i genren är det ursprungliga målet, det är inte vanligt att ha ett såpass politiskt inkorrekt mål som att rädda en enda man..

Inom dagens musikklimat har DJ:andet och dess uto?vare kommit att ta en allt sto?rre plats. Mycket av den musik som produceras och spelas i offentligheten har ro?tter i denna kultur. Dock sa? lyser den med sin fra?nvaro inom musikundervisningen i skolan.

Målet med detta examensarbete är att få en inblick i hur de olika processerna i arbetet med ljud till film fungerar. Jag vill kunna utröna hur man bäst tar sig an de olika processerna samt vilka fallgropar som kan bli aktuella..

Undersökningen syftar till att ta reda på hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förståelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker även det källkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sätta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jämför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen på kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning använder vi oss av metoden kvalitativ intervju där fyra personer ingår. Resultatet visar att våra informanter, som samtliga är pedagoger, använder sig av bilder på olika sätt för att ge eleverna kunskaper på olika nivåer.

Min utgångspunkt i denna uppsats var könsroller i film. Utifrån detta skapade jag mitt syfte som var att undersöka hur valda kvinnliga karaktärer i huvudrollen i tre svenska ungdomsfilmer skildrades, samt analysera huruvida skildringarna av karaktärerna bevarar eller bryter mot etablerade könsroller utifrån aktuell forskning. ¨Mina frågeställningar var:? Vilka utmärkande könsrollsmönster går att utröna i de valda karaktärernas agerande/handlande gentemot andra?? Vilken reaktion bemöts de valda karaktärerna med, utifrån detta agerade/handlande?? Vilka budskap landar filmen i, när det gäller huvudrollsinnehavarnas inordning eller revoltering utifrån de etablerade könsroller?De tre karaktärerna som jag valde att analysera var Sofie i Hipp Hipp Hora, Emma i Fjorton Suger och Ida i Sandor /slash/ Ida. Jag skapade ett analysverktyg bestående utav några nyckelkategorier kring könsroller.

I denna studie ville jag ta reda på hur datorn som pedagogiskt verktyg kan förändra eller förbättra undervisningen. Skulle datorn kunna vara ett kreativt redskap som gör att undervisningen blir effektivare och roligare eller är den ett distraktionsmoment? Vad anser pedagogerna och eleverna om datorernas effekt i undervisningsmiljöerna? För att få svar på dessa frågor valde jag både en kvalitativ och kvantitativ metod. I den kvalitativa delen intervjuade jag fyra pedagoger och i den kvantitativa delen samlade jag in information från så gott som samtliga skolans elever via en webb-baserad enkätundersökning. I denna undersökning kom jag fram till att eleverna är medvetna om datorns distraktionsmoment. Över 50% uppgav att de gjorde annat än skolarbete på datorn vid varje lektion.

Denna uppsats är en del i en masterexamen i pedagogik och behandlar diskursanalys av fyra uppsatser, skrivna av studenter som läst kurserna Pedagogiskt drama 90 hp på Malmö högskola. Syftet med undersökningen har varit att beskriva och analysera hur studenterna formulerar sig kring dramapedagogik och vilka eventuella mönster som uppstår i deras texter och vilka diskurser som därför kan identifieras. Jag har också använt mig av Lindströms teori (2008) om läroformer inom Estetiska lärprocesser och Marners idéer om argument för estetiska ämnen i skolan (2004), för att analysera studenternas uppsatser. I diskursanalysen har jag kommit fram till att fyra diskurser kan identifieras i studenternas texter. Dessa diskurser har jag benämnt: kunskaps-diskurs, ämnes-diskurs, metod-diskurs och social diskurs. Det finns spår av alla diskurser i alla fyra uppsatser men mest uttalad är metod-diskursen och den sociala diskursen..

Förskolan ingår i det svenska skolväsendet och är första steget i det livslånga lärandet. Detta lärande ska ske genom ett medvetet bruk av lek, enligt läroplanen för förskolan. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur leken beskrivs på lokal nivå i förskolors dokument. Dessutom analyserades materialet utifrån barn- och kunskapssyn. En kommuns skolplan granskades.