Syftet med denna uppsats var att med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöka hur undervisningen om Förintelsen kunde se ut i högstadiets SO-undervisning och i gymnasiet. Undersökningen avsåg vad, hur och varför verksamma lärare och en överlevare beredde plats för Förintelsen i sin undervisning, samt hur det etiska respektive historiska perspektivet lyftes fram. Intervjuerna visade på att samtliga informanter menade att de etiska aspekterna av Förintelsen hade ett högt diskussionsvärde, ett något högre sådant än de historiska. Samtliga lärare påtalade att upplevelser och vittnesskildringar i förintelseundervisningen inspirerade och fick eleverna att förstå att de själva har en möjlighet att påverka hur samhället kan se ut i framtiden. Högstadielärarna tenderade att ha en mer fostrande syn på sin undervisning än vad gymnasielärarna hade, men samtliga lärare verkade vara överens om att alla som verkar inom skolan skall ta avstånd från antidemokratiska värderingar ? på ett eller annat sätt..

In the autumn of 2012 the fictional character ?Lilla Hjärtat? created by the Swedish authorand illustrator Stina Wirsén, became a much-discussed topic in Swedish media. Thisfollowing the premiere of the children?s film ?Liten Skär och alla små brokiga?.Stina Wirsén is an established and well-acclaimed name in children?s literature. ?LillaHjärtat?, a jet-black doll, had become one of many popular characters in her books.

Syftet med den här studien var att ta reda på om individanpassad undervisning tillfredsställer individens behov för att i förlängningen gynna samhällsutvecklingen. Genom denna forskning ville jag utreda ifall elever har svårigheter i vissa skolämnen och hur svårigheten påverkar dem. Jag ville också undersöka ifall elever har olika behov, är i behov av en slags individanpassad undervisning, och ifall de tror på att denna kan förbättra deras betyg. Genom att ha läst forskningslitteratur och gjort en kvantitativ undersökning med deltagare bestående av tjugo elever från årskurs 9 och tio elever från årskurs 6 har jag kommit fram till följande resultat. De flesta elever från bägge grupper har svårigheter i ett eller flera skolämnen.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsättningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnå uppsatta kunskapsmål inom olika ämnen. I idrott och hälsa kan elever från en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svårigheter i vissa moment och under vissa tider av året. Syftet med studien är att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hälsa handskas med i strävan mot att ge alla elever en likvärdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer används för att få ett resultat. För att genomföra studien har fem lärare i idrott och hälsa och tre elever i årskurs nio intervjuats på sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lärare upplever att få elever var frånvarande under ordinarie undervisning på grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Vi har under tio veckor producerat en del av Peter Martinssons film Eve. Vi har stått bakom en stor del av den tekniska biten. Vi har inte deltagit något i idéarbetet och idén bakom filmen, däremot har vi påverkat det visuella resultatet genom att göra stora delar av bakgrundsmaterialet. På så sätt har våra idéer och vår konst fått en stor del i filmen. Genom detta arbete har vi velat utveckla våra kunskaper främst i programmet AliasWavefront Maya, men även rent estetiskt.

Syftet med arbetet är att konstruera och beskriva en generell, laborativ undervisningsmetod i matematik, i avseendet att underlätta elevers lärande. Fokus för denna metod ligger på att använda teknologiska hjälpmedel, som finns i elevernas vardag. Metoden innebär att matematiskt analysera filmklipp, som eleverna själva får producera. Metoden har testats i en gymnasieklass och elevintervjuer har gjorts efteråt. Syftet med detta var att undersöka hur elever uppfattar den framtagna metoden, men också att se om det är möjligt att dela in elever i tre olika verksamhetskategorier vid datorbaserad undervisning: Den osäkra, den lösningsorienterade och den reflekterande.

Genom att följa förändringsarbetet på en grundskola under tre år och där organisera en undervisning baserad på problem har jag kunnat bilda mig en uppfattning om vad som skiljer en mer traditionell undervisning från en som organiseras kring problem. I arbetet ingår en attitydundersökning hos elever som undervisats på detta sätt och resultatet visar att arbetssättet och NO-ämnena uppfattas positivt. Jag vill med detta arbete undersöka något av hur synen på undervisning och lärande förändrats över tid, hur olika teoretiska skolor avlöst och ibland överlappat varandra. Genom forskning har vi fått kunskap om viktiga faktorer kring hur kunskap byggs, hur vi lär, och detta har lett fram till nya metoder och förhållningssätt i undervisningen. Dessa nya metoder och förhållningssätt har bara delvis slagit igenom på fältet men en pedagogisk debatt pågår i samhället och ute på olika skolor.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolår två. Lärarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet.Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev..

Ämnet som jag har undersökt är synen på den avvikande individen i film. I min analys har jag använt mig av David Lynchs The Elephant man (1980) samt Werner Herzogs Kaspar Hauser (1974). Min analys är gjord utefter den hermeneutiska metoden och är således utarbetad efter mina egna tolkningar och reflektioner kring filmerna. Teorierna jag har använt mig av är postkolonialism och makt.I min slutsats har det framgått att det kan vara en mångfald anledningar till hur och varför människor väljer att behandla de avvikande individerna på sättet de gör. Dock så framgår det att de som behandlar de avvikande väl oftast motiverar sina handlingar genom att de finner sympatier för de utsatta.

With self-hypnosis as a method, I work with levels of consciousness in relation to practice. Focus lies in the relation between a language of materials and an inner experience. How do material expressions function as mediums of a spiritual matter between a beholder and me? The trance functions as a space for a spiritual contact/communication. Abstract images of crystalline glaze on ceramic tiles are direct results of these acts.

In this thesis I focus on the artistry and essential work, behind the scenes that storyboard artists have contributed to, since the early days of film history. The works I will focus on are the important phases of pre-planning of feature films and animated films. I theorize on the aspect of what makes a good story and how it is brought to life on the screen, as well as how the story is actually conveyed with this drawings. The hypothesis maintains the importance of storyboards, as well as defining their main purpose. Using a formalistic point of view and historical argumentation, I examine and compare five different directors´ use of storyboards and how their respective collaborative teams (i.e director of photography, production designer and story artists, editors etc) create each film´s particular nuances and cinematic expressions.

Arbetet handlar om improvisationens fo?rekomst i dagens undervisning pa? klassiska instrument. I den klassiska musiken har improvisation inte haft na?gon sto?rre roll de senaste 150 a?ren. Jag ville framfo?rallt fa? reda pa? om dagens klassiska instrumentalla?rare pa? musik och kulturskolor anva?nder sig av improvisation i sin undervisning och vilka tillva?gaga?ngssa?tt de i sa? fall har.

Syftet med undersökningen är att ur ett diskursanalytiskt perspektiv försöka förstå några av de problem som tycks finnas med att genomföra ämnesövergripande undervisning. Undersökningens metod är litteraturstudiens och dess empiriska material består av tidigare genomförda studier och forskning kring ämnesövergripande undervisning. Fem diskurser har skapats: Lärardiskursen, elevdiskursen, den organisatoriska diskursen, tidsdiskursen och den positiva diskursen.Resultatet visar att det finns en samstämmighet gällande både problem och fördelar med undervisningsmetoden mellan de olika studierna. Det är inom den organisatoriska diskursen man hittar de flesta problemen ? antingen direkta eller indirekta.

Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan främja elevers förståelse av text samt förmåga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, där lärande genom praktisk handling och interaktion med andra står i fokus. Ansatsen för studien är i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i årskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i läsförståelsestrategier utifrån reciprok undervisning där lärare och elever tänkte högt kring texter.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka ämnesdidaktiken bakom retorik och praktik vid undervisning av mångkulturella barngrupper i grundskolan. Frågorna vi ställde till pedagogerna var de ämnesdidaktiska frågorna Vad?, Hur? och Varför? de utformar sin undervisning som de gör, samt hur det tar sig uttryck vid den praktiska undervisningen av flerspråkiga barngrupper. Den empiriska undersökningen genomfördes på två mångkulturella skolor med olika pedagogiska inriktningar. Det empiriska materialet är insamlat genom observationer och intervjuer under två dagar på varje skola.