Denna kandidatuppsats handlar om generationsväxling i en offentlig organisation.  Organisationen använder sig av bl.a. 80-90-100 modellen som en åtgärd för att hantera den stora stundande generationsväxlingen som de står inför.  Uppsatsens syfte är, att med hjälp av främst medarbetares erfarenheter utvärdera hur 80-90-100 modellen genom arbetstidsminskning uppnått sina mål enligt Ljungby kommuns pensionspolicy, dvs. hur denna modell bidragit till att: öka förutsättningarna för äldre anställda att arbeta till 65 års ålderunderlätta generationsväxlingtrygga framtida rekryteringsäkra kunskapsöverföring i organisationen Uppsatsen är en utvärdering med avsikten att redogöra för hur modellen ser ut idag och hur den kan förbättras.Min forskningsstrategi har en fenomenologisk infallsvinkel, därmed har jag använt mig av ett induktivt tänk. Undersökningen är avgränsad till barn- och utbildningsförvaltningen i Ljungby kommun.

Syftet med studien var att belysa vuxenstuderandes beskrivningar av lärmiljön avseende pedagogiska arbetssätt, examinationsformer och lärare-deltagare-relationen samt att tolka och analysera den beskrivna lärmiljön med hjälp av utbildningsfilosofi och kunskapstaxonomi. Studien gjordes inom ett utbildningsprojekt inom kommunal gymnasial vuxenutbildning.Instrumentet för datainsamling var djupintervjuer med åtta vuxenstuderande som läst kurser inom utbildningsprojektet. Ansatsen var fenomenologisk vid datainsamlings- och analysfasen. De fenomenologiska reduktionerna gjordes vid datainsamlingen och första analysfasen och en hermeneutisk tolkning och analys gjordes i analysfas två mot i första hand ett utbildningsfilosofiskt raster bestående av essentiell, progressiv, perennialistisk och rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi.Resultatet indikerade att lärmiljön utifrån de vuxenstuderandes beskrivningar kunde tolkas som att utbildningsprojektets intentioner kännetecknades av progressiv utbildningsfilosofi men att utbildningspraktiken upplevdes vara kännetecknad av essentiell filosofi.Utifrån resultatet diskuterades lärarnas roll och ansvar för rådande utbildningspraktik och ett resonemang fördes bl. a.

Föreliggande uppsats är en fenomenologisk studie som syftar till att undersöka hur ett urval elever och föräldrar upplevt att beslutet kring ett extra år i skolan gått till, om de upplevt sig delaktiga, samt hur de anser att de extra året påverkat eleven ämnesmässigt, kamratmässigt och känslomässigt. Studien är genomförd via kvalitativa ostrukturerade intervjuer där totalt fyra elevers och två föräldrars livsberättelser fått ta form. Dessa livsberättelser har sedan analyserats narrativt med avsikt att finna svar på studiens frågeställningar samt även utifrån avsikt att finna underliggande framträdande teman. Studiens resultat visar att ett extra år i skolan kan vara lyckosamt om elever och föräldrar upplever sig delaktiga i beslutet, om eleven endast har svårt med ett eller ett fåtal ämnen i skolan samt om hela elevens sociala situation beaktas, inklusive kamratrelationer. Om eleven inte upplever sig varit delaktig i beslutet och om eleven dessutom har flera svårigheter i skolan tyder studien på att ett extra år i skolan kan vara negativt, och att det extra året då kan leda till en negativ påverkan på självkänslan och kamratrelationer, något som i sin tur kan leda till att eleven projicerar sin ilska och besvikelse på skola och lärare..

I uppsatsen undersöks några deltagares berättelser om negativa dramaupplevelser. Syftet är att förstå hur dessa upplevelser sett ut och vad i dramasituationen som kan ha legat bakom dem. Analysen tar fasta på vilka faktorer som kan utgöra sårbara punkter ur ett deltagarperspektiv, i utövandet av en dramapedagogisk verksamhet.Metoden som använts är berättande intervjuer med nio informanter och den teoretiska ansatsen är hermeneutisk - fenomenologisk. Studiens utgångspunkt är Margret Lepps definition av dramaarbetets fyra centralmoment - Ett pedagogiskt ledarskap, En grupp i samspel, En fiktiv skapande handling samt Pedagogiska mål. I dramapedagogisk litteratur och tidigare forskning identifieras olika problem kopplade till dessa fyra moment.I analysen av intervjusvaren utkristalliseras fem olika teman vilka kan tolkas som möjliga sårbara punkter i en dramapedagogisk verksamhet: 1) Favoriserande och värderande ledare, 2) Brist på fiktion, 3) Förutsatt frigjordhet, 4) Kulturkrock, 5) KonsensustvångStudiens slutsats blir att dramaledarens förmåga till en problematiserande hållning inför mötet med verksamheten och dess deltagare kan vara avgörande för upplevelsen hos de senare.

Forskning visar att barn har svårt att komma till tals i familjerättsliga processer. Syftet med studien var att undersöka familjerättssekreterares erfarenhet av att tillförsäkra barn rätten att komma till tals och få inflytande i vårdnad-, boende- och umgängesutredningar. Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta familjerättssekreterare och resultatet analyserades med IPA, en fenomenologisk forskningsansats. Familjerättssekreterare upplever att barnsamtal är givande och viktigt, de träffar alla barn i utredningarna och är lyhörda för enskilda barns behov men barns delaktighet varierar till följd av exempelvis kommunikationssvårigheter. Ramar, riktlinjer och förutsättningar för utredningsarbetet försvårar delvis barns delaktighet, barnsamtal efter utredarnas bedömning eller uppföljningssamtal genomförs därför inte i vidare hög grad.

Syftet med denna studie är att utifrån teoretiska ansatser och tidigare forskning som rör kapitalstruktur, visa om de tre valda finansiella företagsegenskaperna förklarar kapitalstrukturen i små onoterade svenska företag. De teoretiska ansatser som testas är främst pecking-order och trade-off. En kvantitativ ansats har använts i uppsatsen där sex hypoteser bildats utifrån de teoretiska ansatserna. Uppsatsen är av positivistisk karaktär och har en deduktiv ansats.Analysen baseras på både enkla och multipla regressionsanalyser av nyckeltal som beräknades från material som hämtats i årsredovisningar från de 220 utvalda företagen. Samtliga av de utvalda företagen slumpades fram från en lista över små företag som ej är registrerade på någon börslista.

Studiens syfte var att undersöka pedagogernas intentioner med användandet av taktil massage som pedagogisk inriktning i förskoleverksamheten, med målet att identifiera och beskriva skilda uppfattningar vad gäller effekterna av att använda taktil massage i förskoleverksamheten ur ett pedagogperspektiv.Studien har en fenomenografisk ansats, en ansats som innebär att forskaren undersöker människors uppfattningar och variationer av ett fenomen. Datainsamlingen bestod av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som använt eller använder sig av taktil massage i förskoleverksamheten.Resultatet av studien visar att pedagogernas intentioner med att använda taktil massage kan härröras till sociala-, fysiska, psykologiska- och kognitiva effekter. Effekter som respondenterna uppfattar med användandet av taktil massage.Slutsatsen lyder följande; att användandet av taktil massage medför att pedagogen som väljer metoden taktil massage ställs inför ett pedagogiskt dilemma vilket innebär att pedagogen måste välja mellan vad som väger tyngst, ett värdegrundsperspektiv eller ett didaktiskt perspektiv..

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollärare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus på barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet är också att belysa när pedagoger i förskolan upplever att barn är problemskapande. Studien är kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebär att tolka och sätta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med åtta förskollärare på fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori använts i första hand.

In Sweden we have the highest rate of nontraditional students among Europe. Coincidently, we also have the highest rates of drop outs among OECD. In this particular field, drop out from higher education, there is a need fore more qualitative studies that can support the "statistics". Studies about experiences of drop outs are significant for society, university and individual. The aim of this study is to describe and understand how nontraditional student experiences drop out from higher education.

Bakgrund: reumatoid artrit eller kronisk ledgångsreumatism, är en sjukdom som styrs av immunologiska reaktioner som orsakar leddestruktion med symtom som ledstelhet, trötthet, allmän sjukdomskänsla samt smärta. Enligt tidigare forskning har speciellt fatigue och smärta rapporterats vara de största konsekvenserna av sjukdomen. Syfte: syftet med litteraturstudien var att belysa hur vuxna personer med reumatoid artrit påverkas av smärta och fatigue. Metod: metoden för litteraturstudien inspirerades utifrån sju steg beskrivna av Willman m fl (2011) för att finna och bedöma relevant vetenskaplig litteratur. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl och efter granskning valdes tio vetenskapliga artiklar ut för vidare analys.

Syftet med uppsatsen var att få en ökad förståelse för gymnasielärares och gymnasieelevers upplevelser om vilka egenskaper hos läraren som bidrar till att eleverna känner motivation till att studera i skolan, och om det fanns några skillnader mellan lärare och elevers uppfattningar. Forskning av bl.a. Patric et al. (2000) och Cothran & Ennis (2000) visar att entusiastiska och empatiska lärare och förmågan att skapa en relation påverkar elevernas inre motivation positivt. På en kvalitativ grund har fem gymnasielärare, och fem gymnasieelever intervjuats med utgångspunkt i en fenomenologisk forskningsansats.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur de företag som suttit på VentureLabs inkubator i Lund använt sig av humankapital, personliga nätverk samt industriella nätverk. Uppsatsen gör även en ansats att utreda om samband finns mellan dessa tre teorier och hur dessa påverkar entreprenören och dennes företag. Angående förhållningssättet gentemot arbetsprocessen användes en abduktiv ansats. Vad gäller direktiv för insamlande av empiri användes en kvantitativ metod. Empirin består i främsta mån av besöksintervjuer på företag kopplade till VentureLab.

Osman, H, Möte med svensk sjukvård. En fenomenologisk studie av muslimska invandrarkvinnors upplevelser av svensk sjukvård. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, utbildningsområde omvårdnad, 2008. Syftet med denna studie var att belysa muslimska kvinnors upplevelse av mötet med svensk hälso- och sjukvård då de själva sökt vård eller sökt vård för en närstående. Tre muslimska invandrarkvinnor djupintervjuades. Intervjuerna skrevs ut i sin helhet och analyserades med den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden som den presenteras av Adamo Giorgi. Kvinnorna i studien var genomgående positiva och nöjda med sin upplevelse av mötet med den svenska hälso- och sjukvården.

Research shows that supportive conversations with elderly who are living in nursing homes isrequested among care personnel, this to satisfy both older people's mental health and socialhealth. The care personnel try to offer the elderly supportive conversation to the extent theyare able to, but they are experiencing obstacles in terms of shortage of time, ignorance and aperceived ambiguity in their profession. The purpose of present study is to describe andanalyze the phenomenon of supportive conversation with elderly living in nursing homes,based on care personnel?s perspective. The study is based on qualitative interviews with thecare personnel working in special housing.

Utbildning och livslångt lärande är idag aktuella begrepp i samhället och det finns en självklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns än i dag arbeten som kräver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken där individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. Badmästare är en sådan yrkesgrupp, där flertalet anställda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks på vilka sätt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.