This paper examines the film distribution and exhibition sector in Europe. The general analysis of these sectors? situation was made. Moreover, the comparative and more in depth analysis of three countries by the Porter?s five forces model was made; These were United Kingdom, France and Denmark.

Uppsatsens syfte är att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjälp av en normalitetsmodell. Det går ut på att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förändrar ett normalitetsläge. Detta leder till fokus på tre huvudpunkter för att förstå helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion när fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spänning genom att utsätta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur använder realistiskt animerade scener för att uppmärksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetssträvanden och den emotionella risk den medför.

Dagens film och spelkoncept inom genrerna science fiction och fantasy börjar likna varandra mer och mer och för oss känns inget längre annorlunda. Genom att basera dem på historiska samhällen och kulturer hoppas vi på att bryta normen. Vi hoppas att med detta som grund kunna skapa realistiska och trovärdiga folkslag som skiljer sig från det som funnits tidigare. Detta examensarbete handlar om konceptutveckling av en fiktiv värld och tre fiktiva folkslag. Konceptet skall kunna appliceras på både film och spel men även litteratur eller andra medietekniska områden.

Varje gång som man tittar på en film påverkas man av olika intryck. Dessa intryck påverkar sedan våra uppfattningar och känslor rörande olika situationer och begrepp. Framförallt kan man säga att film gör värderingar synliga genom de grundläggande bilder de presenterar av olika fenomen. Med utgångspunkt i detta har denna uppsats som sitt syfte att undersöka följande: ?Vilken bild förmedlar film av nutida svensk landsbygd??.

Idag finns som alltid behovet att distribuera media. Allt eftersom prestandan för överföring av information i dator-nätverk har ökat har detta blivit möjligt genom streaming, strömmande media. Detta innebär att klienten inte behöver ladda ner hela materialet för att kunna se eller lyssna på det. Allt eftersom kravet på kvalitén av materialet ökar blir kraven på nätverket högre. Precisallt Media AB är ett företagsom sysslar med digital skyltning.

This essay notice film and TV-series as a resource, which can be utililized by the tourism industry. To be more concrete, the aim of this essay is to examine if and how the Television series ?Midsomer murders? can be utilized as a tourism product. To fulfill the purpose of this essay, two different methods have been used: the study off literature and a content analyses, the later in form of a picture & film analyses. The results of this study showed that ?Midsomer murders? have qualifications enough to be a successful tourism product.

The purpose of this study was to analyze the reconstruction in two short-documentaries by Arne Sucksdorff. The films are analyzed both in a stylistic and symbolical way..

I den här uppsatsen behandlas postmodernismens förhållande till filmestetiska och filmåskåderliga företeelser i vår samtid.Vad innebär postmodern film och vilken typ av filmisk estetik är att betrakta som typiskt postmodern och är det rimligt att benämna vår samtida film och dess kultur som tillhörande en postmodern epok?Centrala begrepp och teorier som ställs mot varandra och komparativt studeras är 3D-filmsestetiken och ansamlingsestetiken samt hur de perspektiv som presenteras i den äldre filmteorin, hos André Bazin och Roland Barthes, förhåller sig till vår samtids syn på film, både på ett estetiskt plan och ur ett åskådarperspektiv. Andra frågor som behandlas är huruvida 3D-filmen är att betrakta som immersiv i en postmodern epok och hur den postmoderna filmestetiken förhåller sig till åskådaren.De teoretiska resonemang vilka komparativt studeras under uppsatsens gång exemplifieras med bland annat Avatar (2009) och Jackass 3D (2010).Övriga forskare vars perspektiv tas i särskilt beaktande under uppsatsen inkluderar Jan Holmberg, Fredric Jameson, Deborah Tudor, Philip Sandifer och Pierre Gander bland andra.Vid uppsatsens slut förefaller en absolut formulering av en typisk postmodern filmestetik å ena sidan vara besvärlig att göra, men å andra sidan antyds att ansamlingsestetiken troligen är att betrakta som postmodern. 3D-filmens immersiva potential förväntas vidare hänga på filmskapares förmåga att sömlöst väva in 3D-effekten i sitt narrativ och därmed undvika att presentera den som ett isolerat spektakel, samtidigt medgives det spekulativa i att dra en sådan slutsats. Slutligen pekas sketchformatet, exemplifierat av filmen Jackass 3D, ut som ett särskilt sätt att hålla den postmoderne åskådarens uppmärksamhet fången i en epok kännetecknad av mångfaldiga distraktioner..

This paper strives to answer ?What happens to the experience of diehard fans when a groupchanges an original song?? and the musical example for this are the German group Blutengeland their songs Behind The Mirror and Reich mir die Hand, which they first performed assymphonic versions at 2012?s Gothic meets Klassik in Leipzig, Germany. Theoretically thispaper is built on the idea that musical meaning conjures not only from the music itself, butalso from the perceiver and the situation.Through five interviews this paper answers who the informants are, what music means forthem and specifically, what the music of Blutengel means for them. The result shows that theinformants were acceptant to the musical change, but for some disappointment would occur ifthe band continued with orchestral instrumentation. The limit for acceptance seems not to liein musical rearrangement but instead in changed artistic identity..

Titel: Ensam, vacker och lite avklädd ? en undersökning av kvinnligt och manligt i romantiska komedier och actionfilmerFörfattare: Aila Stefansdotter-Franck och Ida ÅhlénKurs, termin och år: Vetenskaplig rapport C, HT 2013Antal ord i uppsatsen: 20 457Problemformulering och syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ofta och hur kvinnor respektive män gestaltas i de fyra actionfilmer och fyra romantiska komedier som setts av flest personer på svenska biografer under 2013Metod och material: Metodtriangulering med kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys, av ett strukturerat urval bland de filmer som setts mest på bio i Sverige under 2013.Huvudresultat: Könsfördelningen är mer ojämn i actionfilmerna ? kvinnorna utgör 21 procent av karaktärerna, männen 79 procent ? än i de romantiska komedierna, där fördelningen är 45 kvinnor och 55 män. Kvinnorna är färre än männen i alla filmer utom en, samma film är även den enda film där en kvinna är den första karaktären att tala. Även om könsfördelningen är relativt jämställd gestaltas kvinnor med stereotypt i romantiska komedier. Männen gestaltas mer stereotypt i actionfilmer, men där utgör kvinnorna en väldigt liten del av karaktärerna ? i ett fall endast en kvinna bland 29 män.

This essay investigates how teacher sees and uses mainstream movies as a teaching method. The main question approached is: How does teachers use feature films as a teaching method? Which movies are used and how does their working methods surrounding the movies look like? The purpose of the essay is to make the reader reflect over what influence mainstream media has over the historic knowledge of the students and how teachers use that for educational purposes. The business around historical film has grown over the years and is now a million dollar industry. The conclusion is that teachers mostly use feature films to provoke emotional reactions from the students.

Uppsatsen analyserar hur främlingskap framställs i tre av Roberto Rossellinis filmer, ?Stromboli?, ?Europa ´51? och ?Viaggio in Italia?. Utgångspunkten är sociologi med inriktning på främlingskap där syftet är att avtäcka hur främlingen i varje film skildras, vad som utgör främlingskapet, om det löses och i så fall hur.  I min analys har jag tillämpat tematisk och narrativ analys av filmerna, vilka ställts i relation till uppsatsens teoretiska utgångspunkter utifrån Georg Simmel, Zygmunt Bauman, Julia Kristeva och Janet Wolff.Studien visar hur främlingskapets olika aspekter berörs och hanteras i filmerna. Klass, kultur och kön är tre avgörande och genomgående faktorer som frambringar främlingskap. Inledningsvis är huvudkaraktärerna en del av främlingskapet, men en medvetenhet väcks och en transformering av dem och deras relationer till de andra börjar.

I den här uppsatsen diskuteras processen att utveckla digitala karaktärer för film, från att ta fram en design i 2D, till att översätta den på ett logiskt och effektivt sätt till en 3Dmodell..

Den här rapporten är ett resultat av ett examensarbete på 30 högskolepoäng, vid Linköpings Universitet. Rapporten behandlar projektmodeller som kan appliceras på projekt vars syfte är att ta fram informationsmaterial för industriverksamhet. Idén till arbetet väcktes då SSAB beställde en informationsfilm som de skulle kunna använda vid upphandling med nya leverantörer. Filmen skulle belysa hur deras produkter ska hanteras. Filmprojektet var mycket omfattande och för att kunna utföra det med ett tillfredsställande resultat krävdes det att arbetet strukturerades upp ordentligt.

The aim of this study is to examine the image of Judas Iscariot in popular culture with the help of two movies, The Last Temptation of Christ and Son of God. This study is based on a film analysis where a characterization is in focus. The method has also chosen to include intertextuality. This is because it is relevant to show how writers and filmmakers used the previous materials to create their own versions. Survey theory was based on a mediatisation-theory.