Vi har i vår studie inriktat oss på att undersöka fastighetsbolag då de genom olika tolkningar av Redovisningsrådets rekommendation nummer 24 har möjlighet att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar. Syftet med vår uppsats har varit att förklara varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som de gör. De teorier som ligger till grund för vår undersökning är agentteorin, den positiva redovisningsteorin samt den institutionella teorin. Agentteorin och den positiva redovisningsteorin utgår ifrån att aktörer handlar utifrån ett nyttomaximerande perspektiv medan den institutionella teorin förklarar institutioners påverkan på kollektivets beteende. Med utgångspunkt i dessa teorier har vi utvecklat de hypoteser som ligger till grund för våra statistiska tester utifrån vilka vi förklarar varför företag väljer att klassificera sina fastigheter som anläggningstillgångar alternativt omsättningstillgångar.Vår undersökning har utgått ifrån sekundärdata som främst är hämtad ur årsredovisningar.

Innebörden av begreppet tradition varierar mellan de stora kyrkorna. Denna uppsats beskriver traditionens betydelse och plats i den ortodoxa kyrkan. Traditionen har beskrivits både utifrån sin yttre och inre form. I traditionen står theosis, människans gudomliggörelse, i centrum både liturgiskt, i lära och i praxis. Fakta från litteraturen har främst hämtats från verk av de ortodoxa 1900-tals teologerna Kallistos Ware och John Meyendorff.

Denna fenomenografiska studie är tredelad och speglar sju lärares uppfattningar om lek, lärande och plats i förskola och förskoleklass. Metoden är kvalitativ, och syftet är att visa hur lärare uppfattar kopplingar mellan lek - lärande - plats i praktikkontexten. Informationen samlades in via intervjuer och verksamhetsbesök. Resultaten av undersökningen visar att det finns plats för lek och lärande i växelverkan mellan inomhus- och utomhusmiljön i förskola och förskoleklass. De flesta lärare pekar på en naturlig och självklar koppling mellan lek och lärande i sina språkliga beskrivningar, medan kopplingen till platser inte är lika tydlig vid en jämförelse.

Vårt syfte var att undersöka hur ungdomar i Angered och Biskopsgården påverkas av den strukturella diskrimineringen med fokus på mediernas makt och skildringar. Vi använde oss av kvalitativa metoder och genomförde sex intervjuer med ungdomar från Angered och Biskopsgården i åldrarna sexton till tjugotvå år. Vi genomförde en meningskoncentrering av vårt intervjumaterial. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av begreppet strukturell diskriminering, teorier om avvikande och stämpling som berör Goffmans stigmatiseringsteori och teorin om stämplingsmakt och teorin om identitet. Det som kommer fram i uppsatsen är att ungdomarna anser att medierna skapar en negativ och osann bild av förorterna.

Studien tar sin utgångspunkt i teorin om mental accounting. Vi behandlar för det första kategoriseringen av tillgångar och utgifter i olika konton i det mentala bokföringssystemet. Konkret undersöks huruvida någon skillnad i vilka inkomster eller tillgångar som används till olika typer av utgifter kan påvisas. Kontona som vid operationaliseringen valdes för att beskriva finansieringen av ett köp var ?regelbunden inkomst?, ?plötslig inkomst?, ?sparade pengar? och ?avbetalning?.

Syftet med studien var att belysa hur personer med narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som främjade eller hindrade dem i deras motivations-och förändringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv användes Prochaska & DiClementes teori om förändringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet användes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier.

Som butikschef vill man få sin personal att arbeta tillsammans som en grupp. Det kan vara svårt att få personalen att arbeta mot samma mål som krävs för att bli ett bra team. Lyckas man att få personalen att arbeta mot samma mål kan detta leda till att arbetsklimatet blir bättre och att personalen mår bra. Vi har varit ute i dagligvarubutiker och undersökt hur personalgrupper i butiker samarbetar och om den fungerar som ett team? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har genomfört individuella intervjuer av personal i dagligvarubutiker.

Hur blir en individ bra på golf? Det är en fråga många vill kunna ha ett svar på, men idagsläget finns inga entydiga svar. Det övergripande syfte med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning de träningar som genomförs inom svensk landslagsverksamhet kännetecknas av Deliberate Practice teorin. Studien har gjort en kvalitativ intervjustudie på tränare knutna till Swedish golfteam. Öppna frågor om tränarnas syn på hur en individ utvecklar expertis, samt hur tränarna utför sina träningar har använts.

Syftet med vår fenomenografiska undersökning om stress i skolan är att utifrån ett elev? och åldersperspektiv få en bild av om och i så fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de då känner sig och om de har egna åtgärder och strategier för att i så fall förändra situationen. Vår övergripande frågeställning i undersökningen är hur elever i olika årskurser förstår och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vår kvalitativa undersökning baseras på enkäter med tre öppna frågeställningar. Undersökningen omfattar 125 enkätsvar av elever från årskurserna två, fyra, sex, sju, nio och andra året på gymnasiet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva det amerikanska begreppet ?Fourth Generation Warfare? ochanalysera dess trovärdighet och legitimitet för att generellt utreda vilken förmåga begreppet/teorinhar att beskriva och prediktera dagens och framtida krigs karaktär. Författaren har i huvudsak använtdeduktiv metod för uppsatsens genomförande. Utifrån teorin om fjärde generationens krigföringhar en hypotes formulerats som prövas genom två fallstudier, Afghanistan 2001-2002 ochIrak 2003. Hypotesen formulerades på följande sätt:Begreppet fjärde generationens krigföring är så vid i sin ansats att kontexten förloras varvid dennästan blir universell i sin tillämpning och därmed förlorar sin förklaringskraft och prediktionsförmågaavseende nutida och framtida krigs karaktär.För att kunna verifiera eller falsifiera hypotesen har krigets karaktär och framgångskriterier för deolika aktörerna analyserats för att därefter värdera resultatet mot fyra slutsatser från teorin samtandra förklaringsfaktorer.

Vårt syfte är att ta reda på vilka marknadsföringsstrategier och marknadsföringsmodeller som föreskrivs i teorin, som RE/MAX använder sig av i Sverige i dagsläget samt att komma fram till vilka marknadsföringsverktyg som de kan utveckla för att vinna större marknadsandelar..

Den här uppsatsen behandlar olika människors upplevelser och uppfattningar i och kring sinnesrogudstjänsten. Sinnesrogudstjänsten har växt fram ur ett samarbete mellan tolvstegsandligheten och den kristna kyrkan. Jag har intervjuat besökare från sinnesrogudstjänster i Staffans kyrka i Gävle [Svenska kyrkan] och Missionskyrkan i Hudiksvall. Deras upplevelser har jag kartlagt och delat in i kategorier enligt den fenomenografiska metoden. Min uppgift har för det första varit denna kartläggning av besökarnas upplevelser och för det andra att försöka ge svar på mina frågeställningar vad som attraherar i denna gudstjänst samt vad den har att erbjuda för dagens människor.

Studien har gjorts på uppdrag av stadsdelen Majorna i Göteborgs kommun och är baserad på kvalitativa intervjuer med tio stycken intervjupersoner. Intervjupersonerna är slumpvis utvalda där det enda vi hade i åtanke var att blanda kvinnor och män. Vårt syfte är att se vad det finns för föreställningar om jämställdhet och jämställdhetsarbete inom verksamhetsområdet skola/förskola för att kunna urskilja möjligheterna för intervjupersonerna att ge jämlik service till brukarna ur ett genusperspektiv (Wahl m fl 2001 s.171). Detta kan vi uppnå genom att synliggöra ett antal erkända sätt att tänka kring jämställdhet och jämställdhetsarbetet. Resultatet visar att det finns både skillnader och likheter i attityder, tankar och känslor angående jämställdhet och jämställdhetsarbetet hos de kvinnor och män vi intervjuat.   Resultatet kommer i kombination med de valda teorierna att användas som ett sätt att förstå hur detta kan komma att påverka hur det ges jämlik service till brukarna i stadsdelen.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (Verkställande direktör, ekonomichef) kan påverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas på en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt därefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundläggande teoretiska perspektiv är agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien är bland annat teorin om verkligt värde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien är kvantitativ och består av data som insamlats från årsredovisningar av bolag noterade på Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte påvisa någon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras påverkan på goodwillnedskrivningar samt det redovisade värdet av goodwill..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns några skillnader mellan hur kommunala och privata fastighetsbolag arbetar med värdering. Vi vill även undersöka om de metoder som beskrivs i teorin används och hur, samt om det är skillnad i attityd till fastighetsvärdering mellan de olika kategorierna av bolag.För att samla in data till vår undersökning har vi valt individuella öppna besöksintervjuer dels för att relativt få enheter skall undersökas och dels för att vi vill få fram den enskilda individens åsikter och tolkningar. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi studerat relevanta teorier, huvudsakligen angående fastighetsvärdering, vilka vi också redovisar i uppsatsen.Tydliga skillnader mellan de två bolagstyperna har vi främst märkt i syftet med värdering samt vid användandet av externa värderare. De kommunala bolagen vi undersökt har till exempel inget behov av externt värderingsutlåtande för att få banklån. De privata bolagen bedriver i större omfattning handel med fastigheter.