Från att ha haft en central roll i den tidiga psykoanalysen, har sexualiteten kommit att ges mindre utrymme i psykodynamisk psykoterapi. Syftet med denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av hur sex och sexualitet behandlas i psykodynamisk psykoterapi. Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes sju semistrukturerade kvalitativa intervjuer, och materialet analyserades med fenomenologisk metod. Många av informanterna upplevde sex och sexualitet som svårt eller omöjligt att tala om i sina terapier, och flera av dem upplevde också att deras terapeuter hade svårt att hantera dessa ämnen. Endast två informanter beskriver erfarenheter av att terapeuten initierat samtal om sex och sexualitet.

Syfte: Att studera hur rektorer ser på specialpedagogers arbetsuppgifter i skolutvecklings frågor. Dessutom ville vi undersöka hur rektorer kan uppfatta begreppet skolutveckling. Ambitionen var att lyfta fram rektorernas livsvärldar och deras upplevelser. Deras berättelser kopplades till begreppet skolutveckling, litteratur och styrdokument.Teori: Vi har i vår studie använt oss av fenomenologisk livsvärldsansats. För att förstå rektorernas upplevelser kring specialpedagogen och dess arbete med skolutvecklingsfrågor har vi använt litteratur om specialpedagogens yrkesroll, skolutveckling och livsvärldsfenomenologi.Metod: För att få en förståelse för hur rektorerna upplevde begreppet skolutveckling och få en inblick i deras samverkan med specialpedagoger valde vi att göra en kvalitativ studie som grundar sig i en fenomenologisk livsvärldsansats.

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen.

I uppsatsen undersöks upplevelser av improvisationsteater. Syftet är att beskriva och förstå improvisationsdeltagares upplevelse av vad som sker i improvisationsteater. Ett övergripande syfte med detta är att bidra till att tydliggöra dramapedagogik i relation till improvisationsteater. Ansatsen i uppsatsen är kvalitativ och metoden är fenomenologisk. För insamling av data har intervju och fokusgruppssamtal använts.

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivföräldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt föräldraskap inför att hämta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med åtta deltagare framkom att det är möjligt att jämföra en biologisk graviditet och en adoptionsprocess vad det gäller kon-struktion av föräldraskap och anknytning till sitt väntade barn. Studien vittnar om att adoptanter är väl förberedda för sitt kommande föräldraskap. Deltagarna uppger att vän-tan i adoptionsprocessen är svår samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende på var i processen de befinner sig.

Vi har genomfört en undersökning på miljökontoret i Linköping som ansåg sig ha vissa problem med ECOS, ett databassystem som används för ärendehantering.Syftet med vår undersökning är att presentera en teori kring användandet av ECOS på miljökontoret i Linköping samtidigt kommer vi att genomföra denna undersökning med grundad teori så som Glaser beskriver den.Vi har valt att arbeta med grundad teori (GT) enligt Barney Glaser. Vi bestämde oss för att ha följande öppna frågeställning när vi inledde vår undersökning:Hur använder sig de anställda på miljökontoret i Linköping av ECOS?Det datamaterial som vi har analyserat har bestått av anteckningar över det som vi ansett vara väsentligt i intervjuer, observationer och dokument. Slutresultatet i en undersökning genomförd med GT blir en teori. En sådan teori beskriver inte data, den är grundad i data.Beskrivningen av problemområdet och resultatet som kommit ur de data vi insamlat ligger till grund för den teori som vi anser kan fungera på området..

Dansen har funnits som en del i våra liv väldigt länge och den finns som ett inslag i högtider och firande, den syns på TV och på scener. Trots att dansen är så närvarande i mångas liv har det gjorts lite forskning på området. Denna uppsats syfte var att beskriva grundläggande essenser i det som vi kallar för dans. Med en fenomenologisk metod som tog hänsyn till den sociala basen för dansen analyserade jag semistrukturerade intervjuer gjorda med fem dansare om deras upplevelse av dans och deras förhållande till den. Resultatet visade på både en upplevelse upprymdhet under dansen, en känsla av flöde och en kick.

Det finns få vårdvetenskapliga studier av personer som lever med eller vårdas för olika former av förmakstakykardi. Det saknas även riktlinjer för sjuksköterskor hur de ska omhänderta patienter med förmakstakykardier i lika stor utsträckning som vid andra hjärtsjukdomar. Syftet med detta examensarbete är att beskriva innebörder att leva med och vårdas för förmakstakykardi. Studien har ett livsvärldsperspektiv och ett dialektiskt perspektiv på processen mellan vård och besvär. Data samlades in med kvalitativa intervjuer.

SammanfattningFunktionshinder är något som uppstår i mötet med ett otillgängligt samhälle. Personer med funktionsnedsättningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvärvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en värld genom deras "nya kroppar". Med utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori från Richard Jenkins närmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvärvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

SyfteSyftet med vår studie är att undersöka sex specialpedagogers erfarenheter och upplevelser av pedagogiska läs- och skrivutredningar. TeoriI studien har en fenomenologisk livsvärldsansats använts. Genom intervjuer har sex specialpedagogers livsvärldar blivit synliggjorda och tolkats utifrån ?sakerna själva?. Enligt fenomenologin är det i dialogen vi förstår varandra.

Kjellstedt, C & Grönqvist, S. Sjuksköterskans upplevelse av otillräcklig smärtlindring. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde, Omvårdnad, 2010. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med smärta och har en nyckelposition när det gäller att bedöma patienters smärta samt utvärdera smärtbehandlingen.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger anser att de arbetar med Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och vad förskollärarna har för åsikt om TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning utifrån en Fenomenologisk teori. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. I studien har sju förskollärare på tre olika förskolor intervjuats. Resultatet som kom fram var att alla var positiva till TAKK och det kom även fram att pedagogerna använder sig av TAKK i verksamheten olika alltifrån nästan ingenting, till att använda sig av TAKK alltid under den dagliga verksamheten allt beroende på behovet att teckna till barn i behov av särskilt stöd.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärandemiljön påverkar barn i behov av särskilt stöd, i lärandeprocessen. I min frågeställning behandlar jag frågan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet använder jag mig av det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt, därför att jag ser en relevans i litteraturen jag använt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rätt i tiden eftersom det på många sätt har präglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag använt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebär att det inhämtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rådande ämnet.

Syftet är att beskriva och analysera förskollärarnas uppfattningar om hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) samt Grafiskt Alternativ och Kompletterande Kommunikation (GAKK) påverkar barnets kommunikativa förmåga och hur detta påverkar barngruppen. Detta är en kvalitativ studie utifrån en Fenomenologisk teori där halvstrukturerade intervjuer samt en observation har använts som metod. Under denna studie intervjuades fyra förskollärare via mejlkontakt. Det genomfördes även en observation på en förskola. Resultatet visar att TAKK och GAKK bidrar positivt till barns kommunikativa utveckling samt för barnens respekt och förståelse för att alla är olika.

Syftet med denna uppsats är att utforska tre kvinnliga tjetjenska vuxenelevers föreställningar om SFI-undervisningen med särskilt fokus på lärarens roll och undervisningsmetoder utifrån de erfarenheter de bär med sig från skolan i hemlandet. Studien utgår från frågeställningarna: Vilken inställning har informanterna till lärarens förhållningssätt och undervisningsstrategier? Vilka uppfattningar har informanterna om undervisningsmetodik och undervisningsinnehåll? Vilka uppfattningar har informanterna om regel- respektive kommunikationsstyrd undervisning? Vilka uppfattningar har informanterna om sin egen situation som vuxenstuderande på SFI? För att utreda dessa frågor har jag använt intervjuer med en fenomenologisk infallsvinkel.Utmärkande för studien är att grammatik anses som det viktigaste momentet i spåkundervisningen enligt informanterna, vilka från skolan i Tjetjenien är vana vid en strukturerad undervisning som genomförs av auktoritära pedagoger och där goda studieresultat är viktiga. Här i Sverige möts de av "snälla" lärare som beaktar faktorer som kan påverka deras inlärning. Informanterna känner sig tudelade i sin inställning till de olika skolsystemen.