Syftet med arbetet är att visa hur lärare karaktäriserar individanpassad undervisning. I detta ingår deras definition av begreppet och hur de går tillväga i det praktiska arbetet. Vår undersökningsgrupp består av sex gymnasielärare eftersom vi själv vill få influenser till vårt kommande arbete inom gymnasieskolan. Undersökningen är av kvalitativ Fenomenologisk art och huvudmaterialet vi utgått ifrån är fyra frågeställningar. Dessa besvarades via intervjuer av pedagogerna och sammanfattades i olika teman.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur personer som har ett personligt ombud för psykiskt funktionshindrade upplevde dennes insatser. Undersökningen gjordes med kvalitativa individuella intervjuer. Dessa genomfördes, i likhet med hela forskningsprocessen med ett Fenomenologiskt förhållningssätt. Detta teoretiska val kändes naturligt då syftet med uppsatsen var att undersöka informanternas egna upplevelser. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades sedan enligt en Fenomenologisk analysmetod och presenterades därefter i undersökningens resultatkapitel.

The purpose of this phenomenological study was to facilitate increased understanding of immigrant's experience of the meaning of work with focus on how that meaning can change as a part of the acculturation process. Participants (n=13) from eight countries answered an open question. The responses were analysed using Meaning Construction Analysis (MCA)-Minerva and the individual's life-worlds were made visible and discussed. The themes meaning of work, work, unemployment, education, adjustment, immigration, Sweden/country of origin, dreams, possibilities and self appeared as jointly shared important aspects. The results indicate that work is of central importance, and although the individuals share certain experiences, the meaning associated with the themes is of a complex and individual nature..

Denna studie belyser självmedicineringshypotesen (SMH), inom missbruk, ur ett individperspektiv. Fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som uppfattar sig som självmedicinerare. En Fenomenologisk analys har utförts baserad på tre teman; alkoholdebuten, drogvalet och missbruket efter debuten. I analysen framkommer att en av intervjupersonerna självmedicinerade enligt SMH, en person gjorde det till viss del, medan två inte självmedicinerade i enighet med SMH. Studien behandlar frågan om sambandet mellan effektsökande och drogval.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande Fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande Fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien är att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har använt oss av tre frågeställningar i vår studie. Vad innehåller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det något lärande i samtalen? För att nå ett resultat har vi använt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgår från en Fenomenologisk ansats och vi är medvetna om att det är undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vår egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehåller utvärdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.

Nätverkssamhälle, informationssamhälle, kunskapssamhälle. Begrepp som dessa dyker upp iallt fler sammanhang, använda av såväl samtidsobservatörer som visionärer. En uppfattningom att det samhälle vi ser idag väsentligen skiljer sig från det industrisamhälle somdominerade 1900-talet är inte svår att nära, och den för många självklara komponent somtillförts är just information och de mekanismer som omgärdar den. Att förändra samhället ärdock inget som enbart isolerad teknikutveckling åstadkommer. Tidigare forskning beskriverhur tekniken har inkorporerats i våra liv, förändrat våra vardagliga sysslor och det sättmänniskor kommunicerar med varandra.

The purpose of this essay is to examine Cognitive and Psychodynamic theory in the ways they approach spirituality. How and whether or not the personal view of spirituality affects the professional role of the psychologist is investigated. Data from six semi-structured interviews with psychologists have been collected and analysed in a qualitative, phenomenological method. The results reflect two main topics and several subsequent headlines with regards to: 1) the psychologist's professional approach and 2) the area in between the psychologist's personal and professional approach to spirituality. From empirical studies and relevant theories, a discussion is held about the psychological approaches to spirituality in psychotherapy.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande Fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med denna studie var att undersöka muslimska kvinnors upplevelse av klimakteriet. Tre kvinnor intervjuades på djupet och intervjuerna har transkriberats ordagrant och analyserats med den Fenomenologiska metod som beskrivs av Amadeo Giorgi. Analysen resulterade i följande kategorier: kulturella aspekter, religion, känslan att förlora sin ungdom, existentiella tankar relaterade till döden, känslan av att åldrar och sexualitet. Resultaten visade att de muslimska kvinnorna i övergångsåldern hade en negativ uppfattning om klimakteriet. Detta fenomen beskrevs som kulturellt tabu och påverkade starkt av religion. Det växande antalet och mångfalden bland muslimska befolkningen i Malmö utgör utmaningar för vårdpersonal att bättre förstå klimakteriet ur ett muslimskt kulturellt perspektiv..

I denna studie problematiseras huruvida pedagoger använder sig av konflikthantering i förskolan. Syftet med studien är att studera hur pedagoger agerar när det uppstår konflikter i deras förskolemiljö. Vi har använt oss av kvalitativ metod, vi har observerat och intervjuat för att nå vårt syfte. Vi har använt oss av två frågeställningar. När uppkommer svårigheter i att bemöta konflikter i förskolan mellan barnen? Vilka strategier använder sig pedagoger för att lösa konflikter? Resultatet bygger på en Fenomenologisk ansats.

Syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur polisens barnutredare i Sverige upplever och hanterar känslor i yrket. Detta undersök genom en kvalitativ studie med en Fenomenologisk ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och totalt åtta barnutredare från fem olika polisdistrikt i Stockholms län som skiljer sig med avseende på ålder och arbetslivserfarenhet intervjuades. Fenomenologi handlar om att ge en beskrivning av vad och hur deltagarna kontextuellt upplever fenomenet som studeras. Fenomenet som studeras i studien är barnutredarnas upplevelser och hantering av känslor i yrket.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande Fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Detta arbete undersöker hur man kan bearbeta och formulera upplevelser av en film med hjälp av figural analys. Denna analys har jag hittat i filmvetenskapens fält. Syftet är att med hjälp av denna vidga filmens möjligheter som verktyg i skolan. Tillsammans med en Fenomenologisk ansats och gestaltande metod söker jag en didak-tisk metod/upplägg för elever att formulera upplevelser, som ett komplement till tra-ditionell filmanalys.Med utgångspunkt i Svenska filminstitutets filmhandledningar konstaterar jag vad som inte behandlas när man i skolan ser en film. I filmhandledningarna uppmanas eleverna till en diskussion från frågor som rör värdegrunden, och upplevelsen av filmens bilder lämnas därhän.