Genus är ett begrepp som beskriver hur det socialt och kulturellt är att vara kvinna eller man. Inom litteraturvetenskapen växer intresset för genusinriktade studier där man tittar på hur genus konstrueras i litteraturen. Den här studien undersöker hur genus förmedlas till barn genom en bilderbok. En bilderbok idag är något som är självklart för många men samtidigt oklart. Bilderboken har sin plats på biblioteket och i bokhandeln men det finns inte alla gånger en klar definition av vad bilderböcker är.

Syftet med studien är att undersöka och jämföra några lärares och elevers syn på hur film kan användas inom gymnasieskolans svenskundervisning. För att uppnå syftet ställs tre frågor: Hur resonerar några lärare respektive elever kring val av film och det utrymme arbetet med film tar? Vilken funktion tycker de att film bör ha i svenskundervisningen? Vilken inlärningspotential ser lärarna respektive eleverna i arbete med film? Kvalitativa intervjuer med tre lärare och två elever har gjorts. Dessa har spelats in på diktafon och sedan transkriberats. Det transkriberade materialet har därefter analyserats utifrån undersökningens frågeställningar.

This work is meant to contribute to the research of adaptation studies by focusing on a special case: the transformation of a fictional diary into a movie. In order to sustain the form of the literary source the adaptation to movie requires certain strategies. Först of all, the diary genre is characterized by a one-dimensional narration. Second, diaries only supply a few written dialogues, hence this "void" has to be compensated and filled by media specific measures. Third, the investigated diary is a story of individualization and emancipation of a single woman.

Inför genomförandet av det praktiska arbetet som består av åtta porträttfotografier, krävdes kunskap om hur dokumentära porträttbilder och porträttbilder inom reklam vanligtvis fotograferas. Utifrån den kunskapen listades olika estetiska och genusbaserade normerna upp och tre av porträtten var avsedda att bryta mot normerna för att se hur trovärdigheten på bilderna skulle uppfattas beroende av genre. Därefter genomfördes en enkätundersökning med 40 stycken respondenter, vars svar sedan utvärderades och som resulterade i att frågeställningen besvarades. Frågeställningen löd på följande sätt.Vilka skillnader och likheter finns det då man fotograferar porträtt i den dokumentära genren gentemot reklambilder? Påverkas trovärdigheten i bilden beroende på vilken genre det är frågan om?Enligt undersökningen har det visat sig att likheterna och främst skillnaderna mellan genrerna är bland annat bildernas format, retuschering, ljussättning, färg eller svartvita porträtt, porträttens avsikt och genusgestaltningen, som i sin tur har påverkat trovärdigheten i bilderna på olika sätt, beroende på genre..

This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault?s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall?s thoughts on typography and multi-modal texts.

The purpose of this essay is to study two film adaptations of the original Planet of the Apes novel and see what kind of relationship the two adaptations have with each other. The main question is if the secondary film adaptation is restricted by the primary and if the relationships between these two are as two separate adaptations or as a remake of an adaptation. What the results of the study show is that the secondary adaptation can not be seen as a remake even though it gets some of its inspiration from both the original story as well as the primary adaptation. The secondary adaptation is, however, restricted in what it can adapt due to the primary adaptation having the first pick, at least if the secondary adaptation wishes to be a whole new adaptation and not a remake of the primary. The study shows also that the fidelity in the secondary adaptation is not necessarily to either the original or the primary but to the knowledge the audience has about the Planet of the Apes universe which they have gathered from all of the important versions of the story.

The aim of this thesis is to compare two different classification schemes with each other and see what the differences and similarities are when classifying literature concerning film and television. One of the schemes is of general kind, Klassifikationssystem för svenska bibliotek (SAB) and the other is a special system, FIAF Classification scheme for literature on film and television. The focus of the examination is on comparing the structure, contents and division of firstly the main classes and secondly on comparing the notation and the auxiliary tables in the schemes. The theoretical framework of the comparison is based upon theory of classification but the conclusions drawn are though mostly of a more subjective character. In addition to the comparison itself interviews have been made with four libraries, two with experiences of SAB and two with experiences of FIAF.

Finns det skillnader i hur vi upplever auditiva dramer gentemot hur vi upplever film? Med hjälp av transporteringsteori och radiodramats historia undersöker detta examensarbete hur vi upplever auditiva dramer gentemot film. En historia har framställts som ett auditivt drama och som ett audiovisuellt drama och ett tidigare känt verk även det skapat både som auditivt drama och audiovisuellt drama har använts för att låta 26 respondenter uppleva två historier i två olika medier. Detta för att se om det finns skillnader i hur transporterade åhörare/åskådare blir av berättelser berättade genom olika medier.Undersökningens resultat pekar mot att skillnader i transport är små.En slutsats man kan dra av detta är att auditiva dramer kan användas mer i marknadsföringssyften, ?hype?-skapande och franchising av spel, film och serier.

The Syllabus for Swedish Language and Literature for Elementary School includes literatureand multimodal texts, such as web texts. From a Swedish educational perspective, it isimportant to consider the students' experiences. This study examines a couple of ten year oldsexperiences of literature, film, and social media. It also examines how these medias are usedin School according to the pupils. The theoretical basis for this research is based onhermeneutic phenomenology and the concept of life-worlds.

InledningThe horror of the zombie movie comes from recognizing the human in the monster; the terror of the zombie movie comes from knowing there is nothing to do about it but destroy what is left; the fun comes from watching the genre continue to develop. Although zombies are technically dead, their cinematic genre is a living, breathing entity that continues to grow and evolve.Citatet taget ur Kyle Bishops artikel ?Raising the dead? öppnar upp för en intressant diskussion angående utvecklingen av zombiefilm. De flesta i en skräckfilmspublik kan på ett fåtal sekunder med säkerhet peka ut en zombie på vita duken. Även filmad i long shots och i extreme long shots kan till och med den åskådare som är relativt ny för genren känna igen zombien.

This paper addresses the question about what role typography plays in the interpretation of a text. From three different handbooks in typography arguments are gathered and categorized in to three categories: roman types, san serif and others. Interviews with people from the graphic design area are also a part of the paper and are accounted for in the discussion part of the paper. Areas of theory are a broad hermeneutic view based on Hans-Georg Gadamers thoughts, which have sub categories such as: Michel Foucault?s theory about discourses, John Swales genre theory and Anders Björkvall?s thoughts on typography and multi-modal texts.

Produktplacering utvecklades på 1920-talet inom amerikansk film och huvudsyftet då handlade inte om att tjäna pengar. Produkterna lånades på den tiden bara ut till skådespelarna för användning. Senare upptäckte företagen styrkan att koppla samman produkten med skådespelarna och produktplacering började att användas som ett promotionverktyg. Inte förrän på 1980-talet började företag betala filmbolag för att få placera sina produkter i filmer. Produktplacering används för att demonstrera hur produkten används, öka medvetenheten om ett varumärke och för att identifiera en livsstil på ett naturligt sätt.

The main purpose of this thesis is to examine the process of selecting films at Bibliotekstjänst and at Swedish public libraries. The tools that have been used for analysing and interpreting the results from the interviews and the questionnaire are theory-based models describing the selection process concerning film and Carl Gustav Johannsen?s quality definitions. The result of the investigation shows that Bibliotekstjänst doesn?t really work with any quality definitions in their selection process.

Detta är en undersökning av fördelningen av sökande till en musikhögskola vid tre söktillfällen med fem års mellanrum, 1997, 2002 och 2007. Mot denna bakgrund diskuteras förändringar i instrumentval som antas spegla förändringar för ca 20 år sedan då de sökande antas ha gjort sina val.Förändringar som jag har iakttagit är att instrument som går under den klassiska genren har tappat sökande men den är fortfarande den största genren. Instrument under afrogenren blir mer och mer populära och folkmusikgenren blir större och större..

Today, the TV vignette is considered an embellishment to a TV program, despite its broad audiences and unique appearance. We wanted to find out if the television vignette has some common features and conventions but also find out how it relates to genre.We used a case study where we analyzed ten vignettes that we chose from certain criteria. We used a model based on image analysis that we modified to fit our needs. The main parts of each model consisted semiotics, imagery, dramaturgy and sound.We also made a couple of interviews with people who are active or used to work with vignettes. As a result we discovered that the television vignettes consist of certain conventions and that the vignette will not be considered as an independent genre, until the public has accepted it.