Shivering är ett fenomen som uppstår hos patienterna postoperativt. Det innebär att patienten har okontrollerbara muskelskälvningar som gör att patienten darrar, skälver eller huttrar i mer än 15 sekunder. Shivering påverkar kroppen negativt, men är också obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

I detta examensarbete diskuteras ljudets funktion kopplade till korta händelser i spelet Europa Universalis III: Divine Wind (2011). Arbetet undersöker vad spelaren upplever när det uppkommer fler ljud än vad som är synligt i grafiken. Tidigare forskare vars arbete har använts är bland annat Mats Liljedahl, Nigel Papworth och Stefan Lindberg (2007) som forskat i hur spelare kan navigera efter ljud. Michel Chions (1994) forskning är också relevant då han beskriver hur ljud fungerar utanför bilden i film. Examensarbetet tar upp frågan om vad den inre bilden kan förmedla i en spelhändelse och hur spelaren tolkar situationen.

Nya filmer som skapas innehåller mer och mer datorgenererade bilder och många filmer skapas även helt den digitala vägen, detta innebär att det krävs en rad olika dyra licenser för program och verktyg för att kunna skapa bra filmer.Genom ett projekt där en kortfilm skapas helt i 3D med en så låg budget som möjligt och som dessutom ska använda sig av Motion Capture som animerings-teknik så krävs det ett bra alternativ till att tillverka ett eget Motion Capture system för att så lite pengar som möjligt ska spenderas. Genom använding av Playstation kameror och lånade material kan ett billigt Motion Capture system tillverkas, samtidigt som kostnaden för kortfilmen hålls så låg som möjligt. Hur många timmar som lagts ned på modellering av objekt till filmen kan jämföras med ett uppskattat pris för anställning av professionell hjälp och dessutom se om detta verkligen är ett lönsamt alternativ istället för att skapa sina egna modeller till filmen. .

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i gymnasieskolan arbetar med fiktioner av olika slag och om arbetssätten skiljer sig åt beroende på om undervisningen sker i ett yrkesförberedande program eller ett högskoleförberedande program. Fyra verksamma lärare intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet visar att lärarna har frångått de gamla traditionella arbetssätten där man ofta arbetade i kronologisk ordning och där eleverna fick skriva recensioner. Idag läggs fokus på att hitta teman, koppla fiktioner till samhällets utveckling och elevernas egna liv och erfarenheter samt att analysera fiktioner via gruppdiskussioner alternativt helklassdiskussioner. Filmens roll i skolan har fått högre status och filmens språk har tagit plats i undervisningen.

Detta kandidatarbete undersöker science fiction, en av de större och vanligast använda genrerna inom medier såsom spel, film och litteratur, genom att studera dess undergrupper, de så kallade subgenrerna. Dessa är specialiserade versioner av genren i fråga och använder den inom vissa förutsatta ramar, exempelvis hur samhället ser ut eller vilken typ av teknologi det huvudsakliga fokuset kretsar runt. Genom att studera hur subgenrer är beskrivna i The Encyclopedia of Science Fiction kan man avgöra att de består av sex punkter: plats, tidsperiod, karaktärer, teknologi, narrativ och visuell estetik. Dessa punkter har använts som ramverk för att utveckla en ny subgenre; Mystech, där scenarier utspelar sig i vad som kan ses som en typisk fantasyvärld med magi och monster, men där dessa egentligen bara är teknologi majoriteten av de påverkade inte förstår sig på. För att demonstrera Mystech har två olika miljöer utvecklats, både i bild och skriven form.

Studiens syfte är att undersöka hur medialiserad populärkultur påverkar barn i deras utelekar och om det finns någon skillnad på pojk-lekar och flick-lekar. Frågeställningar som vi utgick ifrån var: Inspirerar medialiserad populärkultur barns fria utelek? Vilka sorts lekar är det det handlar om? Är det skillnad på vilken typ av populärkultur som inspirerar flickor respektive pojkar? Undersökningen genomfördes i barnens närmiljöer utomhus, urvalsgruppen bestod av 28 barn i åldern ett- till sex år. Den valda metoden var observationer, med papper och penna. I teorianknytning valdes delar av Vygotskijs sociokulturella teori ut.

Syftet med denna uppsats var att studera hur tevereklam till kvinnor och till män kan beskrivas. Vi ville uppnå syftet genom att undersöka hur ett företag arbetar med att utforma tevereklam till kvinnor och män: vilka mål samt fördelar och nackdelar de har med tevereklam, hur tevereklam utformas, hur traditionella könsroller eventuellt påverkar utformningen samt om lagar och egenåtgärder har någon påverkan på innehållet i tevereklam. För att uppnå detta syfte gjorde vi en fallstudie på RoxxEmotion Film & Television, ett mindre företag som är en del av Roxx Communication Group AB. Vi utförde en telefonintervju med en av de två personer som ansvarar för tevereklamfilm på företaget. Slutsatser från denna fallstudie visar att det är vanligt att rikta tevereklam till ett visst kön men att tillvägagångssätt vid utformning av tevereklam samt mål, fördelar och nackdelar med tevereklam är lika för reklam till både kvinnor och män.

Det finns ungdomar som deltar i studien som talar om döden i familjen, med sina kompisar, i skolan och/eller i sina församlingar. Dock är det en betydande andel på 18 % som aldrig har talat med sin familj och 31 % som aldrig talat med sina kompisar om döden. 17 % anser att religionskunskapen i skolan påverkar deras personliga tro. De elever som utvecklar sitt resonemang beskriver att religionskunskapen får dem att tänka till på hur deras privata handlingar yttrar sig eller att lektionerna gett dem ett annat synsätt på religioner. Flest ungdomar svarar att Familjen och alternativet ?TV, film, musik, tidningar, böcker? har störst betydelse var deras syn på döden kommer från.

En enkätundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lärplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bättre förståelse, samt att ta reda vilka faktorer som är viktiga att tänka på när en gemensam lärplattform och webbaserat lärande implementeras. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer. Enkäten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel på en distanskurs. Enkätsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv.

Studiens syfte var att undersöka om ordningsvakter är bättre vittnen än andra grupper av individer. Vidare undersöktes vilka detaljer de mindes bäst, centrala eller perifera.En annan fråga som studerades var huruvida ordningsvakter minns bättre en miljö de känner sig vana vid, samt om man minns detaljer bättre med erfarenhet och träning. Totalt deltog 28 personer i studien,14 i vardera grupp. Samtliga personer var män. Deltagarna fick se två filmer, vardera cirka 1 minut.

Denna C-uppsats behandlar området fotorealism i datorgenererade bilder. Frågeställningen och grundpelaren i min rapport har varit ? Vilka tekniker finns för att vid rendering uppnå fotorealism i datorgenererade bilder och hur använder man sig av dessa tekniker? Jag har undersökt och testat på ett flertal olika tekniker och metoder för att rendera fotorealistiska bilder. Rapporten grundar sig i ett antal testprojekt där jag uteslutit olika delar av en förenklad produktionspipeline. I varje projekt har jag flyttat fokus från helheten till specifika delar av processen och genererat en kort film och/eller ett antal bilder.

I denna uppsats studeras hur kontakter mellan filmproducenter och manusförfattare, regissörer och finansiärer skapas och fördjupas samt i vilka konkreta fysiska rum sådana kontakter kan ske. Djupintervjuer har gjorts med tre Stockholmsbaserade filmproducenter och två andra nyckelpersoner i samma stad. Dessa intervjuer har sedan analyserats dels hermeneutiskt, dels genom diskursanalys. Resultaten visar att kontakter ofta skapas dels genom personliga nätverk, dels i själva arbetet med filmprojekt. Mötesplatserna är ofta temporära och interna, även om vissa typer av miljöer som kontor, lägenheter och restauranger återkommer.

Studiens syfte är att undersöka hur lärare arbetar för att utveckla sfi-elevers ordförråd. Materialet består av fem intervjuer och fem klassrumsobservationer. Materialinsamlingen är genomförd med metoden semistrukturerad kvalitativ personlig intervju och strukturerad icke-deltagande observation. Observationerna bekräftar informanternas uttalanden i intervjuerna.     Resultatet visar att lärarna har en varierad ordkunskapsundervisning där eleverna får lära sig nya ord genom textläsning, skriftliga uppgifter, film, sånger, körläsning, bollek, ordlistor, samtal och diskussioner. Lärarna undervisar om ordbildning när det kommer upp i ett naturligt undervisningssammanhang snarare än att fokusera på att undervisa om generella regler för svensk ordbildning under särskilda lektioner.     Samtliga lärare som deltar i studien undervisar om fraser, synonymer och motsatser.

I vårt samhälle finns det många sätt att förnöja sig på till exempel, film, dataspel med mera, men trots detta stora nöjesutbud finns det fortfarande många böcker. Ratar dagens ungdomar skönlitterära böcker, framför annan underhållning? Är skönlitteratur främst en del av skolans värld där vissa saker måste göras? Denna undran har resulterat i denna uppsats där jag gör en mikroundersökning av dagens ungdomars intresse för skönlitteratur. Mina informanter blev två årskurser på en 6-9 skola, valet föll på en åttonde och en nionde klass. Ett frågeformulär och fyra samtalsgrupper senare fanns det underlag för att se om eleverna var positivt inställda till skönlitteratur.

The student union of Karlstad University is always working for the better for the students, so they can feel safe and that their time at the university is trouble free. To get the students to sign up for a membership, the organization have to inform the students about their work and the benefits that a membership brings. The problem is that the target audience is broadbecause there are all students at Karlstad University that are of different sexes, ages and nationalities, this can cause problems when the information must be adapted to each individual in order to make it interesting. The organizations various work areas have not reached the entire audience and therefore requires an information film in which all the areas can be presented in an attractive way that makes it easy for the audience to absorb the information. A strong trend in the world of information films are the so called infographics.