Inom vård av personer med demenssjukdom är vårdarens bekräftelse av personens värdighet och välbefinnande grundläggande. Bekräftelsens effekt avgörs av vad och hur vårdaren väljer att bekräfta. Då den inte är anpassad riskerar personens värdighet och välbefinnande att reduceras, skadas eller gå förlorad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonals föreställningar om att bekräfta värdighet och välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Vårdarens synsätt och antagande om personen med demenssjukdom, om att vårda samt innebörd av värdighet och välbefinnande antogs ha en betydande roll för vårdarens val att bekräfta.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ?Individualitet? är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagoger ser på anknytning och vilken betydelse de ger den vad gäller möjligheter till barns lärande och utveckling. Det är en kvalitativ intervjustudie där data analyserats utifrån en fenomenografisk ansats. Utifrån de kategorier som framträdde i analysen och koppling till anknytningsteori, sociokulturellt perspektiv på lärande och läroplanens utsagor om förskolans uppdrag så framkommer det att anknytningen och samvaron har inte betydelse för huruvida barnen lär och utvecklas ? däremot ges dessa stor betydelse för möjligheterna att lära och utvecklas på ett så positivt sätt som möjligt för att på så vis klara framtidens krav och förväntningar bättre..

Syftet med min studie är att belysa elevers uppfattningar om vad det innebär att ha matematik. Delar av studien ägnas åt att lyfta fram uppfattningar som elever i behov av särskilt stöd, d.v.s. elever med åtgärdsprogram, har. Åtta elever intervjuades i en Fenomenografisk studie om vad de lägger i begreppet "att ha matematik".Studien visar att det finns en uppfattning att det individuella arbetet är grunden för att ha matematik och att kommunikation mellan elever ses som ett avsteg från matematiken. Det kvantitativa formella matematikarbetet med läroboken betonas av eleverna.Men samtidigt finns också en uppfattning att matematik kan has i samlärande.

Syftet med denna studie var att utforska och analysera studie- och yrkesvägledares uttryckta åsikter om betyg och betyg som urvalsinstrument. Vi har, med en fenomenografisk forskningsansats, genomfört fyra stycken kvalitativa intervjuer med representanter från den utvalda yrkesgruppen. Arbetet har fokuserat på urval av sökande till gymnasieskolan.Våra respondenter förmedlade viss kritik mot hur urvalet i svensk skola, men menade även att ett urval måste göras. Deras främsta kritik gällde vad betyg egentligen representerar. De menade att betyg som urvalsinstrument förbiser många personlighetsdrag som kan vara väsentliga inför elevernas val av gymnasieprogram.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka vilken förståelse av talbegreppet elever med dövhet utvecklar och vilka beräkningsstrategier de väljer på additions - och subtraktionsuppgifter inom det lägre talområdet från 0 -50.Teori: I denna studie är syftet att undersöka hur enskilda elever erfar begrepp. En utvidgad fenomenografisk teoriram är anpassad för att nå syftet. Huvuddragen i en fenomenografisk undersökning är semistrukturerade intervjuer, transkriberade data, analys och upprättande av beskrivningskategorier av kvalitativt skilda sätt att erfara det efterfrågade på (Bentley, 2008).Förståelse av begrepp kan enligt Marton och Booth (2000) ordnas hieraktiskt där lärande går från en odifferentierad och mindre sammanhängande förståelse av helheten, till en ökad differentiering och integration av helheten och dess beståndsdelar. Uppsättningen kvalitativt skilda sätt att förstå begrepp är begränsad, men inte sluten, det går enligt Marton och Booth (2000) att upptäcka nya sätt. Hur verkligheten upplevs av enskilda individer är huvudresultatet i en fenomenografisk undersökning.

Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

Undersökningen är en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats och fokusgruppintervju som metod. Intervjugruppen består av fem personer, en man och fyra kvinnor i åldrarna 43 ? 62 år, där samtliga är utbildade lärare inom grundskolans olika stadier. Syftet med studien är att försöka förstå och problematisera hur lärare i grundskolan med erfarenhet av dramapedagogik och lärare utan dramapedagogisk erfarenhet, uppfattar dramapedagogik. Resultatet av studien utmynnar i de tre beskrivningskategorierna: Kategori A - Dramapedagogik som teaterKategori B - Dramapedagogik som individ och gruppstärkande redskapKategori C - Dramapedagogik som didaktiskt redskap Resultaten visar att informanterna är positiva till dramapedagogik men också känner sig osäkra på vad dramapedagogik egentligen är och efterfrågar mer utbildning inom området..

Självvärdering ? en fenomenografisk undersökning om hur gymnasielärare utvecklar professionalism är ett examensarbete som syftar till att belysa hur gymnasielärare utvecklar sin professionalism, det vill säga sina yrkesmässiga kunskaper. Den svenska skolan är målstyrd, vilket innebär att det delvis är lärarna som skall utarbeta vägen till målen. Det är därför viktigt att lärarna har möjligheter och förmåga att kontinuerligt utveckla sina kunskaper. Självvärdering har framförts i en skrivelse från regeringen (2001/02: 188), samt av de båda lärarfacken (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2005) som en utgångspunkt och ett tillvägagångssätt för att finna och arbeta med de sidor av sitt arbete som läraren vill stimulera till utveckling.

Palliativ vård och omsorg till äldre är den viktigaste arbetsuppgiften inom äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård och grundar sig på ett palliativt förhållningssätt utifrån hörnstenarna symtomlindring, teamarbete, kommunikation och stöd till närstående. En betydelsefull yrkeskategori i denna vård och omsorg är omsorgsassistenter som är den personal som utför den nära och dagliga vården och omsorgen till den äldre personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva omsorgsassistentens olika sätt att erfara, uppfatta och förstå palliativ vård och omsorg i livets slutskede, till äldre personer, utifrån svåra vård- och omsorgssituationer.Metod: Kvalitativ ansats med fenomenografisk metod har använts. Specifikt för fenomenografi är att finna en grupp individers olika uppfattningar kring ett fenomen. Tio intervjuer med omsorgsassistenter har genomförts.Resultat: I resultatet framkom två skilda beskrivningskategorier; Att befinna sig mellan den döende och dennes närstående och Att möta och hantera den döendes tankar, känslor och symtom.

Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn på kunskap, inlärning etc. Jag tittar även på fenomenografisk forskning om inlärning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. Hälften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp.

Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll..