Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser av att hantera mötet med föräldrar till överviktiga/feta barn för att kunna motivera familjen till en mer hälsosam livsstil.Insamlandet av material skedde genom frågeformulär som skickades ut via mail till 30 skolsköterskor i Västra Götalandsregionen. Totalt deltog sju skolsköterskor. Det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Skolsköterskan upplevde ett flertal hinder i mötet med föräldrar till överviktiga/feta barn. De hinder som upplevdes vara mest förekommandevar föräldrars känsla av att ha blivit kränkta och kritiserade av skolsköterskan samt att det fanns tillfällen där föräldrarna ville klara av problemet med barnens övervikt/fetma själva.

Övervikt och fetma är något som kan påverka individens välbefinnande negativt. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa befintlig kunskap om hur viktnedgång och välbefinnande påverkas vid gastric bypass alternativt livsstilsförändring, samt hur sjuksköterskan kan stödja individen i processen. Litteraturstudien har designats som en kunskapsöversikt med en systematisk sammanställning av forskning inom området. Resultatet presenterades i fyra kategorier; Viktnedgång genom gastric bypass respektive livsstilsförändring, Påverkan på välbefinnandet vid viktnedgång, Spänningar mellan gamla och nya jaget, Sjuksköterskans roll och attityder. I resultatet framkom att individens fysiska förmåga ökade vid viktnedgång.

Bakgrund: Behandling av svår fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. Målet med kirurgin är att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin påverkar även människors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar.

Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång.

År 2011 hade 46,1% av Sveriges vuxna befolkning övervikt eller fetma som uppkommit efter en långvarig obalans mellan matintag och fysisk aktivitet. Det finns olika strategier för viktminskning där flera faktorer samverkar för ett lyckat resultat. Fetma och övervikt är i teorin enkelt att behandla, trots detta går få ned i vikt och ännu färre lyckas behålla viktminskningen. Syftet med denna studie var att beskriva vilka faktorer som var betydelsefulla och de metoder som var effektiva för en viktnedgång hos personer som är eller har varit överviktiga. En kvalitativ studie har genomförts där fem deltagare intervjuats.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Antalet personer som klassificeras som överviktiga ökar i stadig takt och antalet personer som lider av fetma har fördubblats sedan 1980. Kraftig övervikt och fetma medför komplikationer som påverkar livskvaliteten hos personer negativt. Då individer har svårigheter med att gå ned i vikt på naturlig väg övervägs genomförandet av en gastric bypass. Livskvalitet är något varje människa upplever subjektivt och innefattar psykisk och fysisk hälsa, sociala relationer och känsla av självständighet. Syftet med studien är att beskriva livskvaliteten hos patienter som genomgått en gastric bypass.

Övervikt och fetma har ökat kraftig de senaste åren och risken för följdsjukdomar har därmed ökat markant. I samband med övervikt och fetma kan den hälsorelaterade livskvaliteten komma att påverkas. En av de metoder som används för att hjälpa dessa  patienter att minska i vikt är kirurgi i viktminskningssyfte. Syftet med studien var att belysa patienters hälsorelaterade livskvalitet efter kirurgi i viktminskningssyfte. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem världen över. Drygt en miljard människor är överviktiga och inte mindre än 2,8 miljoner dör varje år på grund av komplikationer till övervikt och fetma. Det är ett folkhälsoproblem som har drabbat Sverige i allra högsta grad, då mer än hälften av männen och över 40 % av kvinnorna är överviktiga. Därför är det viktigt att med tillräcklig kunskap och rätt verktyg hjälpa dessa människor att göra en livsstilsförändring och gå ner i vikt. Motiverande samtal (MI) är en metod som används just för att motivera människor till livsstilsförändringar och ge dem det stöd och den hjälp som behövs för att ändra sitt beteende.

Förekomsten av övervikt och fetma har ökat och utvecklats till ett globalt hälsoproblem. Följdsjukdomar som överviktiga patienter riskerar att drabbas av är många och kräver ofta sjukvård. Det är således i detta sammanhang som sjukvårdspersonal kan komma i kontakt med denna patientgrupp. Syftet med studien var att belysa vilket stöd överviktiga patienter är i behov av för motivation till viktminskning. Studien utfördes som en litteraturstudie.

Bakgrund: Övervikt och fetma är den största folkhälsosjukdomen i dagens samhälle. Överviktiga patienter blir allt vanligare i hälso- och sjukvården och vårdpersonal upplever det svårt att behandla dem korrekt. Sjuksköterskor använder sig av olika strategier för att nå dessa patienter men är osäkra på hur patienterna uppfattar deras råd. Patienter med övervikt står inför allvarliga hälsorisker. Syfte: Syftet med studien är att belysa överviktiga patienters upplevelser av mötet med vården.

Övervikt och fetma hos den vuxna befolkningen är ett växande hälsoproblem i stora delar av västvärlden. Utvecklingen i Sverige är likartad. Även bland barn och ungdomar har andelen individer med övervikt och fetma ökat mycket de senaste decennierna. Ett ökat intag av energirik mat i kombination med ett alltmer stillasittande liv är viktiga faktorer.I stora delar av befolkningen i Sverige verkar dock den stora ökningen ha stannat av och till och med minskat. Undantag från denna positiva förändring utgör vissa grupper med individer med låg socioekonomisk status.

Inledning: Prevalensen av karies och övervikt/fetma hos barn och ungdomar beskrivs kort. Syfte: Att kartlägga och analysera studier som undersökt sambandet mellan kariesprevalens och BMI hos barn och ungdomar. Följande frågeställningar ska besvaras: Finns det en korrelation mellan kariesprevalens och BMI? Har gruppen överviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Har gruppen underviktiga barn och ungdomar högre kariesprevalens? Metod: Frågeställningarna besvaras med hjälp av en systematisk litteraturöversikt. Resultat: Utav sammanställningens 28 artiklar visade 14 på samband mellan karies och BMI och lika många visade inget samband.

Idag lever 65 % av världens befolkning i länder där övervikt och fetma dödar fler människor än vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefär varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar även att ungefär vart femte barn är överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi läsa i tidningar och se på tv hur människor kan göra för att gå ner i vikt, även hälsokampanjer och diverse hälsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillräckligt för att hjälpa människor till en lyckad och långvarig livsstilsförändring.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.