Inledning: En vanlig missuppfattning är att feta individer är lata och inte vill försöka uppnå viktkontroll, eller gå ner i vikt. Syfte: Identifiera faktorer, vilka respondenterna uppfattar påverkar viktuppgång som upphov till övervikt och fetma hos sig själva samt hos andra individer. Urval: Fyra kvinnor och två män i åldrarna 39-50. Ingen respondent har varit överviktig som barn, men har någon gång efter 18 års ålder upplevt fetma. Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har använts för att ta reda på respondenternas uppfattningar kring fenomenet viktuppgång.

Bakgrund: Prevalensen av fetma och övervikt ökar i hela världen och i Sverige lider ca 47 % av männen och 35 % av kvinnorna av övervikt eller fetma. Risken att dö i förtid är stor och följdsjukdomarna till övervikt och fetma är många, bland annat en markant ökad risk för insulinresistens, diabetes typ 2, hjärt-kärlsjukdomar eller stroke. Syfte: Att få ökad kunskap om vad som verkar för respektive emot en livsstilsförändring hos överviktiga. Metod: Fem semistrukturerade djupintervjuer som analyserades och kategoriserades med innehållsanalys. Resultat: Informanterna berättade att deras främsta drivkraft var hälsan och ett längre liv.

Bakgrund: Fetma hos tonåringar kan leda till negativa upplevelser och även påverka den sociala samvaron. Ungdomar med fetma mår generellt sämre än normalviktiga ungdomar. Ofta är de mer orörliga, orkar mindre, får sämre kondition, blir ofta retade samt har de generellt sämre självkänsla och uttrycker oftare ett missnöje med kropp och utseende än vad normalviktiga gör. Den ensidiga fokuseringen på BMI och vikt och de olika riskerna med fetma är inte tillräcklig för att förstå hur människans liv påverkas. Att som sjuksköterska i mötet med tonåringar som har fetma utgå från ett livsvärldsperspektiv innebär att uppmärksamma ungdomars dagliga tillvaro och vardagsvärld så som den erfars och upplevs. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur tonåringen med fetma upplever sin tillvaro.

Bakgrund Det finns ännu inga etablerade officiella gränsvärden för övervikt och fetma som är baserade på proportionen fettmassa (FM%) utan de gränsvärden som finns är utgår body mass index (BMI) eller midjemått.Syfte Att utveckla modeller för att prediktera FM, procentuellt och i kg, utifrån antropometriska mått hos unga och medelålders (20-49 år) svenska män. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka värden för FM% som motsvarar 25 kg/m2 och 30 kg/m2 i BMI och samt för 94 cm och 102 cm i midjemått.Metod Männen har rekryterats med hjälp av en mödravårdscentral, kvinnohälsan, i Linköping i samband med ett projekt om utveckling av barnfetma. Totalt 136 män undersöktes med Bod Pod, en maskin som mäter kroppssammansättning med hög validitet. Vidare mättes antropometriska mått såsom vikt, längd och midjemått vid mättillfället.Resultat Regressionsmodellerna med midjemått och BMI (r=0,94) samt midjemått (r=0,94) var de som var signifikant högst korrelerade till FM (kg). De regressionsmodellerna som förklarade mest av variansen i FM% var de med 1) M/L (midja/längd), midjemått och BMI 2) M/L och 3) midjemått som oberoende variabler (r=0,86-0,88).

Obesity is a problem that increases exponentially in humans and companion animals. It is defined as a big accumulation of fat in the body and is usually connected with several diseases. This study describes how obesity can be diagnosed, in which way the gut flora can affect obesity, if the gut flora is genetically influenced or not, and how it differs between individuals with obesity and obesity-related diseases. Conclusions of the study are that both the bacterial strains Bacteriodetes and Firmicutes probably have a connection to obesity. The intestinal flora is probably also genetically related.

Bakgrund: Sveriges folkhälsopolitik utgår idag från elva folkhälsomålområden. I målen finns bland annat fysisk aktivitet, goda matvanor och barns trygga uppväxtvillkor. Övervikt och fetma är ett utbrett och ökande folkhälsoproblem i Sverige, vilket kan leda till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Bland barn och ungdomar har prevalensen för övervikt och fetma fördubblats de senaste två decennierna. Orsaken till övervikt och fetma är främst en obalans i energiintag och förbrukning, men även andra levnadsvanor kan ha en betydelse.

År 2008 var 43 miljoner barn under fem år diagnostiserade med fetma. Fetma anses som en kronisk/långvarig sjukdom och ett folkhälsoproblem med behov av förebyggande arbete för att förhindra framtida konsekvenser. För beräkning av kroppsfett används Body Mass index (BMI). BMI är det mått som används världen runt och räknas genom att dividera kroppsvikt i kilogram med längd i meter i kvadrat. Att ungdomarna drabbas av fetma beror främst på dåliga matvanor, obegränsad tillgång till kalorier i form av kolhydrater och fett ofta i kombination med mindre fysisk aktivitet.

Syftet med denna studie var att beskriva personers erfarenheter av sina kost- och motionsvanor före respektive efter en kirurgisk behandling mot fetma. Vidare var syftet att beskriva om personerna ansåg att operationen påverkat deras psykiska och fysiska hälsa. Kirurgiska behandlingar mot fetma har ökat under de senaste åren och forskning visar att det är den metod som ger bäst effekt för att behålla en långvarig viktnedgång i jämförelse med diverse dieter och fysisk aktivitet. En kvalitativ metod med innehållsanalyser användes där fem kvinnor som genomgått en operation mot fetma intervjuades. Kategorier har skapats utifrån hur det har sett ut före och efter operationen när det gäller kost- och motionsvanor samt psykisk och fysisk hälsa.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande bekymmer som medför hälsoproblem. En av de vanligaste orsakerna är ohälsosamma levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet. För att hindra den negativa utvecklingen behövs livsstilsförändring. Därför är distriktssköterskans stöd och vägledning viktigt i arbetet med dessa patienter för att kunna få dem att bli motiverade. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors uppfattningar om vad som motiverar patienter med övervikt eller fetma till livsstilsförändring.

Fetma utgör ett allt större problem världen över och de två mest primära orsakerna till problemet är felaktig kost och inaktiv livsstil. Interventionsprogram med avsikt att förändra faktorer som kost, fysisk aktivitet och beteendeterapi används bäst som behandling. I Östersund startades hösten 2001 ett interventionsprogram kallat Mullvadsprojektet, för barn med övervikt och fetma. Vårt syfte var att jämföra aktivitetsnivå mellan en grupp feta barn och en viktmässigt normalfördelad barngrupp, som båda ingått i Mullvadsprojektet. Vidare syftade studien till att jämföra eventuell förändring under projektets gång av aktivitetsnivå och BMI hos de feta barnen.

Bakgrund: Barn har rätt till stöd som möjliggör en god hälsa och sjuksköterskor inom barnhälsovården (BVC-sjuksköterskor) ska arbeta hälsofrämjande genom ett stödjande och vägledande arbetssätt. En tidig identifiering av viktproblem är väsentlig eftersom åtgärder bör implementeras under tidig barndom. För att minska utveckling av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes är det viktigt att BVC-sjuksköterskor aktivt arbetar mot övervikt och fetma. Medvetandegörande om de faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskor i det hälsofrämjande arbetet är viktigt för att kunna utveckla och förbättra arbetet. Syftet var att belysa vilka faktorer som kan påverka BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete mot övervikt och fetma.

BakgrundÖvervikt och fetma är ett hälsoproblem, både globalt och i Sverige. Genetik, livsstilsfaktoreroch beroendeproblematik är bakomliggande orsaker till övervikt och fetma. Olika behandlingsmetoder används vid övervikt och fetma, varav gastric bypass är en metod. En gastric bypass kräver livsstils- och beteendeförändringar i samband med operationen. Hälso och sjukvården har ett ansvar att ge informativt och rådgivande stöd i samband med livsstilsförändringar.SyfteSyftet var att beskriva personers upplevda behov av stöd från hälso- och sjukvården i samband med en gastric bypassoperation.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes med utgångspunkt i gastric bypassopererade personers erfarenheter.

Bakgrund: Övervikt är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem. Med en ökande andel överviktiga personer följer en ökning av antalet komplikationer som framtida hjärt- och kärlsjukdom och onormal sockeromsättning. Övervikten påverkar människans sätt att uppleva livskvaliteten, med hänsyn till faktorer såsom lidande, hälsa samt välbefinnande. Syfte Studiens syfte är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma i vardagen. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Att leva med fetma och övervikt är mycket aktuella frågor idag då förekomsten ökat över hela världen och så även i Sverige. En behandlingsmetod för personer med svår fetma (BMI >30) är kirurgiskt ingrepp, vilket innebär att magsäckens storlek reduceras eller justeras med band. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser efter ett sådant kirurgiskt ingrepp. Efter en systematisk litteratursökning i vetenskapliga databaser analyserades data utifrån en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i sex kategorier.

Fetma är allt vanligare idag, och de senaste åren har förekomsten av fetma ökat och bara i Sverige kan en halv miljon vuxna anses lida av fetma och 2.5 miljoner vara överviktiga. Gastric bypass är en kirurgisk behandling mot övervikt som har fyrdubblats inom en femårs period. En bättre livskvalitet har i olika kvantitativa studier kunnat påvisas efter viktminskning, men osäkert hur livskvaliteten ökar efter kirurgi då det ofta speglas negativt i media. I de kvantitativa studierna kan inga nyanser av upplevelser urskiljas. Syftet med denna undersökning var därför att beskriva den subjektiva upplevelsen hos personer som genomgått en gastric bypass.