Linda Freij (2009), Att använda visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg. The use of visual feedback as a pedagogical tool. Jag har gjort en undersökning om visuell feedback. Syftet med undersökningen är att utveckla undervisning genom att använda undervisningsmetoder som film som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen riktar sig mest till yrkeslärarna inom HR- programmet och andra liknande program som i sin dagliga verksamhet kan komma att använda sig av digital videoteknik. För att uppnå mitt syfte har jag gjort en fältstudie på min skola och för att öka min medvetenhet tillämpat deskriptionsmetoden och kvalitativ undersökning. Jag har ställt dessa frågor: Hur kan man använda film som feedback av en lärsituation? Vilka kunskaper kan en elev skaffa sig genom att bli filmad och därefter se filmen på sig själv? I analysen och diskussionen av fältstudien kom jag bland annat fram till att eleven genom filmning i den praktiska miljön, samt sedan se filmen som en visuell feedback så kan kännedom, tillämpning och förståelsen knytas samman.

Uppsatsen har som utgångspunkt att studera hur vår identitet som svensk idealiseras i film och då främst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys Änglagård (1992).Teorin som valts för analysen är identifikationsframställning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults läror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframställning. Genom tillämpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omläsa de ovan nämnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys är en fördjupad närläsning och genomgående omläsning utav de två filmerna.Uppsatsen utgår även från två frågeställningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en näranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstår och verkar, då filmernas idealiserande framställning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgår det även att svenskhet vilar på en grund av föreställd gemenskap där man genom att tillämpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtällningen som nation grundas på det så kallade ?omvända kylskåpet?.Identitet sammanför på samma gång som det söndrar då det verkar med värme inåt och kyla utåt, likt ett omvänt kylskåp..

Uppsatsens syfte ligger i att undersöka huruvida filmteoretikern David Bordwells två inflytelserika berättarmodeller från 1980-talet fortfarande återfinns inom samtida filmproduktion. Jag fördjupar mig i det klassiska- respektive konstfilmsberättandet och jämför vidare de typiska elementen från de två berättarmodellerna med formatet slow cinema. I definitionen av slow cinema utgår jag ifrån filmvetaren Matthew Flanagans utredning av vad formatet innebär samt de tre byggstenarna han anser vara mest väsentliga. Dessa är långa tagningar, en ickeberättande struktur och skildringar av realistiska, vardagliga skeenden. Med en utgångspunkt i detta utför jag en närläsning av Alfonso Cuaróns film Gravity (2013).

Detta arbete presenterar en systemisk-funktionell analys av elevtexter skrivna av elever i årskurs nio. Det är totalt 24 elevtexter från ett ersättningsprov inom det nationella provet 2012 som analyseras. Tolv av de undersökta texterna är skrivna av pojkar och tolv är skrivna av flickor. Uppgiften eleverna fått är att skriva en novell utifrån en bild.Syftet med detta arbete är att se eventuella skillnader i sättet att skriva mellan pojkar och flickor samt utreda vilka skillnaderna är. För att kunna se detta har elevtexterna analyserats med systemisk-funktionell textanalys för att se processer, deltagare och omständigheter.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder pedagoger använder för att lära barn att läsa i förskoleklasser och hur metoderna stöder sig på olika läsinlärningsteorier. Bakgrund har främst belysts utifrån kulturhistoriska och kognitiva teorier. Jag inriktadee mig på att ta reda på varför pedagoger valt att använda sig av Kiwimetoden och Bornholmsmodellen och hur dessa metoder fungerar i praktiken. När jag undersökte metoderna var jag också intresserad av att ta reda på om meningsfullhet och lustfylldhet bejakades i lärandet. Dessutom ville jag även se om utrymme gavs åt alla elever att medverka och ta del av undervisningen.

Denna uppsats är en studie som visar vilken relation svensklärare har till ?det vidgade textbegreppet? och hur de förhåller sig till filmen som en del av ?det vidgade textbegreppet?. ?Det vidgade textbegreppet? är en relativt ny syn på vad ordet text innebär, där bland annat film, musik, drama och det talade språket även benämns som texter. Uppsatsen inleds därför med att redogöra för vad skolans styrdokument säger om ett vidgat textbegrepp för att sedan följas upp med utdrag ur svensklärarföreningens årsskrift där nya förhållningssätt till texter presenteras.

Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka den religiösa filmens påverkan på människans, och då främst ungdomars, uppfattning av religion. Studien har inriktat sig främst på två prominenta religiösa filmer, The Passion of the Christ och Kristi Sista Frestelse, men många andra religiösa filmer har tagits med i diskussionen för att göra en mer heltäckande bild möjlig. Mer specifikt har syftet varit att undersöka vilka budskap dessa två ovan nämnda religiösa filmer har och vill förmedla, vilka metoder som man använder för att göra detta och till sista huruvida ungdomarna i den empiriska undersökningen verkligen upplever att filmerna påverkat dem i någon utsträckning eller inte. Denna fråga har besvarats genom såväl undersökning av tidigare forskning, en litteraturstudie, men även genom en särskild empirisk undersökning i form av en kvalitativ enkätundersökning baserad på en visning av filmen The Passion of the Christ för undersökningsgruppen. Slutledningen som baserats på ovan nämnda tillvägagångssätt har blivit att de två filmerna jag valt att analysera båda har tydliga budskap som de vill förmedla till tittaren, dock är dessa huvudsakliga budskap hos filmerna sinsemellan djupt olika.

Uppsatsen belyser olika händelser som finns beskrivna i tre olika dystopiska filmer från 2000-talet. Uppsatsen jämför händelser i filmerna med historiska och nutida händelser i vårt samhälle. Uppsatsen försöker även visa om filmerna visar trovärdiga framtidsscenarion..

Hur viktig är relationen mellan filmare objekt och publik? Uppfattar betraktaren en film annorlunda utifrån hur denna relation ser ut? Genom en enkätundersökning via internet har ett Hur viktig är relationen mellan filmare objekt och publik? Uppfattar betraktaren en film annorlunda utifrån hur denna relation ser ut? Genom en enkätundersökning via internet har ett tjugotal personer fått svara på frågor angående deras känslor och tolkningar av tre olika filmersom var redigerade utefter tre olika exempel på relationen mellan filmare, objekt och publik. Jag har undersökt vilken av dessa filmer som har förmedlat informationen och behandlat ämnet på bäst sätt. Respondenterna i undersökningen har fått svara på frågor om hur de anser att personerna i filmerna framstår i de olika versionerna och vilken av dessa filmer som varit mest intressant och bäst lämpad för att berätta om dessa människor. Jag har tittat närmare på hur denna relation har förändrat filmens budskap och dess påverkan på betraktaren.tjugotal personer fått svara på frågor angående deras känslor och tolkningar av tre olika filmersom var redigerade utefter tre olika exempel på relationen mellan filmare, objekt och publik.Jag har undersökt vilken av dessa filmer som har förmedlat informationen och behandlatämnet på bäst sätt.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva och öka förståelsen för processen kring produktplacering i film. Mer specifikt syftar uppsatsen till att analysera samarbetet i denna form av nätverk. Metod: Studien är designad utifrån en föreställning om produktplacering som en kommunikationsform där samarbete är centralt. Tillvägagångssättet består i huvudsak av en fallstudie av en svensk film. Resultatet från fallstudien kompletteras med tidigare studier, av mer allmän art, för att (i viss mån) kunna generaliseras.

I uppsatsen behandlar jag frågan: Vilka verktyg främjar en enkel väg till berättande med tekniken animation?Jag ifrågasätter idén om att man bör veta vad man ska berätta och hur historien ska vara konstruerad, innan man börjar berätta. I stället vill jag visa att förmågan till berättande finns inom oss alla, och jag vill i detta arbete prova en metod för att låta berättandet byggas upp i interaktion mellan ting, rum och människor. Mitt didaktiska syfte är att utarbeta ett pedagogiskt tänkande kring hur jag kan handleda elever till ett aktivt och kreativt skapande av berättelser genom animation.Detta har jag undersökt på två sätt. I den första undersökningen skriver jag om och analyserar mitt arbete som handledare i animation med särskoleelever på Utbildningsradions medieverkstad (UR) Pedagogiskt forum.

Examensarbetet är ett utvecklingsarbete som behandlar hur lärare kan använda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se på hur olika yrkeshistoriker ser på spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt är Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt närmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas är källkritik.

Under temat Skräck och rädsla har ungdomar i år 8 läst klassiska skräckhistorier och nyare spökhistorier, skrivit egna skräckberättelser, läst, ritat och svarat på frågor om en modern spökhistoria, sett på film samt gett tips om böcker och film på detta tema. Syftet och metoden med min undersökning var att jag, genom att systematisera och studera vissa givna ämnen,  ville se vad ungdomar påverkas av och hur deras bild av skräck ser ut. Jag har även sökt efter skillnader i pojkars och flickors bok- och filmtips och tolkat bilder av ungdomars sätt att se på döden. Resultatet av undersökningen visade att ungdomar idag påverkas till stor del av innehållet i filmer och dataspel och till något mindre del av böcker. Begreppet skräck innehåller lika mycket monster, vampyrer, mörka skogar, knivar och övergivna hus nu idag som det gjorde då, när själva skräckgenren uppstod.

In an attempt to develop a more cost-efficient material for solar   energy applications, nano-particles of nickel oxide composite in a silikatmatris manufactured with solar gelmethod and studied structurally by electron microscopy. Furthermore, the thin film optical properties characterized by Variable. Angel Spectroscopic Ellipsometry. Sol gelfilms suitability as a selective absorber surface is also analyzed by optical modeling..

Titel: Tevevärlden och barns drömyrke Författare: Dan Jönsson Typ av arbete: Examensarbete inom lärarprogrammet Tevetittandet har en stor plats i många barns vardag och utbudet av kanaler och programtyper är stort. En fråga som ofta kommer upp är hur detta påverkar våra barn och vilka konsekvenser det kan få. Syftet med min undersökning är att studera eventuella kopplingar mellan barns tevetittande och barns tankar kring deras framtida yrkesval. Med koppling till mitt syfte utgick jag från följande frågeställningar: Vad anger barn som sitt drömyrke och finns det samband mellan favoritprogram och deras drömyrke? Studien är av kvantitativ modell och utförd med hjälp av enkätfrågor.