Sök:

Sökresultat:

1556 Uppsatser om Fiktiv dokumentärfilm - Sida 22 av 104

Funktionshinder pÄ bÀsta sÀndningstid : Om SVT:s arbete med mÄngfald i dramaproduktion

Detta Àr en kvalitativ undersökning om hur Sveriges Television arbetar med mÄngfald med fokus pÄfunktionshindrade i dramaproduktion och hur medarbetarna integrerar det i sitt arbete. För att kunna ta reda pÄ hur det gÄr till har vi utgÄtt ifrÄn dramaserien Livet i Fagervik som fallstudie och gjort kvalitativa intervjuer med personer som varit delaktiga i produktionen av första sÀsongen av dramaserien. De personer som vi har intervjuat Àr: Stefan Baron, programchef pÄ SVT Drama, MikaelSyrén, upphovsman till Livet i Fagervik, Calle Marthin, kreativ producent, Man Chiu Leung Carlson, projektledare, Harald Hamrell, regissör, Maria Kiisk, rollbesÀttare och Johannes Wanselow, skÄdespelare. Vi har Àven gjort intervjuer med personer pÄ Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO som har ett samarbete med SVT, Emil Erdtman, utvecklingsledare, HSO och Mia Ahlgren, projektledare, HSO. Intervjuer har Àven skett med Johan Hartman, CSR- Chef pÄ SVT, och Christoffer LÀrkner, handlÀggare hos GranskningsnÀmnden.Förutom de elva kvalitativa intervjuerna som vi har genomfört sÄ har det empiriska materialet bestÄtt avRadio och TV-lagen 1996, dramaserien Livet i Fagervik (12 avsnitt å 45 minuter), samt följande dokument: Sveriges Televisions mÄngfaldsplan 2008, överenskommelsen mellan SR, UR och SVT gÀllande fördelning för olika slags insatser rörande program om och för funktionshindrade 2008, Public service-redovisningen 2008, Anslagsvillkor 2008, SÀndningstillstÄnd för 2007-2009 och BestÀllningsskrivelse.Den teoretiska ramen som denna uppsats utgÄr ifrÄn och som vi har kopplat vÄrt resultat till, Àr teorierkring identitet och representation, produktion och makt samt den sociala ansvarsteorin.Resultat visar att de som arbetar med att producera dramaserier, till stor del har tÀnkt pÄ begreppet mÄngfald, men dÄ i ett större perspektiv och inte specifikt pÄ enskilda grupper.

StÀders arbete med koldioxidneutralitet : En textanalytisk studie om problemframstÀllningar

I och med de ökade hoten frÄn klimatförÀndringar har fler stÀder börjat arbeta med att minska sin pÄverkan pÄ klimatet. Ett exempel pÄ det Àr attstrÀva efter koldioxidneutralitet. Denna studie syftar till att undersöka vad som stÀder framstÀller som problem i arbetet med att uppnÄkoldioxidneutralitet. UtifrÄn framing och Bacchis (1999) analysverktyg om problemframstÀllningar samt tidigare forskning om stÀdersklimatarbete, har de tre stÀderna Linköping, Köpenhamn och Melbourne undersökts. Dokument om stÀdernas arbete med koldioxidneutralitet haranalyserats genom kvalitativ textanalys.

Rapport baserad pÄ artikelserie om ukrainska journalisters arbetsförhÄllande: Examensarbete MKV C

Vi har undersökt de ukrainska journalisternas arbetsförhÄllande med fokus pÄ staden Zaporizhzhya i vÀstra Ukraina. Rapporten och artikelserien Àr baserad pÄ research i Sverige och intervjuer pÄ plats i Zaporizhzhya. Vi hade följande hypoteser: De ukrainska journalisterna har en stark hotbild mot sig. Journalisternas löner betalas ut med en del svart och en vit. Det rÄder ekonomisk censur i Ukraina.

I friskolans vÄrd eller vÄld : en analys av ett debattprograms konsekvenser

Den hÀr uppsatsen handlar om hur religiösa friskolor behandlades i media efter debattprogrammet i TV "Dokument inifrÄn" som sÀndes den 8/5 Är 2003. Programmets journalist kritiserade bÄde muslimska och arabiska friskolor för att inte följa svensk skollag och den lÀroplan som finns för friskolorna samt för de allmÀnna skolorna. Journalisten kritiserade Àven Skolverket för bristande kontroll. Mitt syfte var att ta reda pÄ hur media beskrev de religiösa friskolorna och om den beskrivningen fick nÄgra konsekvenser för nÄgon av de skolor som behandlades i TV-programmet..

Evidensbaserd omvÄrdnad - en begreppsanalys.

I flertalet dokument som reglerar sjuksköterskeyrket förekommer begreppet vetenskapligt, vetenskapligt förhÄllningssÀtt och vetenskapliga bevis. OmvÄrdnad Àr sjuksköterskans akademiska Àmne och inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr omvÄrdnad sjuksköterskans ansvarsomrÄde. Genom en begreppsanalys av begreppet evidensbaserad omvÄrdnad har dess betydelse förtydligats. Resultatet har visat att evidensbaserad omvÄrdnad Àr en medveten ÀndamÄlsenlig process som visar pÄ ett förhÄllningssÀtt för insamling, kvalitetsgranskning och anvÀndning av de bÀsta tillgÀngliga relevanta vetenskapliga forskningsresultat. Processen innebÀr dessutom att hÀnsyn tas till en för omvÄrdnad specifik kontext nÀr man försöker finna det största vetenskapliga underlaget i en frÄga.

Nej, men vad dÄlig jag kÀnner mig nu! : En studie om att utforma ett anvÀndarvÀnligt arbetsflöde för elektronisk signering

En kontinuerlig ökning av tillgÀngligheten till Internet har lett till att flera Àrenden som tidigare utfördes utanför hemmet, sÄsom inköp av böcker, filmer och klÀder, nu Àven sker online. Det finns idag Àven flera företag som erbjuder tjÀnster för att signera dokument elektroniskt. Jag har i detta examensarbete valt att studera arbetsflödet för just elektronisk signering.Studien Àr fokuserad pÄ företaget Comfacts lösning dÀr de anvÀnder SMS i identifieringsprocessen. De olika stegen anvÀndarna gÄr igenom för att signera dokument Àr otydliga. Genom att studera arbetsflödet för Comfacts elektroniska signering hoppas jag bringa kunskap i hur man kan utforma flödet sÄ anvÀndarna förstÄr processen och upplever signeringen som enkel och smidig.Förstudien bestod av en heuristisk utvÀrdering av tjÀnsten, en konkurrentanalys av liknande tjÀnster samt anvÀndbarhetstester.

Eld och rörelse : en studie över motstÄndarens taktik i urban miljö

Strid i urban miljö Àr mycket komplex och utmÀrks av en förÀnderlig miljö och med en motstÄndare som kan upptrÀda i alla dimensioner. Antalet operationer i denna miljö bedöms öka i framtiden. MotstÄndaren har utvecklat sin taktik som ett svar pÄ den teknik och stridsteknik som vi anvÀnder. För att utbilda och öva anvÀnds reglementen som beskriver en fiktiv motstÄndare och det förutsÀtts att denne Àr relevant och uppför sig pÄ ett adekvat sÀtt. Uppsatsens syfte Àr att pröva om den beskrivning av motstÄndarens taktiska upptrÀdande i urban miljö som finns i vÄra reglementen och anvisningar Àr rimlig.

Livstestamente - Ett problem för sjuksköterskor

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 mÀnniskor Ärligen i Sverige varav 85 procent av dessa pÄ institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlÀnga ett biologiskt liv. Livstestamente Àr en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sÄdant dokument Àr inte juridiskt bindande. DÀremot Àr det stadgat i lagen att vÄrden, sÄ lÄngt det Àr möjligt, skall utformas och genomföras i samrÄd med patienten. Ett livstestamente betraktas av mÄnga sjuksköterskor som en vÀgledning, men det Àr ÀndÄ inte givet att patientens önskemÄl alltid kan följas Àven om vÄrdpersonalen har kÀnnedom om dessa.

Mobiltelefoni i ett u-landsscenario : ett kandidatexamensarbete kring begreppet hÄllbarhet

Mobiltelefonin expanderar oerhört snabbt över utvecklingsvÀrlden i stort och har blivit nÄgot av de fattigas form av Informations- och kommunikationsteknologi (ICT). Redan idag (2008) finns fler mobiltelefonanvÀndare i u-lÀnder Àn i i-lÀnder. Samtidigt anser bl a SIDA och Grameen Bank att anvÀndningen av ICT utgör ett kraftfullt verktyg för ekonomisk utveckling, ett steg pÄ vÀg mot ökad tillvÀxt och en av förutsÀttningarna för en minskad fattigdom.Slutkonceptet Àr en visualisering och förslag för att minska den digitala klyftan, vilket leder till integration och i slutÀndan möjlighet till minskad fattigdom, och ett förhoppningsvis rikare liv Àven sjÀlsligt. Arbetet Àr ett projekt i hÄllbarhetens tecken och Àr tÀnkt att fungera som inspiration och att ge ljus Ät en viktig frÄga, vilket jag hoppas leder till diskussion och större insikt samt visar möjligheter och en positiv framtidsvision. Arbetet kan ses som ett pedagogiskt projekt för att utforska vad som kan uppnÄs genom att fÄ inspiration av och sÀtta fokus pÄ realiteter i utvecklingslÀnder och undersöka om resultatet har potential för överföring och anvÀndning i hela vÀrlden.

Höga trÀhus med skivbeklÀdda trÀregelvÀggar som avstyvande element : En jÀmförelse mellan skivbeklÀdda trÀregelvÀggar och massivtrÀvÀggar

PÄbyggnader Àr ett sÀtt att öka möjligheterna för att skapa fler bostÀder eller lokaler nÀr markytorna inte rÀcker till. Efter att det tidigare förbudet pÄ att konstruktioner med trÀstomme inte fick byggas högre Àn tvÄ vÄningar försvann, Àr det nu möjligt att göra en pÄbyggnad i trÀ. TrÀ Àr ett lÀtt material som passar bra för en pÄbyggnad, pÄ grund av att den tidigare konstruktionen inte behöver förstÀrkas i lika stor grad ifall man skulle anvÀnt sig av en stÄl- eller betongstomme. En hög byggnad behöver stabiliseras mot horisontalkrafter. Ett sÀtt att göra detta Àr att utforma de bÀrande vÀggarna som skjuvvÀggar.

CMOS bildsensor och Cyclone I I Kameramodul till DE2

Detta dokument beskriver hur man kan anvÀnda kameramodulen TRDB DC2 frÄn Terasic tillsammans med ett utvecklingskort DE2 för Alteras FPGA-kretsar. Kamerabilder överförs frÄn kameramodulen till en VGA-skÀrm. VGA-bilden har en upplösning pÄ 640 x 480 pixlar och 10bitars upplösning pÄ fÀrgerna. Systemet presterar maximalt 15 bilder per sekund och det Àr sjÀlva bildsensorn som sÀtter den begrÀnsningen, man kan bla Àndra exponeringstid och frysa bilden om man sÄ vill. Hela projektet Àr skrivet i VHDL och arbetet Àr gjort i Quartus 6.0 frÄn Altera.

Leden rÀtt genom SkÄne : varierad landskapsupplevelse pÄ SkÄneleden?

Sedan 2011 Àr Region SkÄne huvudman för vandringsleden SkÄneleden och leder dess utveckling. Som utgÄngspunkt har rapporten SkÄneleden ? mot en hÄllbar exportmogen led av internationell standard samt ett dokument med förslag till kvalitetsstandard tagits fram. DÀr nÀmns kriteriet att ?leden ska erbjuda omvÀxlande landskapsformationer?. MÄlet med uppsatsen Àr att utifrÄn dessa dokument reflektera över faktorer som pÄverkar vandrarens landskapsupplevelse. Syftet Àr att utveckla kvalitetsstandardens formulering om omvÀxlande landskapsformationer sÄ att den som lÀser bÀttre ska greppa det koncept, eller den tanke, som Region SkÄne vill förmedla.

Hot och utmaningar : En jÀmförelse av aktörers omvÀrldsanalyser

Detta arbete behandlar de omvÀrldsanalyser som olika aktörer (Försvarsmakten, försvarsberedningen och regeringen) genomförde före och efter Georgienkonflikten. Syftet Àr att ge lÀsaren en uppfattning kring hur de olika aktörerna hade analyserat omvÀrlden och vilka slutsatser de drog utifrÄn analysen. Samt att för lÀsaren ÄskÄdligöra likheter och eventuella skillnader i aktörernas bedömningar.Arbetet utgÄr ifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys av i huvudsak fem olika dokument frÄn de aktuella aktörerna. Teoridelen bidrar med tidigare forskning med anknytning till Àmnet.Resultatdelen redogör för de olika aktörernas omvÀrldsanalyser. Slutligen jÀmförs de olika aktörerna och det förs en diskussion kring de likheter och skillnader som identifierats under analysen..

JÀmstÀlld samhÀllsplanering - en möjlighet för Stockholm? : En studie om framvÀxten av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden

MÄnga byggprojekt hÄller pÄ att genomföras i Stockholm för att möta befolkningsökningen. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ och redovisa om och hur de involverade aktörerna i byggnationen av Hjorthagen, Norra DjurgÄrdsstaden i Stockholm arbetar med genus- och jÀmstÀlldhetsfrÄgor. FrÄgan Àr om Hjorthagen kommer att kunna bli en mer jÀmstÀlld stadsdel Àn de övriga i Stockholm. Hypotesen som uppsatsen fokuserat kring Àr att ambitionerna att skapa en ökad jÀmstÀllhet finns men att de inte införlivas.Den svenska staten försöker implementera jÀmstÀlldhetsarbetet inom de flesta omrÄden idag men samhÀllsplaneringen har inte visat nÄgot större intresse för detta. Det Àr Stockholms stad som har det övergripande ansvaret för den fysiska planeringen i Stockholm men ocksÄ för den sociala hÄllbarheten dÀr jÀmstÀlldhet rÀknas in.

Utveckling och design av elektronikskÄpet TEC

ABB Àr ett globalt företag med kontor och fabriker över hela vÀrlden och affÀrsenheten i Ludvika anses vara vÀrldscentrum för kraftöverföringsteknik. Enheten ABB Components i Ludvika har en avdelning som tillverkar kontrollskÄp till transformatorer, denna produkt kallas för TEC. Produkten började utvecklas 1999 och har funnits tillgÀnglig pÄ marknaden sedan 2002 i tvÄ olika modeller. Produktutvecklingen inom ABB ska ske effektivt och inom givna ramar för kvalitet, tid, kostnad och specifikationer. Det Àr Àven viktigt att hela företagets kompetens aktivt utnyttjas genom hela utvecklingsprocessen.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->