Sökresultat:
519 Uppsatser om Fertilitet hos hund - Sida 1 av 35
Sjuksköterskestudenters kunskap om kvinnors och mäns fertilitet
Sjuksköterskor kommer i hälso- och sjukvårdsarbete i kontakt med framtida föräldrar och skulle, om de hade kunskap, kunna informera om faktorer som påverkar fertiliteten hos kvinnor och män. Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestudenter kunde om kvinnans och mannens fertilitet innan sjuksköterskeutbildningens kurs om detta samt om kunskapen i fertilitet utvecklades under utbildningen. För att göra det fick en klass sjuksköterskestuderanden på en högskola i Mellansverige vid två tillfällen svara på en enkät som handlade om fertilitet. Det var 49 studeranden med en medelålder på 30,5 år som svarade på enkäten både före samt efter genomgången kurs där gynekologi ingick. Huvudresultatet visade att andelen som sades ha inhämtat sin kunskap om fertilitet från sjuksköterskeutbildningen ökade till 30 % från 4 %.
"Det ger en sådan positiv känsla, att någon visar en sådan glädje och omsorg om en..." : En kartläggning av hundägarens personliga vinst av att ha hund.
I Sverige finns drygt en miljon hundar, vilket ger siffran en hund i vart femte hushåll. Främsta syftet med föreliggande studie är att se vad som är den positivt verksamma kärnan i umgänget mellan människa och hund, utifrån vad hundägare subjektivt berättar. Enligt Grounded Theory analyserades sex djupintervjuer. Resultaten visar framförallt en Personlig vinst för den enskilde hundägaren i umgänget med sin hund. Den Personliga vinsten består av de sex delvinsterna Säkerhet, Kamratskap, Kunskap, Aktivitet, Socialt och Hälsa.
"Att stå på en hundsläde är ingen motion.": Hur motiveras polarhundsägare till fysisk aktivitet?
Tidigare forskning har visat att hundägare är mer fysiskt aktiva än de som inte äger hund. Deras motivation att vara mer fysiskt aktiv bygger på den sociala interaktionen med hund eller träningskompisar som hundträning/rastning medför. Med hjälp av Self-Determination Theory (SDT) undersöktes vad som motiverar just hundspannsförare att träna själv och hunden. Åtta personer som ägde hund och körde hundspann intervjuades. Frågorna kretsade kring tiden före och efter det att de ägde hund.
Fruktsamhet och fruktsamhetsproblem hos chow-chow : En inledande studie över situationen i Sverige
The chow-chow breed is considered to have a low fertility and this report is an in
depth study of the reproductive functions of this breed in Sweden. Only 53 % of
the Chow-chow matings results in litters. Previous studies of other breeds in
commercial kennels shows mating results around 85-90 %, but this has not been
investigated in hobby kennels and most Chow-chows which are bred from in
Sweden, are kept as family pets.
Contrary to most other breeds, Chow-chows show a seasonal reproductive pattern
and most litters are born in the autumn. The influence of the month of mating on
pregnancy rate and litter size was found to be not significant, but can be
considered a trend.
Thirty-nine females with previous known fertility problems where studied. Some
of them had reached puberty extremely early, at an age between 4-5 months, and
many of the bitches showed great fluctuations in intervals between oestrus cycles.
Some of the females showed abnormalities such as very short oestrus intervals of only 2-3 months, probably without ovulating.
Mitralisinsufficiens hos hund : patofysiologi och behandling
Myxomatös klaffdegeneration är en vanlig hjärtsjukdom hos hund och därför av stort veterinärmedicinskt intresse, både ur patofysiologisk och ur farmakologisk synvinkel.
Hos människa kan klaffen opereras och ersättas med en konstgjord klaff, men hos hund är inriktningen framförallt att med medicin förbättra överlevnaden då en mild klaffinsufficiens är fullt möjligt att leva med. Detta för att hos det enskilda djuret förhindra att sjukdomsförloppet förvärras och hjärtsvikt uppstår.
De mediciner som används profylaktiskt idag ges ofta utan att man genom kliniska försök påvisat en positiv effekt genom ökad livskvalitet och/eller överlevnad. Detta är inte optimalt då sjukdomsförloppet är långdraget och medför stora kostnader för djurägaren utan att man vet om det verkligen har önskad effekt och dessutom kan medföra oönskade biverkningar..
Relationen och samspelet människa-hund : Hur en hund kan vara ett stöd i svåra situationer.
I dagens samhälle är psykisk och social ohälsa vanligt. Att ta reda på hur en hund kan vara till hjälp för personer och de som befinner sig i en svår situation ser vi därför som värdefullt att undersöka. Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken positiv betydelse en hund kan ha för en människa, titta på hur relationen ser ut mellan dem och ta reda på hur en hund kan vara ett stöd för individer som befinner sig i svåra situationer. För att få fram resultatet har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Dessa har vi genomfört med 15 hundägare.
Behandling mot spolmask på hund och katt
I denna litteraturstudie sammanfattas ett flertal undersökningar av effekten av olika anthelmintika till hund och katt för behandling mot spolmaskarterna Toxocara canis, Toxocara (cati) mystax och, till viss del, Toxascaris leonina. Samtliga studier har publicerats mellan åren 1998 och 2011.T. canis drabbar hundar, T. (cati) mystax angriper katter och T. leonina har både hund och katt som huvudvärd.
Ekvin influensa (H3N8) : en möjlig hundpatogen?
Hästinfluensa, orsakat av ekvint influensavirus (EIV) förekommer över hela världen och är en vanlig respiratorisk sjukdom hos häst. Nyligen upptäcktes att EIV passerat djurslagsbarriären och orsakat sjukdom hos hund, vilket har lett till utvecklingen av canine influensavirus (CIV). Detta har sannolikt skett via direkt överföring utan föregående mutation av viruset. Flera faktorer spelar in i processen men den viktigaste tycks vara att häst och hund uttrycker samma typ av ytreceptorer i luftvägsepitelet (SA?2,3Gal), vilket möjliggör för EIV att binda in till och infektera cellerna hos både häst och hund.
Kvinnliga hundägares erfarenheter av att äga en hund : En kvalitativ studie
Syftet med denna studie var att undersöka erfarenheter hundägare har upplevt av samvaro med hund. Femton individuella intervjuer genomfördes och alla respondenter var hundägare samt medlemmar av en brukshundklubb. Den insamlade datan analyserades med hjälp av tematisk analys. Uppsatsen handlar generellt om de olika erfarenheterna hundägare har upplevt av att äga en hund, samt hur detta kan kopplas till tidigare forskning kring hälsa. Erfarenheter så som bidragande till bättre hälsa, kärlek till hunden, glädje och sällskap tas upp vid flera tillfällen i uppsatsen.
Identitetskontroll av hund och katt
Permanent identitetsmärkning måste utföras på hundar, men är ej obligatorisk på katter. Hundars ägare måste dessutom enligt lag registreras hos Jordbruksverket, men många väljer att också registrera ägarskapet i andra register, vilket ökar möjligheterna för att en bortsprungen hund ska kunna återförenas med sin ägare. Detta arbete beskriver hur märkning med mikrochip och tångmärkning går till. Mikrochipmärkning får göras av den som genomgått en särskild utbildning, men tångmärkning måste göras av djursjukvårdspersonal. Vidare nämns också de största registren för hund och katt i Sverige.
Diabetes hos hund
Diabetes mellitus är en vanligt förekommande endokrin sjukdom hos hund som främst drabbar medelålders till äldre hundar. Sjukdomsförloppet yttrar sig i insulinbrist eller insulinresistens och symtomen kan vara allvarliga med ketoacidos men vanligast är ökad törst, ökad urinproduktion, viktminskning och sjukdomen kräver ibland livslång insulinbehandling. Rapporten behandlar diöstrusdiabetes, dräktighetsdiabetes och typ 1 diabetes. Diabetes är även vanligt hos människor, rapporten tar upp typerna som liknar sjukdomsförloppen hos hund, typ 1 diabetes och graviditetsdiabetes. Diöstrusdiabetes är vanligt hos äldre intakta tikar och vanligare i Sverige än många andra länder på grund av den låga andelen kastreringar som utförs.
Polisens utvärdering av farliga hundar enligt lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter
Aggression is a normal part of a dog?s behaviour repertoire and has always been an evolutionary relevant behaviour. Even if aggression in some contexts is relevant, it is one of the most common problem behaviour reported by dog owners. It has been discussed if some breeds are more likely to show aggression and therefore should be banned. On the 1st of January 2008 a new act was enforced by the Swedish government giving the police force greater authority in decisions to apprehend and euthanize dogs if they after an appropriate evaluation of the dog?s temperament think it is necessary.
Etiologi och morfologi för neoplastiska prostataförändringar hos hund
Denna uppsats är en litteratursammanställning baserad på utförd forskning rörande etiologi och morfologi hos prostatacarcinom hos hund. Litteratursökningen har utförts i databaserna Web of Knowledge och PubMed.
Prostataproblem ses ofta hos äldre män och äldre hanhundar. Antalet individer som utvecklar prostatatumörer ökar med åldern, men tillståndet förekommer inte alls lika frekvent som andra prostatasjukdomar. Hos hund antas prevalensen av prostatacarcinom vara ungefär 0,6 %.
Betydelsen av Treponema spp. vid periodontit hos hund
Periodontit (inflammation i tandens stödjevävnad) är ett vanligt problem hos sällskapshundar. Det är en mycket smärtsam sjukdom som kan leda till tandlossning. Periodontit orsakas av orala bakterier som koloniserar tandköttsfickor, varpå stödjevävnaden runt tanden bryts ner. En bakteriegrupp som ofta förekommer i dessa fickor är Treponema spp. Dessa rörliga spiroketer har ett flertal virulensfaktorer som gör det möjligt för dem att invadera och orsaka stor skada.
Hur många är för lite? - en kvantitativ studie kring regeringars åsikter om fertilitet
Problemet med låga fertilitetsnivåer har uppmärksammats och aktualiserats av både EU och FN. Denna uppsats har diskuterat fertilitetsnedgångar från ett regeringsperspektiv med hjälp av kvantitativ data rörande regeringars åsikter som fertilitet. Vi har försökt att inte bara kartlägga hur det ser ut utan också ta ytterligare ett steg i att förklara varför det ser ut som det gör. Detta har vi gjort genom att diskutera kring ett ideologiskt-, ett effektivitets- och ett EU-perspektiv.Resultaten har visat på att vi kan se en fortsatt stark regimtillhörighet i framförallt den nordiska, anglosaxiska, sydeuropeiska och öst- och centraleuropeiska regimen där rådande omsorgsmodeller har visat sig ha en fortsatt stark ställning. Den kontinentala regimen tycks röra sig mot en individuell modell och har därför luckrat upp vissa element inom familjepolitiken som tidigare varit starkt knutna till den manliga enförsörjarmodellen.Vi har också sett att effektivitet har en mer indirekt effekt då det troligen är genom EU: s rekommendationer och direktiv som barnomsorg och föräldraledighet har fått en sådan som genomslagkraft.37Avslutningsvis har vi konstaterat att alla våra tre utgångspunkter kan förklara synen på fertilitet och framförallt synen på införandet av olika policys olika väl vid olika skeden i åtgärdskedjan.