Syftet med denna uppsats är att analysera fyra statliga offentliga dokument för att se vad problemen är representerade att vara som leder politiken mot en riktning där den kommunala planeringen, i form av den fysiska planeringen och bostadsförsörjningsplaneringen, i större utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till ett regionalt perspektiv. Syftet med denna uppsats blir således också att analysera villkoren för det kommunala självstyret när en av dess grundbultar, den kommunala planeringen, i ökad utsträckning ska ordnas i- och ta hänsyn till den regionala nivån.Den här uppsatsen teoretiska- och metodologiska ansats bygger på ett vetenskaplig paket av Carol Bacchi. Hennes ansats studerar problemrepresentationer och för att besvara den här uppsatsen övergripande frågeställningar använder jag mig av ett diskursanalysverktyg som är inspirerad utifrån hennes ansats.Den empiriska analysen visar att en av problemrepresentationerna är att det pågår en regionförstoring med växande funktionella regioner. En annan problemrepresenation som framträder i de undersökta dokumenten är att det anses vara betydande av en ökad samordning av den kommunala planeringen. Det kommunala planmonopolet, som är en del av det kommunala självstyret, problematiseras att vara av stor vikt i de undersökta dokumenten, men att det finns brister i tillämpningen m.m.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?  Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där förskollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervjuerna är därför av kvalitativ karaktär. Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med deltagandet, till exempel tidsbrist. I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka och få kunskap om vilka faktorer som inverkar på ett medvetet förhållningssätt när det gäller arbetet med matematiken på en förskola. Frågeställningarna formulerades som följer: vad menas med matematik i förskolan, vad innebär matematikdidaktisk medvetenhet hos lärare i förskolan samt på vilket sätt kommer ett matematiskt medvetet arbetssätt till uttryck i förskolans vardag.För att ta reda på förskollärarnas matematikdidaktiska medvetenhet användes en kvalitativ forskningsmetod där intervjuer gjordes med fem pedagoger på en förskola. Intervjuerna har analyserats genom en fenomenografisk forskningsansats då den främst fokuserar på hur människor uppfattar ett visst fenomen. Resultatet visar att det hos förskollärarna finns en stark medvetenhet om att matematik är någonting viktigt. De menar även att matematiken finns överallt i vardagen och att den på olika sätt bör ha en framträdande roll i förskolans verksamhet.

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste folksjukdomarna som dessutom ökar. Vanligaste orsaken till KOL är rökning. Allt eftersom sjukdomen utvecklas tilltar symtomen successivt och påverkar alla aspekter i det dagliga livet hos dem som är drabbade av KOL. Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om hur personer med diagnosen KOL beskriver sitt dagliga liv. Metoden var en litteraturstudie som inkluderade vetenskapliga artiklar.

Den här studien utfördes på uppdrag av Cambio Healthcare Systems som utvecklar IT-system till sjukvården. Uppdraget gick ut på att ta reda på vilka behov, med avseende på informationshantering, ett IT-stöd för sjukvårdspersonal som gör hembesök måste tillgodose. Den specifika grupp som har studerats för detta ändamål är sjukgymnaster och arbetsterapeuter som arbetar tillsammans i hemrehabteam. Den teoretiska ansats som valdes för studien är distribuerad kognition. Denna ansats studerar individernas och artefakternas koordination och interaktion med varandra, samt hur information omvandlas och överförs i det kognitiva systemsom individerna och artefakterna utgör.

AbstractI den här uppsatsen undersöker vi när och hur elevinflytande gynnar läroprocessen, vilka faktorer är det som krävs för att elevinflytande ska gynna lärprocessen, har även undersökt hur man kan arbeta med elevinflytande och varför elevinflytandet gynnar lärprocessen. Till sist redovisas det vilken medvetenhet eleverna behöver för att eleven ska kunna öka sitt inflytande över lärprocessen. Det är en uppsats som har skrivits utifrån vad fyra lärare anser och det är därför inte någon allmän åsikt som vi förmedlar. Uppsatsen är gjort med en fenomenografisk metod och det är således åsikter och uppfattningar kring elevinflytande som redovisas. En del av det vi kommit fram till i undersökningen är att lärarens roll kan se ut på lite olika sätt men att arbeta med elevinflytande gör att läraren blir mer som en handledare.

Stora delar av dagens arbetsliv utgörs av flexibla arbeten, särskilt inom tjänstemannasektorn,vilket innebär att medarbetaren själv styr, kontrollerar och ansvarar för sitt arbete vad gäller när,var och hur arbetet ska utföras. Utifrån detta syftar vår uppsats till att studera hur medarbetareinom HR-branschen upplever villkoren i dagens gränslösa arbetsliv och hur medarbetarnahanterar dessa villkor i sitt dagliga arbete. Med en fenomenografisk utgångspunkt fokuserasundersökningen till individers uppfattning och vi har ett förståelseinriktat angreppssätt i studien.Vidare är studien kvalitativ och empirin hämtas från kvalitativa intervjuer med åtta medarbetareinom HR-branschen. Resultatet visar att det nya arbetslivet ställer krav på medarbetarna attsjälva organisera arbetet, identifiera sina arbetsuppgifter samt initiera samarbeten med såvälkunder som kollegor för att utföra arbetet. Medarbetaren förväntas även vara flexibel och kunnaarbeta mer efter företagets behov såväl som ständigt utvecklas och anpassa sig till förändringarav arbetssätt.

Studien har utvecklats som en del av ett samarbete mellan Taiwan, Finland och Sverige där avsikten är att jämföra elever i olika åldrars uppfattningar angående elektriska kretsar. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på vilka uppfattningar svenska elever i olika åldrar har angående den elektriska kretsen. Studien har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Totalt har nio elever i år 5, i år 9 och på gymnasiets 3:e år intervjuats. Intervjuerna har analyserats dels utifrån Kärrqvists (1985) förklaringsmodeller som elever har uppvisat angående elektriska kretsar och dels med hjälp av en fenomenografisk metod.

Syftet med vår uppsats är att få fördjupade kunskaper om hurbiståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever och betraktar våld inära relationer bland äldre utifrån sin profession. Internationell forskningvisar att en av fyra äldre riskerar att utsättas för våld och att många fallaldrig upptäcks. Vår undersökning har en hermeneutisk ansats och är avdeskriptiv karaktär. Vi har valt en kvalitativ metod med induktiv ansats.Insamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuerdär fem biståndshandläggare delger sina upplevelser och erfarenheter.Studiens material analyserades därefter med hjälp av tidigare forskning,socialkonstruktionism och ålderism. Några av slutsatserna från vår studieär att de fem informanterna uttrycker svårigheter dels i att upptäcka våldet,dels i att ta upp frågan som kan vara känslig eller att man säkert vill fåbekräftat att det verkligen förekommer våld innan det förs på tal..

Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande. Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens. Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig.

Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lässvårigheter på högstadiet. Syftet var också att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgångspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i årskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal användes för att ta reda på hur eleverna uppfattat arbetet.Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gäller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlärningseffekt av testresultaten.

Samhället har ett speciellt ansvar för barn och unga och inom socialtjänsten ska socialnämnden tillsammans med föräldrarna bidra till att de unga får säkra och trygga uppväxtförhållanden och i övrigt gynnsamma levnadsvillkor. Om ungdomar på grund av sitt beteende är i behov av vård kan socialnämnden omhänderta dessa ungdomar för att de inte ska utsätta sig själva för fara. Syftet med uppsatsen var att göra en utredning av 3 § i Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) med en genusteoretisk ansats för att ta reda på om paragrafen var könsneutral eller inte. Avsikten var dessutom att ta reda på vad de olika rekvisiten i paragrafen betyder och hur man skulle tolka dessa. Uppsatsen var kvalitativ med en rättsdogmatisk ansats och det material som användes var i första hand rättskällor så som lagtext, förarbeten och doktrin.

Inledning: Det är inte många områden som berör så många människor som livsmedel och livsmedelskonsumtion. Vi alla konsumerar olika livsmedel på ett eller annat sätt även om det är med mycket skiftande perspektiv. Det man konsumerar är heller inte statistiskt, utan förändras vid olika situationer som livet ger. Konsumtionen uppfyller olika behov hos olika individer och mycket påverkar ens val. Vägen från bonden till konsument blir allt längre som gör att konsumenter vill ha mer information om slutprodukterna för att kunna värdera produkten med sina referensramar.Bakgrund: Livsmedel som produceras och säljs i affären ska betraktas som att de är självklara att konsumera säkert.

Mitt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur medarbetare upplever ett förändringsarbete i en organisation. Det handlar även om att studera skillnader mellan hur olika grupper av medarbetare upplever ett förändringsarbete. Upplevelserna av ett förändringsarbete har studerats utifrån olika faktorer såsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att använda mig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrån en kvalitativ ansats.

AbstractForskning visar att dagens skola inte är jämställd. Lärarna ska motverka traditionella könsmönster och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigheter. Pojkar och flickor ska få samma möjligheter och förutsättningar i skolan. I denna studie undersöks därför hur lärare och elever upplever jämställdhet i klassrummet. Fenomenografi bygger på hur människor uppfattar olika situationer eftersom människor erfar världen olika, därav belyses denna studie utifrån en fenomenografisk forskningsansats.