Denna undersökning har som avsikt att ta reda på om åsikts- och beteendeförslag runt mat och livsstil förmedlas via texter tillhörande tre företag som säljer matkassar med recept och ingredienser för middagar till ett visst antal personer i en vecka via sin hemsida. Metoden som används är textanalysmodellen Appraisal som fokuserar subjektiva attityder i text. Studien utgår från en konstruktivistisk språksyn där social praktik och språk anses sammanlänkade. Resultatet visar att matkasseföretagen antyder att individen inte kan påverka eller lastas för tidsbrist i vardagen och att medvetenhet i matfrågor anses viktigt, specifikt hur mat ska betraktas definieras dock endast i vaga och allmänna beskrivningar..

I aktiebolagslagens (2005:551) 8 kapitel finner vi kompetensöverskridanderegeln i 42 §.Paragrafen innehåller fyra, av varandra oberoende, regler. Den stadgar bolagsledningens samtden särskilda firmatecknarens behörighets- respektive befogenhetsöverskridanden. Ettöverskridande av behörighet respektive befogenhet kan leda till bundenhet för ett bolag ienlighet med kompetensöverskridanderegeln. Det står dock inte klart när ett överskridandehar skett och i vilka situationer bolaget blir bundet.Genom i uppsatsen använda fiktiva typfall påvisas, att det krävs struktur vid utredning av närett överskridande har skett, samt när det leder till bundenhet. Behörighet är vad enbolagsföreträdare kan göra, befogenhet är vad denne får göra.

I dagens skolforskning talas om skrivprocess och om att vara medveten om hela skrivandets förlopp, från första utkastet till den färdiga produkten. I kursplanen för svenska står att ett av de viktigaste uppdragen är att skapa möjligheter för eleverna att utveckla sin förmåga kring skrivande, både genom att lära sig bearbeta sina texter men också genom att ta del av vad andra har att säga om texten. Det vill säga, både utvecklas i sin skrivprocess och sitt responsgivande och - tagande.Den här uppsatsens syfte var att studera en del av interaktionen mellan lärare och elev, närmare bestämt den respons som lärare ger elever på deras skrivna texter i ämnet svenska samt hur eleverna uppfattar denna respons. Eftersom responsen är en del av arbetet med elevers skrivutveckling har vi även valt att studera hur lärare tänker kring och arbetar med detta. Som metod har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare lär barn att skriva samt om bokstavsinlärning är av stor vikt i år 1. För att ta reda på det samt vad lärare prioriterar att arbeta med under barnets första skolår, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lärare. Resultatet visar att barn lär sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sådant som ligger dem nära. Det fria skrivandet är av stor vikt. Syftet med bokstavsinlärning är att barnet ska lära sig läsa och skriva.

Detta är en jämförande studie av textförfattarverktyg och dess påverkan på min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen påverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag får mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex låtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens påverkan på texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan använda som hjälpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte är optimala i alla avseenden och att jag gärna väljer verktyg beroende på vilken typ av låt jag ämnar skriva. Jag har även funnit en kedja av verktyg och moment som jag känner mig bekväm i och som hjälper mig prestera bättre än när jag skriver texter utan verktyg. .

Syfte: De senaste åren har man kunnat se ett lägre resultat i läsförståelse för svenska elever i nationella och internationella undersökningar. Elevers läsförståelse påverkar deras lärande inom alla skolämnen eftersom kunskap utvecklas genom förmågan att ta till sig skriftlig text. Utvecklingen av läsförståelse är central för all undervisning i skolan. Syftet med studien är att studera hur lärare planerar och arbetar med olika texter i undervisningen med fokus på elevers förståelse av det de läser. Hur arbetar lärare med läsförståelse i klassrummet? Vilka strategier används? Vilka lärande-/undervisningsteorier förankrar lärare sin undervisning i? Teori, ansats och metod: Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande, vilket innebär samspel och samarbete mellan människor där varje individ kan utveckla sina grundläggande färdigheter.Förståelse och tolkning anknyter till en hermeneutisk tolkande ansats.

Ord är centrala för all språkutveckling och inlärning. I den här uppsatsen studeras ord i en lärobokstext i ämnet medieproduktion på gymnasiets mediaprogram. För att få både bredd och djup i resultaten har såväl kvantitativ (text- och enkätundersökning) som kvalitativ (intervjuer och textanalys) metod använts. Både elevers och lärares perspektiv finns med i samtliga undersökningar och resultat. Syftet med undersökningen är att: visa på vilka de svåra orden kan vara, hur elever och lärare ser på användningen av läroböcker och vilka inlärnings- och undervisningsstrategier som används för att förstå svåra ord.

Studien behandlar de motiv den amerikanske presidenten Ronald Reagan fann till att USA skulle intervenera på Grenada, samt hur denna motivbild skapades. Som teori användes John J Mearsheimers offensiva realism och metoden tog sin utgångspunkt i Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursanalys. Materialet som undersöktes bestod av texter och uttalanden med Reagan som avsändare. I analysen visade sig både motiv tillhörande den realistiska och liberala diskursen. Den liberala diskursen var dock underställd den realistiska, vilket visade på en hegemoni för den senare..

Uppsatsens syfte var att undersöka hur ledare hanterar situationer där medarbetares privata problem inverkar negativt på arbetet för både arbetsgivare och övriga medarbetare. För att få svar på det har vi inspirerats av vinjettstudie som utgår från diskussioner av fiktiva fall. Vi har genomfört studien med fyra enskilda semistrukturerade intervjuer och en fokusgruppsintervju där vi först introducerade respondenterna med vinjetterna. Deltagarna till undersökningen valdes ut genom ett subjektivt urval där vi riktade in oss på ledare, angående vilken organisation de tillhörde var av mindre vikt. I teoridelen introducerades teorierna ledarskap, medarbetarskap, individen i gruppen, ekonomi, hälsa, lagar, organisationskultur och föreskrifter samt försäkringskassans roll.

Vårt informationstäta samhälle, som är fullt av texter och bilder, ställer krav på oss medborgare både i vårt privatliv och i vårt arbetsliv. Dessa samhälleliga krav innebär bland annat att det inte längre är tillräckligt att kunna läsa och skriva olika texter. Begreppet ?text? har fått en vidgad betydelse och omfattar idag exempelvis även bilder av olika slag.I förskolan och de tidigare åren i skolan, samt vid specialundervisning som exempelvis läs- och skrivsvårigheter används ett vidgat textbegrepp i undervisningen. I de lägre åldrarna är barns bilder en accepterad del av deras språk.

Föreliggande studie är en komparativ fallstudie där Antoine de Saint-Exupérys LePetit Prince och dess svenska översättning analyseras enligt Juliane Houses analysmodellför översättningskritik. Som jämförelsematerial till den svenska måltextenhar de två engelska översättningarna av verket använts. Syftet med undersökningenär att analysera effekterna av eventuella skillnader mellan den aktuella källtextenoch dess svenska måltext samt att genomföra och redovisa en fallstudie som eventuelltskulle kunna ingå i en mer omfattande studie av exempelvis barnboksöversättningarfrån franska till svenska. Originaltexten är avsedd för både barn ochvuxna och kan, om läsaren vill, på olika sätt tolkas symboliskt eller allegoriskt.Texten visar sig också ha en synnerligen välplanerad och koherent komposition,vilken till största delen har bevarats i den svenska måltexten, men några avvikelsersom påverkar kompositionen har dock påträffats. Även avvikelser som kan påverkamålspråksläsarnas förutsättningar att tolka en del av de symbolladdade orden harnoterats, liksom avvikelser som påverkar uppfattningen av relationen mellanförfattaren och läsarna samt mellan de fiktiva personerna i texten.

Syftet med min undersökning är att genom kommunikationsetnografisk metod undersöka hur arbetet med manus går till på Ica Bokförlag. Vad händer med manustexten i redigeringen? På vilken nivå inleder redaktörerna sin redigering, och var lägger de mest arbete? Undersökningen baserar sig dels på intervjusvar och enkätsvar från anställda på förlaget, dels på analys av tre texter när de befinner sig i tre olika faser i redigeringsprocessen. Intervjuer och enkätsvar visar att det redaktörerna upplever att de arbetar mest med är stycken och samband, disposition och syntax. Resultaten av textanalyserna visar bland annat att det är på nivåerna lexikon, interpunk-tion och innehåll som flest ändringar sker.

Detta arbete har gått ut på att ta reda på hur tanken om fostran av flickor och pojkar som läser har sett ut samt om tanken om uppfostran finns kvar i dagens barnlitteratur. Undersökningen och analysen i uppsatsen utgår från tre texter. De tre texterna är Tummelisa, Pippi Långstrump och Prinsessan Tilda och syftet är att undersöka hur de gestaltar tanken om uppfostran och normer om flickor. Efter att ha undersökt och analyserat de tre berättelserna har jag fört en diskussion utifrån min hypotes och vad forskare har sagt. Man kan se likheter i hur sensmoralen ser ut i de tre texterna även om de kommer ifrån skilda tidsperioder.

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det är möjligt att påverka elevernas skrivglädje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i Piteå. En klass läste Svenska A och två klasser läste Svenska B. Våra mätmetoder bestod av två enkäter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspänt arbetsklimat.

Att problematisera hur uppfattningen om machokultur påverkar unga mäns maskuliniteter? Vad är unga mäns uppfattningar och erfarenheter av machokultur?? Upplever unga män att machokultur har en påverkan på formandet av maskuliniteten?Det tillämpas kvalitativ metod i studien. Empirin som samlas in består av texter skrivna påInstagramkontot Machokulturen samt tankar och åsikter från tre fokusgruppsintervjuer medmän mellan 20-30 år. Empirin presenteras och analyseras med hjälp av narrativanalys.Resultatet i studien visar att uppfattningen om machokultur påverkar maskuliniteter beroendepå var en man står i genushierarkin inom hegemonisk maskulinitet. Platsen i hierarkin avgörom en man får ingå i homosocialitet och machokultur..