Bakgrund: Fetma hos tonåringar kan leda till negativa upplevelser och även påverka den sociala samvaron. Ungdomar med fetma mår generellt sämre än normalviktiga ungdomar. Ofta är de mer orörliga, orkar mindre, får sämre kondition, blir ofta retade samt har de generellt sämre självkänsla och uttrycker oftare ett missnöje med kropp och utseende än vad normalviktiga gör. Den ensidiga fokuseringen på BMI och vikt och de olika riskerna med fetma är inte tillräcklig för att förstå hur människans liv påverkas. Att som sjuksköterska i mötet med tonåringar som har fetma utgå från ett livsvärldsperspektiv innebär att uppmärksamma ungdomars dagliga tillvaro och vardagsvärld så som den erfars och upplevs.

 Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt ? hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna.

Under det senaste året har det friskt debatterats om svensk folklig kultur och inte minst folkmusikens traditioner; debatten initierades vid manifestationer, som väcktes under hösten 2010, mot presentationen av Sverigedemokraternas främlingsfientliga åsikter rörande den svenska kulturen.Uppsatsen redovisar hur debatten mellan folkmusiken och Sverigedemokraterna förts i media och vad SD:s vilja att värna folkkulturen skulle tänkas leda till. I texten tas det upp olika exempel som i sig ställer frågor om vad ?svenskhet? innebär och om traditioner skall konserveras eller kunna förändras. Utifrån artiklar och uttalanden i olika medier redovisas de åsikter som yttrats, främst koncentrerat på fyra folkmusikmagasin: Folkmusik & Dans, Hembygden, Lira Musikmagasin och Spelmannen.Studien visar att begrepp, som exempelvis ?folksjäl? och ?tradition?, har med tiden bytt innebörd.

Studien är en första utforskande studie kring kognitiv beteendeterapi isjälvhjälpsformat vid förlossningsrädsla. Studien undersöker ävensambanden mellan förlossningsrädsla och katastroftankar respektiveundvikande. 15 förlossningsrädda kvinnor rekryterades viaspecialistmödravården. Kvinnorna randomiserades till antingenbehandlingsgrupp som erhöll KBT i självhjälpsformat samt sedvanligbehandling eller kontrollgrupp som erhöll sedvanlig behandling.Kvinnorna uppvisade höga nivåer av förlossningsrädsla,katastroftankar kring förlossningssmärta och ångest. Resultaten visaratt katastroftankar kring förlossningssmärta respektive undvikande iform av vilja till kejsarsnitt har ett samband med förlossningsrädsla.Effekterna av självhjälpsbehandlingen var svåra att utvärdera dådeltagarantalet var lågt och få deltagare fullföljde behandlingen.Varken behandlingsgrupp eller kontrollgrupp uppvisade tydligaförändringar mellan för- och eftermätning.

 Sambandet mellan diabetes och kognitiv dysfunktion har visats i ett flertal studier detsenaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorersom påverkar omvårdnaden av personer med diabetes och kognitiv dysfunktion. Niovetenskapliga artiklar valdes ut i databaserna Cinahl, Clinical Evidence, Cochrane,ELIN@Kristianstad och psycINFO. Dessa kvalitetsbedömdes enligt granskningsmall.Artiklarna analyserades deduktivt enligt Kims domäner personen, omgivningen,yrkesfunktionen och mötet. Fyra huvudfynd identifierades: betydelsen för personen attanpassa sin livssituation och självidentitet, betydelsen av närståendes engagemang ochstöttning, den positiva effekten på den kognitiva förmågan vid regelbunden fysiskaktivitet samt att undervisning bör ske vid korta upprepade sessioner.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång.

Tidsperspektiv, som utgörs av individens inställning till sin dåtid, nutid ochframtid, har en påverkan på praktiskt taget allt mänskligt beteende ochmående. Ett balanserat tidsperspektiv har positiva samband med olikaaspekter av välmående. Denna studie syftade till att undersöka om 17individer, som har gått i terapi, har fått ett mer balanserat tidsperspektivjämfört med en kontrollgrupp (n=16) från det första till det andra mättillfället.Resultaten visar inte på några signifikanta förändringar vad gällermedelvärdesskillnader inom någon av grupperna. Vid en deskriptivbeskrivning av data kan noteras att fler individer i terapigruppen i jämförelsemed kontrollgruppen har haft en positiv utveckling vad gäller det nyligtintroducerade begreppet nivå av BTP (Sircova et al., 2010), men resultatenkan inte understödjas statistiskt. Diskussioner förs kring problematiken attberäkna förändringar i nivå av BTP.

Bakgrund: Prevalensen av fetma och övervikt ökar i hela världen och i Sverige lider ca 47 % av männen och 35 % av kvinnorna av övervikt eller fetma. Risken att dö i förtid är stor och följdsjukdomarna till övervikt och fetma är många, bland annat en markant ökad risk för insulinresistens, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar eller stroke. Syfte: Att få ökad kunskap om vad som verkar för respektive emot en livsstilsförändring hos överviktiga. Metod: Fem semistrukturerade djupintervjuer som analyserades och kategoriserades med innehållsanalys. Resultat: Informanterna berättade att deras främsta drivkraft var hälsan och ett längre liv.

Då befolkningen blir allt äldre ökar andelen personer som drabbas av demenssjukdom. Att drabbas av demens innebär att kognitiva funktioner försämras. Kommunikationsproblem och problem med daglig livsföring, personlighetsförändringar, brister i empatisk förmåga och svårigheter att kontrollera känslor kännetecknar sjukdomsbilden. Det är av betydelse att finna icke-farmakologiska behandlingar då medicinering inte ger önskat resultat. Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om hur musik påverkar personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Fetma hos tonåringar kan leda till negativa upplevelser och även påverka den sociala samvaron. Ungdomar med fetma mår generellt sämre än normalviktiga ungdomar. Ofta är de mer orörliga, orkar mindre, får sämre kondition, blir ofta retade samt har de generellt sämre självkänsla och uttrycker oftare ett missnöje med kropp och utseende än vad normalviktiga gör. Den ensidiga fokuseringen på BMI och vikt och de olika riskerna med fetma är inte tillräcklig för att förstå hur människans liv påverkas. Att som sjuksköterska i mötet med tonåringar som har fetma utgå från ett livsvärldsperspektiv innebär att uppmärksamma ungdomars dagliga tillvaro och vardagsvärld så som den erfars och upplevs. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur tonåringen med fetma upplever sin tillvaro.

Djur har genom alla tider varit betydelsefulla för människor på många sätt. Forskning har bland annat visat på djurs positiva påverkan på personer med psykiska problem. Vi har valt att göra en kvalitativ studie där vi genom semistrukturerade intervjuer tagit reda på hur våra informanter upplevt insatsen djurassisterad terapi (DAT). Syftet är att belysa denna metod genom att undersöka vilka erfarenheter de personer som genomgått DAT har av insatsen. Vårt material består av fyra personers utsagor, och varje informant harintervjuats individuellt.

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper.

Bakgrund Det finns ännu inga etablerade officiella gränsvärden för övervikt och fetma som är baserade på proportionen fettmassa (FM%) utan de gränsvärden som finns är utgår body mass index (BMI) eller midjemått.Syfte Att utveckla modeller för att prediktera FM, procentuellt och i kg, utifrån antropometriska mått hos unga och medelålders (20-49 år) svenska män. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka värden för FM% som motsvarar 25 kg/m2 och 30 kg/m2 i BMI och samt för 94 cm och 102 cm i midjemått.Metod Männen har rekryterats med hjälp av en mödravårdscentral, kvinnohälsan, i Linköping i samband med ett projekt om utveckling av barnfetma. Totalt 136 män undersöktes med Bod Pod, en maskin som mäter kroppssammansättning med hög validitet. Vidare mättes antropometriska mått såsom vikt, längd och midjemått vid mättillfället.Resultat Regressionsmodellerna med midjemått och BMI (r=0,94) samt midjemått (r=0,94) var de som var signifikant högst korrelerade till FM (kg). De regressionsmodellerna som förklarade mest av variansen i FM% var de med 1) M/L (midja/längd), midjemått och BMI 2) M/L och 3) midjemått som oberoende variabler (r=0,86-0,88).

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Syftet med den här uppsatsen är att titta på yoga som terapi. Finns det en förening mellan kropp och själ? Alltså, att kartlägga sambandet och dess betydelse i yogan.Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod då jag intervjuat fem personer, fyra kvinnor och en man. Utifrån det perspektiv jag valt så ligger intervjuerna till grund för studien. En kvalitativ metod har som mål att erhålla nyanserade beskrivningar av olika kvalitativa aspekter av den intervjuades livsvärld, den arbetar med ord och inte siffror.