Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvårigheter. Studien är kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förståelse av sin situation. Metodvalet föll på semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt.Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begränsningsfaktor för matematikinlärningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera år skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ självuppfattning om den akademiska förmågan och affektiva reaktioner som matematikångest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lärandet sker har stor betydelse för inlärningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner.

Särskilda undervisningsgrupper för elever med Aspergers syndrom har under 2000?talet vuxit fram både i grund- och gymnasieskolan, trots en nationell vision om en skola för alla. Detta framgår i Skolverkets rapport (2009)Skolan och Aspergers syndrom ? Erfarenheter från skolpersonal och forskare. Syftet med den här studien är att belysa hur ungdomar med diagnosen Aspergers syndrom beskriver sina skolerfarenheter utifrån villkor och möjligheter till lärande och utveckling samt belysa vilka generella och specifika pedagogiska implikationer som framträder ur ungdomarnas erfarenheter.Studien är en kvalitativ studie med en fenomenologisk utgångspunkt vilken studerar individers perspektiv på sin inre värld.

Det finns ett behov att hitta och rekrytera skickliga spelare till sin fotbollsklubb på ett kostnadseffektivt sätt. Den nuvarande processen med talangscouter är tidsödande och kostsam. Automatiserad dataanalys kan underlätta sökandet efter de önskade spelarna. Då automatiserad dataanalys med semifiktiv data inte undersökts i någon större utsträckning tidigare hade det varit intressant att ta reda på hur väl vanliga tekniker inom data mining fungerar när de appliceras på semifiktiv data.Ändamålet med studien var att med hjälp av kvantitativa experiment skapa prediktiva modeller som förutspår om en fotbollsspelare kommer att öka sina marknadsandelar i framtiden. Studien hade även för avsikt att ta reda på om det, med hjälp av semifiktiv data, gick att skapa tolkningsbara modeller som gav generella insikter om viktiga attribut hos fotbollsspelare på olika positioner.Studiens forskningsmetod var kvantitativ forskning då det är en metod som värdesätter struktur och objektivitet; vilket var viktigt för studien och dess forskningsfrågor.

Inledning: Människans gudsbilder avslöjar något om de möjligheter och problemområden hon står inför. Att öka kunskapen kring hur gudsföreställningar kan bemötas i psykoterapin är viktigt för forskningen, i synnerhet i mångfaldssamhället.Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av om, och i så fall hur, psykoterapin påverkade deras föreställningar om Gud.Frågeställningarna fokuserade patienternas upplevelser av vad som skedde med deras gudsföreställningar under en psykoterapi och erfarenheterna kring vilka faktorer som eventuellt bidrog till en påverkan på dessa.Metod: Fem patienter som avslutat en psykoterapeutisk behandling intervjuades. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och tillämpade en fenomenologisk?hermeneutisk analysmetod.Resultat: Studien visar att gudsbilderna förändras genom psykoterapi. Stränga föreställningar blir friare och nyanseras.

Syftet med studien är att undersöka hur det kommer sig att en del internationellt adopterade längtar efter sitt ursprung och hur det kommer sig att en del inte längtar efter det. Målet är att få en bild av vilka faktorer som kan påverka adopterades längtan eller inte längtan efter sitt ursprung och om detta är kopplat till psykisk hälsa. För att få svar på vårt ovan satta syfte utgår vi från följande två frågeställningar: Hur har adopterades upplevelser i barndom, tonår och vuxenliv påverkat längtan eller inte längtan efter ursprunget? Finns det någon koppling mellan att längta eller att inte längta efter sitt ursprung och psykisk hälsa?Vi valde en kvalitativ metod. En sådan metod skulle ge oss en ingående bild av informanternas upplevelser kring sin adoption och längtan.

Inledning: Humor, glädje och skratt har varit lika framträdande i det mänskliga livet som i litteraturen, teatern och konsten sedan civilisationens begynnelse, precis som sorgen och det tragiska. Detsamma kan dock inte sägas om psykoterapin. Uppmärksamheten på humorns funktion i terapeutisk behandling har varit ytterst begränsad.Frågeställningar: Vilken betydelse har humor när den uttrycks i den psykoterapeutiska kontexten och processen?Metod: Studie är kvalitativ. Fem psykoterapeuter intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades och tolkats utifrån en fenomenologisk hermeneutisk ansats.Resultat: Humor i terapi kan öppna upp tillvaron, ge en känsla av gemenskap, erbjuda förhållningssätt till döden samt skänka insikt.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur specialpedagoger och en tjänsteman beskriver att deras uppdrag organiseras på de undersökta skolorna med särskilt fokus på skolutveckling. Följande frågeställningar utgjorde ett stöd för att uppnå studiens syfte.? Hur beskriver specialpedagoger och en tjänsteman det specialpedagogiska uppdraget och kompetensen i den utvalda kommunen?? Hur beskriver specialpedagoger och en tjänsteman den specialpedagogiska skolutvecklingen på de berörda skolorna? ? Vilka möjligheter/hinder uppfattar specialpedagoger och en tjänsteman att det finns för att förverkliga det skolutvecklande uppdraget?Teori: Utgångspunkten för studien var det specialpedagogiska uppdraget, sett ur en systemteoretisk ansats med tyngdpunkt i Bergs teori om frirummet. Viktiga begrepp för studien inom den systemteoretiska ansatsen var relation, makt, mandat och legitimitet.Metod: Studiens metod byggde på en fenomenologisk ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som undersökningsmetod.Resultat: Studiens resultat visar att bland de specialpedagoger och den tjänsteman som varit representerade i studien beskrivs organisationen av specialpedagogens uppdrag utifrån vilket mandat och vilken legitimitet specialpedagogen erhåller och erövrar. De specialpedagoger i studien som erhåller ett tydligt mandat av rektor, har ett bättre utgångsläge angående erövrande av legitimitet bland arbetslagen och har därmed större möjlighet att utföra uppgifter enligt specialpedagogens examensförordning.

I dagens samhälle är kunskap och kompetens kritiska framgångsfaktorer för företag och organisationer. I och med detta är det av stor vikt att kompetens tillvaratas, särskilt när det kommer till rekrytering av chefer. För att göra detta anser vi att man behöver undanröja alla de irrationella faktorer som hindrar att kompetenta människor söker sig till chefstjänster. I ett könssegregerat Sverige behöver särskilt de hinder som gör att kvinnor inte når ledande positioner identifieras och undanröjas. Utifrån detta konstaterande formades syftet med denna studie; att få ökad förståelse och insikt i vad som kan upplevas som hinder för att söka chefstjänster på en statlig myndighet.

Studien avser att belysa dels ett historiskt perspektiv hos MKB Fastighets AB:s organisationsförändring under Allan Karlssons ledning på 1990-talet, dels avser studien att undersöka hur dagens organisationskultur yttrar sig och dels hur den rådande kulturen förmodas integrera med en leanimplementering. Syftet är att utifrån dessa tre perspektiv skildra den rådande organisationskulturen samt genomföra en tolkning om organisationskulturen är enhetlig eller splittrad med existerande subkulturer. Frågeställningarna berör kulturen på 1990-talet, hur förvaltningsområdena framställs, respondenternas skildring av samhörighet och konsensus i organisationen, hur respondenterna ser på organisationsförändringen samt respondenternas syns på ledningen. Den teoretiska referensramen i studien lyfter fram vikten av att en organisationsförändring påverkar flera organisatoriska dimensioner. Organisationskulturen har makten att påverka organisationsförändringar och skapa inkonsekvenser som utvecklar subkulturer.

Under de senaste tio åren har det skett en stor förändring inom den prestationsinriktade delen av idrotten, där den har blivit mer och mer professionell och kommersiell. Det här kräver ökade ekonomiska resurser. Alla idrottsföreningar strävar i första hand efter sportslig framgång, men för att nå dit krävs ofta omfattande ekonomiska resurser. En aspekt av kommersialiseringen är att flera allsvenska fotbollsklubbar under de senaste åren har bildat riskkapital- och aktiebolag. Omsättningen för klubbarna har även ökat markant under de senaste tio åren.

Studiens syfte var att få syn på hur pedagoger samspelar med barn för att främja barns inflytande, i form av beslutsfattande. Jag har studerat i vilken grad barnen får ha inflytande över sina egna beslut och initiativ, respektive hur pass mycket pedagogerna bestämmer över dem. I bakgrunden har jag tagit upp teorier som går att sammankoppla till mitt ämne, tidigare forskning, samt vad styrdokumenten säger om barns delaktighet och inflytande. Det perspektiv som relaterar mest till min studie var det sociokulturella perspektivet eftersom denna inriktar sig mot barns samspel med andra. Min kunskapsproduktion har jag knutit an till en fenomenologisk ansats, även hermeneutiken i tolkningen av materialet.

Denna uppsats behandlar företagens miljöredovisning och finansanalytikernas användning av denna. Bakgrunden till denna studie grundar sig i avsaknaden av studier som behandlar ämnet närmare. Vad gäller företagens redovisning av miljöinformation finns det tidigare studier som undersöker vilka företag som tenderar att presentera miljöinformation, vilken miljöinformation som presenteras samt varför. I fråga om finansanalytikernas användning av denna information finns det studier som undersöker företeelsen samt vilken betydelse miljöinformationen har vid värdering av företagen. De tidigare studierna har endast berört företagens rapporter samt finansanalytikernas rapporter var för sig, men undersökningar om hur den presenterade miljöinformationen används av finansanalytikerna saknas.

I Sverige har personer som är i behov av omfattande stöd i vardagen rätt till assistans, en tjänst som utförs av personliga assistenter. Den vedertagna benämningen av funktionshindrade i behov av assistans är brukare. Det som skiljer yrket personlig assistent från övriga vårdyrken är att det inte krävs en formell yrkesutbildning. Eftersom den personliga assistenten är en del av brukarens privatliv är personkemi och personlig kompetens faktorer som ofta väger tyngre än formell utbildning. Den personliga assistenten assisterar brukaren i de vardagliga sysslorna, vilket innefattar bland annat, planering, matlagning och assistans vid måltider.

Relationen mellan barn och föräldrar är den gemensamma risk eller skyddsfaktor som har störst betydelseför ett barns välmående och utveckling. Relationen till barnet byggs upp redan från födelsen och det ärviktigt att båda parter är trygga och utvecklar ett positivt socialt samspel. Övergången till moderskapet ären livsavgörande händelse som resulterar i ökad sårbarhet och stressorer som förändringar av identitetenoch brist på stöd är faktorer som kan påverka utfallet av hur den individuella anpassningen och känslan avtillfredställelse i moderskapet utvecklas. Transitionsteorin beskriver egenskaperna vid livsövergångar ochkan ge en ram för att få en bättre förståelse. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysaförstagångsmödrars upplevelse av övergången till moderskapet.