Sökresultat:
1556 Uppsatser om Fiktiv dokumentärfilm - Sida 3 av 104
Immigrationens effekter pÄ arbetsmarknaden i Sverige : -En studie om immigrationens inverkan pÄ sysselsÀttningen bland inrikes och utrikes födda arbetstagare.
Syftet med denna studie var att undersöka förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering i en rekryteringsprocess. 46 studenter vid en högskola och ett universitet i en större stad i Sverige deltog i studien. Testdeltagarna fick utifrÄn en fiktiv platsannons bedöma tolv fiktiva arbetsansökningar (CV) och skatta hur troligt det var att de skulle anstÀlla personen i frÄga. De oberoende variablerna var etnicitet (svensk eller muslim) och kön (man eller kvinna) och visades av namnet pÄ den sökande. Resultatet visade inget stöd för att etnisk diskriminering eller könsdiskriminering Àgde rum..
Avanglarion
Detta Àr min reflektion av mitt kandidatarbet 2008. HÀr finns beskrivet mitt arbete samt mina tankar kring det 15 veckor lÄnga kandidatarbetet som resulterade i ett koncept för en helt ny fiktiv vÀrld. HÀr förklarar jag mina orsaker till hur vÀrlden ser ut samt beskriver varför jag valde detta Àmne inom denna utbildning. Förutom sjÀlvaste reflektionen innehÄller Àven dokumentet en förklaring av arbetsprocessen med hjÀlp av veckoreflektioner frÄn varje arbetsvecka. Dokumentationen innehÄller Àven kÀllförteckning samt en ordlista..
Miljökonsekvensbeskrivning utifrÄn Trafikverkets metodikhandbok: Hur uppfattas innehÄllet av allmÀnheten?
Detta examensarbete Àr gjord i anslutning till den verksamhetsförlagda utbildningen vid avdelningen SamhÀllsbyggnad pÄ WSP i LuleÄ. I gruppen "Miljö och Utredning" fanns ett behov av att studera miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) som görs pÄ uppdrag av Trafikverket. Syftet var att ta reda pÄ om MKB-dokumenten utformas i linje med Trafikverkets rekommendationer och om innehÄllet förstÄs av alla inblandade parter som kommer att lÀsa och beröras av miljökonsekvensbeskrivningen. Studien utfördes genom att granska tre MKB-dokument frÄn olika teknikkonsultföretag utifrÄn Trafikverkets metodikhandbok för miljökonsekvensbeskrivningar. DÀrefter valdes sex personer ut som inte hade sakkunskaper i Àmnet och skulle motsvara allmÀnheten.
Val av lagringsstrategi för XML-data
XML Àr ett markeringssprÄk som var tÀnkt att ta över efter HTML pÄ webben, men som fÄtt ett stort antal andra anvÀndningsfunktioner. Bland annat som format för att överföra information. I samband med att XML anvÀnds för detta uppstÄr frÄgan pÄ vilket sÀtt som de XML-dokument som blivit resultatet av informationsöverföring bör lagras.Detta examensarbete utvÀrderar hur XML-dokument som Àr resultatet av informationsöverföring bör lagras. Arbetets syfte var att undersöka i vilka situationer företag idag anvÀnder sig av XML för informationsöverföring, vilka faktorer det finns att ta hÀnsyn till vid lagring av XML-dokument och vilken lagringsstrategi som ett företag bör vÀlja i en speciell situation.OvanstÄende undersökningar genomförs genom en kombination av litteraturstudie samt enkÀt och intervju.PÄ grund av att antalet företag som gick att uppbringa som anvÀnde sig av XML för informationsöverföring var allt för fÄ för att nÄgra slutsatser om situationer dÀr företagen anvÀnder sig av XML för informationsöverföring skulle kunna dras övergavs den delen av arbetet.DÀremot utkristalliserades tre sÀtt att lagra XML-data som verkade lÀmpliga. De tre sÀtten Àr; som en textfil i en dokumentstruktur, i en relationsdatabas (antingen som attribut i databasen eller som BLOB:ar) respektive i en XML-databas.
Ett bord för interaktion
I mitt examensarbete pÄ Designprogrammet har jag arbetat med att ta fram ett bord för en fiktiv familj boende i ett ekohus. Jag har varit intresserad av den interaktion som sker tillsammans med en produkt. I projektet har jag fokuserat pÄ det estetiska uttrycket och funktionen. HÄllbar utveckling med lÄngsiktighet har varit en annan ansats. Jag har lagt stor vikt vid att hitta fram till en lekfullhet i artefakten.
3d-animation i mörkrets tecken
Mitt projekt Àr en film i 3d med en skrÀckfylld underton som utspelas genom en fiktiv persons ögon dÀr fÀrden gÄr genom en skog fram till vad som ser ut att vara en nedlagd fabrik. Men dÀr tystheten frÄn början rÄder visar sig bÄde det ena och det andra utav mÀrkligheter uppstÄ! Effekterna för den mörka upplevelsen Àr prioriterad framför en begriplig handling, och dÀrför finns inga övertydliga budskap som underskattar betraktarens egna slutsatser av filmen. Filmen Àr ett experiment med 3d, postproduktion och ljud som visar en blandning av konkreta spÀnningsmoment och en morbid kÀnsla av rÄ död!.
Avanglarion
Detta Àr min reflektion av mitt kandidatarbet 2008. HÀr finns beskrivet mitt
arbete samt mina tankar kring det 15 veckor lÄnga kandidatarbetet som
resulterade i ett koncept för en helt ny fiktiv vÀrld. HÀr förklarar jag mina
orsaker till hur vÀrlden ser ut samt beskriver varför jag valde detta Àmne inom
denna utbildning. Förutom sjÀlvaste reflektionen innehÄller Àven dokumentet en
förklaring av arbetsprocessen med hjÀlp av veckoreflektioner frÄn varje
arbetsvecka. Dokumentationen innehÄller Àven kÀllförteckning samt en ordlista.
Inkluderande partnerskap för lÄngsiktig utveckling? : En diskursanalys av hur bilder av vÀst kontra ?de andra? konstrueras och gestaltas i OECD dokument
Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett sÀrskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingslÀnder företagen Àr verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra sÀrdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrÄn ett postkolonialt perspektiv bilder av ?vÀst? kontra ?de andra? produceras..
En smÄhusaffÀr frÄn början till slut
Vi har behandlat en smÄhusaffÀr, hur den ser ut frÄn mÀklarens synvinkel, frÄn starten med intagsförsök till avslutet med tilltrÀde av fastigheten. Under rubriken intaget, har vi framför allt valt att ta upp hur ett uppdragsavtal ser ut, det Àr ju trots allt mÄlet med intaget, att fÄ uppdragsavtalet pÄskrivet av sÀljaren. Vilken metodik man anvÀnder sig av för att fÄ uppdragsavtalet pÄskrivet, hur en objektbeskrivning ser ut och vilka formkrav den har. Vi tar Àven upp lite om fotografering under intaget, bra fotografier har blivit en allt större del i en mÀklares vardag. Efter intaget sÄ kommer vi till kapitlet arbetets gÄng.
Matchning av studenter som bemanningskonsulter
Syftet med den hÀr uppsatsen var att studera hur matchning av studenter som jobbar extra som konsulter gÄr till. Detta jÀmfördes med hur bemanningsbranschen matchar sina ordinarie konsulter och hur rekrytering gÄr till i vanliga företag. Det visade sig att det inte gjorts sÄ mycket forskning om matchning riktad mot just studenter och om hur matchning gÄr till. Detta gjorde att teorin var tvungen att byggas upp innan studien kunde pÄbörjas. NÀr detta var gjort studerades hur ett utvalt bemanningsföretag gjorde i praktiken, genom att studera deras dokument, intervjua jobbmÀklare samt förevisning av hur de arbetar.
Verksamhetsinriktade IUP med schabloniserande och normbÀrande uttryck för barns lÀrande och utveckling : En studie om individuella utvecklingsplaner i förskolan
TvÄ förskolors gemensamma IUP-dokument granskades genom en dokumentstudie. I granskningen lÄg fokus pÄ hur uttrycken kring barns lÀrande och utveckling framskrevs samt hur uttrycken riktade sig - mot barnen eller mot verksamheten? Dokumentstudien genomfördes via en kvalitativ induktiv innehÄllsanalys.Resultaten av dokumentstudien visade att de individuella utvecklingsplanerna inte var individuella utan mer liknades vid schabloner. Dokument tillhörande olika barn hade identiska formuleringar kring utveckling och lÀrande. FramtrÀdande var ocksÄ att flertalet av dokumenten innehÄll diffusa, svÄrtolkade och Äterkommande formuleringar kring bÄde lÀrande och utveckling samt den pedagogiska verksamheten..
Vad Àr IT-kompetens : Ur Ätta rektorers perspektiv
IT-utvecklingen i skolan har gÄtt framÄt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man pÄ senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lÀrare och elever, nÀmligen IT-kompetens. Vi sÄg det dÀrmed som intressant att undersöka vad rektorer pÄ olika skolor anser att IT-kompetens Àr för nÄgot, för att jÀmföra detta med vad de nationella mÄldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens Àr.Uppsatsen Àr av en kvalitativ karaktÀr och bestÄr dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av Ätta stycken intervjuer.VÄr referensram bygger pÄ politiska dokument och nationella mÄldokument som skriver nÄgot kring IT-kompetens i skolan. Vi har Àven tittat pÄ tvÄ stora IT-projekt inom skolan, nÀmligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens Àr ett begrepp som har diskuterats mycket pÄ sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gÀllandes vad begreppet innebar.
Digital kompetens och Gy 2011 : -En kritisk diskursanalys
Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret pÄ vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund vÀljer jag att titta pÄ kunskap och lÀrande. UtgÄngspunkt för analysen Àr EuroparÄdets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, dÀr ett underlag gavs i form av Ätta nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande (EU 2006a). Jag tittar pÄ digital kompetens, som Àr en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar ocksÄ dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.
FritidsgÄrdsverksamhet, kön och jÀmstÀlldhet: om kommunala dokument, fritidsledares syn och dess uttryck i verksamheten
Flickor Àr oftast i minoritet bland de som besöker de kommunala fritidsgÄrdarna. GÄr det att förstÄ varför det Àr sÄ? I denna studie har jag undersökt jÀmstÀlldhetsarbetet inom fritidsgÄrdsverksamheten i en medelsstor svensk kommun. ForskningsfrÄgorna har handlat om att vilken syn pÄ kön och jÀmstÀlldhet som uttrycks i kommunala dokument, hur kön och jÀmstÀlldhet speglas i verksamheten och hur fritidsledarna ser pÄ kön och jÀmstÀlldhet. Resultatet visar relativt svaga skrivningar rörande jÀmstÀlldhet i de flesta av de dokument som styr fritidsgÄrdsverksamheten.
Policyn ? ett organisatoriskt verktyg i arbetslivet : En studie om hur policydokument utformas och kommuniceras i fem organisationer
Syftet med studien var att beskriva och förstÄ policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frÄgestÀllningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehÄlla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter frÄn offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn pÄ vad en policy Àr och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekrÀftade att policyn Àr ett normativt dokument som anvÀnds som mall. Resultatet visade Àven att en policy Àr ett levande dokument som krÀver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det Àr..