Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan också för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rätten till land, och huruvida den skulle förbehållas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rätten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehälle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning främst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, präglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro på att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet.

Bakgrund:I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 lyfts begreppet historiemedvetande fram ännu tydligare än vad det gjordes i Lpo 94. I Lgr 11 står det fastslaget att eleverna ska ges möjlighet att utveckla kunskaper om historiska sammanhang och sitt historiemedvetande, eftersom ett historiskt perspektiv ger individen ett redskap att förstå och förändra samtiden. Forskning visar att elever uppvisar ett bristande historiemedvetande, vilket kan bero på många olika orsaker. Till exempel kan det bero på historieundervisningens upplägg eller elevernas förmåga att hantera stora tal. Mot bakgrund av detta vill vi med vår studie undersöka elevers historiemedvetande för att se hur resultatet från vår studie förhåller sig till tidigare forskning inom ämnet.Syfte:Syftet är att undersöka elevers historiemedvetande.Metod:Den metod som har använts i vår studie är fokusgruppsintervjuer med intervjuguide och checklista.Resultat:Genom vår undersökning och analys av insamlad data konstaterade vi att eleverna uppvisade ett relativt bra historiemedvetande jämfört med resultat från tidigare forskning.

Syftet med vår studie är att ge en bild av hur högstadielärare anger att de arbetar mot kränkande behandling mellan elever i skolan och belysa om likabehandlingsplanen har någon betydelse i detta arbete. Undersökningen baserades dels på kvantitativ metod med enkäter och dels på kvalitativ metod med intervjuer. En enkät delades ut till 80 lärare på två högstadieskolor varav 69 av dessa svarade. Alla lärare uppgav att de fått ingripa i situationer med kränkande behandling. I enkäterna kom det fram att merparten av alla lärare kände att deras arbete mot kränkande behandling har en positiv effekt för det psykosociala klimatet.

Natt i marknadstältet is considered as one of Lars Ahlin?s most significant works of Fiction. The novel is complex in structure and meaning, containing numerous stories and characters entangled with the main story. One of these stories is the subject of this essay:?Berättelsen om Hedvig och hennes son?.

This two years master's thesis examines the experience of children who read to a dog. The theoretical framework is inspired by sociocultural theory developed by Roger Säljö and the concept carnival inspired by Mikhail Bakhtin. The sociocultural theory has been chosen because it emphasizes the role of practice, instruments and communication in learning and the concept carnival has been chosen to analyze the experience of reading to a dog.The method used is qualitative interview and observation. A total of eight interviews and two observations when children read to a dog have been collected. One interview is with a teacher and seven interviews are with the children (six children participated and one child was interviewed twice).

Uppsatsen behandlar böckerna och filmerna om Arn och undersöker genom berättelserna vilka representationer av makt, positivt kapital och livsmål som gestaltas. Uppsatsen baseras på den teoretiska tanken att populärkultur innehåller representationer med budskap, värderingar, normer och föreställningar gällande vår verklighet och därigenom påverkar vår uppfattning om världen, vår plats i samhället, vår identitet och vår uppfattning om vad som är värdefullt, viktigt och sant..

This study examines the in-game encyclopaedia Codex as it appears within the videogame Mass Effect. The purpose of this study is to analyse the Codex with emphasis on how the reading process is affected by the videogame medium. In this regard the study seeks to uncover what characterises the Codex as a Fictional encyclopaedia, what it entails and how it interacts with the rest of the game. The theoretical basis of this study is derived from a combination of the writings of Wolfgang Iser concerning the process of reading, Jesper Juul's writings on the relationship between games and narratives, and the concept of intermediality as discussed by Hans Lund and Jørgen Bruhn.      This study is based on a close examination of the PC and Playstation 3 versions of the videogame Mass Effect, created by Bioware, with particular emphasis placed on the Codex. Mass Effect is a science Fiction third-person shooter and RPG set in a future where mankind has begun interacting with aliens civilizations and colonising new planets.

In this essay I examine the auto fictive self in Jeanette Wintersons Oranges Are Not the Only Fruit. I do this through a close reading of the novel using Mieke Bals narratological terms;narrator, story, fabula, time and order. These narratological terms have been merged together with central themes of the book. I look at the readers understanding of the novel, the relation between fairytale and realism, symbols, intertextuality, the mother-daughter relationship and silences and I analyze these themes in their relation to autoFiction and the auto fictive self.  Gemma Lopez Seductions and Narratives has been a key reference, mainly her theories on self-creation in narratives, and the construction of the self, trough language. The narrative is the place where the self can transgress and reshape, which gives the narrative a subversive power. I analyze this presumed power, and look at how the story shapes an opportunity for the subject to see itself.

Uppsatsen är en närläsning av Patricia C. Wredes bok Dealing with Dragons och undersöker huruvida boken i fråga är en parodi eller travesti på de klassiska sagorna, t.ex. Törnrosa och Askungen. Jag tar också reda på om det går att läsa boken på olika sätt beroende på hur stor förkunskap man har om de gamla sagorna. Gérard Genette har skrivit boken Palimpsestes: La littérature au second degré, och jag har med hjälp av en svensk översättning använt mig av hans teorier om hypotext - hypertext, parodi, travesti och transformation.

This essay notice film and TV-series as a resource, which can be utililized by the tourism industry. To be more concrete, the aim of this essay is to examine if and how the Television series ?Midsomer murders? can be utilized as a tourism product. To fulfill the purpose of this essay, two different methods have been used: the study off literature and a content analyses, the later in form of a picture & film analyses. The results of this study showed that ?Midsomer murders? have qualifications enough to be a successful tourism product.

.The Whole language program is in Sweden generally referred to as ?Kiwimetoden? - ?the Kiwi program? (author?s direct translation) partly due to the fact that the Whole language program originates from New Zealand. Whole language is basically a literacy program and approaches literacy from a holistic point of view. Children learning to read and write should do so in the same natural way children learn to speak their native language which is in the context of authentic language as a whole. In Sweden the program is generally practiced together with a commercial and pre-organised material called ?kiwi? or ?Stjärnsvenska?.

This essay is about reading among patients in hospital. The aim of the essay is to find out what part reading and the library play for patients in hospital. An additional aim is to find out in what ways the collaboration between hospital librarians and hospital staff could be developed. The starting-point of the problem is one main question: What part does reading play for the patient during the stay at the hospital? On the basis of the answers to this question I have also looked for possibilities of enhanced co-operation between hospital libraries and hospital staff.The method for the essay is qualitative and fifteen persons in three different wards at University Hospital in Malm have been interviewed.

Uppsatsens syfte är att undersöka högstadieelevers syn på läsning, både allmänt och skönlitterärt. Syftet är även att försöka utröna om eventuella skillnader och likheter kan identifieras vad gäller tjejer och killar, där frågeställningarna rör synen på läsning och resultatets didaktiska värde. Uppsatsen bygger på två teoretiska utgångspunkter, vilka är litteracitet och genus.Begrepp av värde, litteracitet och genus presenteras före bakgrunden. I enlighet med genusteorin betraktas tjejer och killar som en grupp individer framför två separata grupper. Bakgrunden koncentrerar på läsning kopplat till skolan, samt tidigare forskning på litteratur och skola med ett genusperspektiv.Undersökningsmaterialet består av tre undersökningsgrupper från tre olika skolor.