Sök:

Sökresultat:

100 Uppsatser om Fiktivt talsprćk - Sida 7 av 7

Modellering av avrinning frÄn gröna tak : Avrinningskoefficienter och modellparametrar

Expansion och förtÀtning av stÀder leder till att sÄvÀl areal som andel hÄrdgjord yta ökar i vÄra stadsmiljöer. Detta genererar en ökad dagvattenavrinning eftersom regnvattnet inte har samma möjlighet att infiltrera i naturmarker och grönomrÄden. Den ökade mÀngden dagvatten riskerar att orsaka problem i omrÄden dÀr ledningsnÀtet dimensionerats för de dagvattenmÀngder som tidigare varit aktuella. Att utöka ledningsnÀtets kapacitet Àr ofta mycket kostsamt och det Àr dÀrför önskvÀrt att istÀllet minska belastningen pÄ de befintliga systemen. En allt vanligare metod för detta Àr att byggnaders takyta beklÀds med vÀxter, sÄ kallade gröna tak.

Maskinsamarbete mellan mjölk- och nötköttsproducenter : ett lönsamt alternativ?

PÄ senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lÀgga ner sin verksamhet, till följd av dÄlig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrÄgan och en stark Euro har lett till sÀnkta avrÀkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen Àr trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mÀngd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrÄgan pÄ kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrÄgan tÀcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att Äterta marknadsandelar frÄn utlÀndskt köttet krÀvs bÀttre lönsamhet i produktionen.

Varsam och inspirerande design av utemiljön vid Àldreboenden

PÄ senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lÀgga ner sin verksamhet, till följd av dÄlig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrÄgan och en stark Euro har lett till sÀnkta avrÀkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen Àr trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mÀngd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrÄgan pÄ kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrÄgan tÀcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att Äterta marknadsandelar frÄn utlÀndskt köttet krÀvs bÀttre lönsamhet i produktionen.

TidsbegrÀnsad tilldelning av elcertifikat : PÄverkan pÄ kraftvÀrmeproducenters elproduktion och investeringsbeslut

Elcertifikatsystemet infördes 2003 för att frÀmja elproduktion frÄn förnybara energikÀllor. Producenter av förnybar el tilldelas ett elcertifikat för varje producerad MWh och elleverantörer mÄste köpa in elcertifikat motsvarande en viss kvot av deras elförsÀljning, vilket skapar en marknad för elcertifikat. Systemet har lett till att den förnybara elproduktionen frÄn kraftvÀrme ökat, dels genom förÀndrad drift samt ökad andel förnybara brÀnslen i befintliga anlÀggningar och dels genom investeringar i nya anlÀggningar.2007 infördes en lagÀndring som tidsbegrÀnsar tilldelningen av elcertifikat till en anlÀggning till maximalt 15 Är. De kraftvÀrmeanlÀggningar som erhÄllit stöd sedan systemets införande kommer inte lÀngre tilldelas elcertifikat efter 2012 eller 2014. Detta har lett till att flera kraftvÀrmeproducenter hÀvdar att de kommer att investera i nya anlÀggningar med huvudsaklig motivering att erhÄlla nya elcertifikat, snarare Àn att förbÀttra prestanda.

Synergieffekter inom eldistributionen i Sverige- en fallstudie av Sydkraft, Vattenfall och Birka Energi

Bakgrund: Det har skett stora omstruktureringar och förÀndringar inom den svenska elmarknaden sedan avregleringen och elmarknadsreformen 1996. En omfattande konsolidering har skett inom alla led i vÀrdekedjan, bÄde i form av vertikal och horisontell integration. Medan elhandeln har börjat verka under konkurrens, utgör nÀtverksamheten ett naturligt och legalt monopol. Marknaden bÄde pÄ elhandels- och nÀtsidan domineras av tre aktörer, Sydkraft. Vattenfall och Birka Energi, som har expanderat kraftigt bÄde vertikalt och horisontellt och som tillsammans har nÀstan 50 procent av alla anslutna kunder.

Hydraulisk och hydrologisk dagvattenmodellering i tidiga planskeden: Fallstudie med undersökning av framtida förÀndringar

Den senaste tidens utveckling av modelleringsverktygen pÄ marknaden har öppnat upp för VArelaterade tillÀmpningar i mÄnga avseenden. Dagvattenmodellering i stadsplaneringsprocessen bedöms ge betydelsefull information som kan ligga tillgrund för beslutsunderlag i tidiga planskeden.Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka effekter framtida förÀndringar har pÄ den hydrauliska kapaciteten i ett urbant dagvattensystem. Framtida förÀndringar som avses Àr: (1) KlimatförÀndring ? som ökad regnintensitet,(2) Urbanisering - som ökning av andelen hÄrdgjorda ytor och (3) FörÀndring av ledningsnÀtets kondition ? som reducerad genomströmning. MÄlet Àr att ge förslag pÄ hur denna typ av information/undersökning kan anvÀndas tidigt i planeringsprocessen och dÀrmed öka möjligheten att skapa och upprÀtthÄlla en hÄllbar stadsmiljö.

Power Press Spring

Syftet med rapporten Ă€r att göra en jĂ€mförelse av tvĂ„ olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som Ă€r 2 000 mÂČ stort och belĂ€get i VĂ€sterĂ„s. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/mÂČ vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhĂ„l som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har anvĂ€nts har energianvĂ€ndning och vĂ€xthuspotential berĂ€knats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvĂ€ndning berĂ€knas som inbĂ€ddad energi, vilket Ă€r all energi som anvĂ€nts frĂ„n framtagande av rĂ„materialen till fĂ€rdiginstallerat system.

Kontorskyla : Kan borrhÄlskyla ersÀtta en kylmaskin?

Syftet med rapporten Ă€r att göra en jĂ€mförelse av tvĂ„ olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som Ă€r 2 000 mÂČ stort och belĂ€get i VĂ€sterĂ„s. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/mÂČ vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhĂ„l som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har anvĂ€nts har energianvĂ€ndning och vĂ€xthuspotential berĂ€knats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvĂ€ndning berĂ€knas som inbĂ€ddad energi, vilket Ă€r all energi som anvĂ€nts frĂ„n framtagande av rĂ„materialen till fĂ€rdiginstallerat system.

Robusthet hos miljonprogrammets prefabricerade betongkonstruktioner

Elementbyggnad medför ofta problem, dels pÄ grund av avsaknaden av naturliga kopplingar mellan dess element, dels kring hur konstruktionen i dess utformning ska motstÄ fortskridande ras. Med fortskridande ras avses det förlopp som uppstÄr dÄ kollaps av en enskild bÀrverksdel sprids till intilliggande konstruktion. En konstruktion som har tillrÀcklig förmÄga att motstÄ detta förlopp benÀmns robust. Bo G. Hellers, professor emeritus i konstruktionslÀra vid Kungliga tekniska högskolan, beskriver i en debattartikel att mÄnga byggnader uppförda med prefabricerade betongelement frÄn miljonprogrammet inte uppnÄr tillrÀcklig robusthet. Syftet med denna studie baseras pÄ Bo G. Hellers uttalande och har varit att undersöka om en befintlig byggnad uppförd under miljonprogrammet Àr utformad pÄ ett sÄdant sÀtt att tillrÀcklig robusthet uppnÄs.

Kan illegala protester pÄ ekocentrisk grund rÀttfÀrdigas i liberala demokratier: om ekocentrismens kompatibilitet med samhÀllskontraktsteorin

Den liberala demokratin, till vilken vÀstvÀrldens politiska system bekÀnner sig, bygger i grunden pÄ tanken att alla mÀnniskor har naturliga rÀttigheter till liv, frihet och egendom. PÄ grund av otryggheten i ett anarkistiskt naturtillstÄnd, kommer mÀnniskor att sluta sig samman i stater, dÀr de gÄr med pÄ att inskrÀnka en del av sin frihet och överlÄta makt till staten, pÄ villkor att staten garanterar sina medborgare skydd för de naturliga rÀttigheterna. SÄ lÀnge staten klarar av dessa uppgifter förbinder sig medborgarna att lyda staten, vars grund sÄledes, enligt denna teori, vilar pÄ ett fiktivt samhÀllskontrakt. Inom ramen för detta samhÀllskontrakt har medborgare rÀtt att protestera för att nÄ förÀndring, sÄ lÀnge protesterna inte hotar samhÀllets fortsatta existens. Exempel pÄ sÄdana legitima former av protester Àr (lagliga) demonstrationer, namninsamlingar samt olika former av civil olydnad som har gemensamt att aktörerna som deltar vill pÄverka inom ramen för samhÀllssystemet och dÀrför stÄr för sina handlingar samt Àr beredda att, om sÄ Àr nödvÀndigt, lÄta rÀttssystemet ha sin gÄng.

<- FöregÄende sida