BakgrundBedömningsmatrisen används i allt större utsträckning som ett verktyg i undervisningen. Den är inte längre endast ett redskap för lärare i deras summativa bedömning utan synliggörs även för elever. Matrisen ämnas förtydliga mål och kriterier för att eleven skall veta vad som krävsför att nå och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lärande) införts som ett koncept för att höja elevers måluppfyllelse i den svenska skolan används matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka effekterna av att använda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frågeställningar: Vilken uppfattning har lärarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur används matrisen? Vad blir resultatet av användningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lärarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen.

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

Självvärdering ? en fenomenografisk undersökning om hur gymnasielärare utvecklar professionalism är ett examensarbete som syftar till att belysa hur gymnasielärare utvecklar sin professionalism, det vill säga sina yrkesmässiga kunskaper. Den svenska skolan är målstyrd, vilket innebär att det delvis är lärarna som skall utarbeta vägen till målen. Det är därför viktigt att lärarna har möjligheter och förmåga att kontinuerligt utveckla sina kunskaper. Självvärdering har framförts i en skrivelse från regeringen (2001/02: 188), samt av de båda lärarfacken (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2005) som en utgångspunkt och ett tillvägagångssätt för att finna och arbeta med de sidor av sitt arbete som läraren vill stimulera till utveckling.

Arbetet som klasslärare innebär att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsättningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krävs det idag även kunskap att som klasslärare kunna hantera och vägleda de elever som är i behov av särskilt stöd, då de specialpedagogiska insatserna inte alltid räcker till. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlätta och stödja inlärningen av matematik för elever som är i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en Fenomenografisk ansats har använts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, Lärandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Syftet med denna studie har varit att belysa tydligheten i och fördjupa kunskaperna om lärares uppfattningar och tolkningar av kunskapskraven för gymnasieskolans kurs Svenska 1. För att svara mot syftet, har kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare genomförts. Forskningsfrågorna som ställs i uppsatsen är:Hur uppfattar lärare kunskapskraven i Svenska 1 som styrdokument?Hur tolkar lärare innebörder av mellanstegen D och B i Svenska 1?I den teoretiska bakgrunden berörs forskning om bedömning, tolkning av kriterier för bedömning, uppfattningar av och förhållningssätt till betygssystemet samt forskning om betygsinflation.Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av en Fenomenografisk ansats, och delats in i beskrivningskategorier som lyfter fram kvalitativt skilda sätt att uppfatta och tolka kunskapskraven för kursen. Undersökningen visar att lärare uppfattar kunskapskraven som konkreta instruktioner, som tolkningsmöjligheter och som konkurrenter till lärarnas egna betygskriterier. Lärare tolkar mellanstegen som ?svaga? versioner av betyget ovan samt som ?starka? versioner av betyget under.

I denna studie undersöks tio utvalda förskollärares uppfattningar om begreppet fysisk aktivitet samt deras uppfattningar vilka förutsättningar barn i åldern 1-5 år i förskolan har till att utöva fysisk aktivitet när det gäller resurser såsom miljö, tid, material och personaltäthet. I studien tas det del av tidigare forskning kring fenomenet, olika perspektiv på och förutsättningar för fysisk aktivitet behandlas. Studien genomfördes genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tio förskollärare på fyra olika förskolor. Frågorna som ställdes tog sin utgångspunkt i syftet och frågeställningarna för studien. Studien har en Fenomenografisk ansats vilket innebär att det som varit centralt i undersökningen har varit att ta reda på variationer i uppfattningarna av fenomenet fysisk aktivitet. Resultatet visar att de tio utvalda förskollärarna har olika uppfattningar om vad begreppet fysisk aktivitet innebär.

SyfteFör många barn är skolan en plats fylld av lagom svåra utmaningar. För de barn som inte kan möta skolans krav utan anpassningar, upprättas åtgärdsprogram. Undersökningar som gjorts tidigare gällande åtgärdsprogram har haft ett lärar- eller elevperspektiv som fokus. Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka föräldrars erfarenheter av och resonemang kring åtgärdsprogram, vad detta är kopplat till samt vad det får för betydelse för eleven.Centrala frågeställningar har varit: ? Vilka likheter respektive skillnader finns i föräldrarnas upplevelser? ? Vilka faktorer påverkar föräldrarnas upplevelser?? Hur har föräldrarna till elever med åtgärdsprogram uppfattat sin delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogrammet? ? Vilka konsekvenser/inverkan får föräldrarnas delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram för föräldrarnas upplevelser av åtgärdsprogram?Teoretisk ansats och specialpedagogiskt perspektiv I undersökningen har jag använt mig av Nilholm (2007) vid analysen av resultatet.

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund:I bakgrunden redogörs för litteratur om Reggio Emilias filosofi samt det arbetssätt somförespråkas. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnen. De ser dem som kompetenta, rikaoch fulla av nyfikenhet till att vilja lära sig saker. Barnen och pedagogerna arbetartillsammans i projekt, pedagogerna utgår från barnens intressen och ser sig själva sommedforskare. Miljön inspirerar barnen till kreativitet, genom dokumentation/reflektionsynliggörs och utvecklas verksamheten framåt.Syfte:Syftet med undersökningen är att ta reda på hur några pedagoger inom Reggio Emiliainspirerade förskolor uppfattar Reggio Emilias filosofi.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande bekymmer som medför hälsoproblem. En av de vanligaste orsakerna är ohälsosamma levnadsvanor gällande kost och fysisk aktivitet. För att hindra den negativa utvecklingen behövs livsstilsförändring. Därför är distriktssköterskans stöd och vägledning viktigt i arbetet med dessa patienter för att kunna få dem att bli motiverade. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors uppfattningar om vad som motiverar patienter med övervikt eller fetma till livsstilsförändring.

Industribranschen har idag vissa problem med att attrahera kompetent arbetskraft. Arbetet med att bygga ett starkt Employer Brand har därför blivit allt viktigare. Användandet av sociala medier har ökat och detta skapar nya möjligheter för företag att marknadsföra sig. Frågan är dock om företagen använder denna möjlighet i sitt arbete med Employer Branding. Syftet med denna studie var att undersöka hur industriföretag arbetar med Employer Branding genom sociala medier.

Learning study är en modell för skolutveckling samt en praxisnära forskningsmetod. Denna modell har under flera år används i svenska skolan i framförallt ämnet matematik och i grundskolan. Träningsskolan är en inriktning inom den obligatoriska grundsärskolan och syftet med följande examensarbete är att undersöka på vilket sätt learning study uppfattas vara en skolutvecklingsmodell för träningsskolans pedagoger samt huruvida elevernas lärande utvecklas med hjälp av modellen och teorin. Arbetet består av interventionsstudien learning study samt intervjuer med deltagande pedagoger. I studien ingår tre pedagoger med tre elever i enskild undervisning med det specifika lärandeobjektet "1" och "2" som symboler för antal.

Syftet med studien är att ta reda på vilka praktiska moment som genomförs i teknikämnet i grundskolans senare år, utifrån den gällande kursplanen i teknik. Studien bygger på enkäter, ställda till ett antal elever, lärare och science center i Sverige.Enkäterna tolkas utifrån en Fenomenografisk ansats.Elevenkäten har gjorts för att få en inblick i hur eleverna ser på de praktiska momenten i skolan samt vad de i allmänhet tycker om teknikämnet.Lärarenkäten har gjorts för att få reda på vilka praktiska moment om görs samt vilken budget som finns att tillgå för teknikundervisningen. Dessutom har användandet av science centers beskrivits.Science centerenkäten har gjorts för att ta reda på hur ofta science center anlitas av skolor och vilka praktiskamoment som genomförs där.De slutsatser som kommer fram är att de flesta eleverna upplever de praktiska momenten som roliga samt att de flesta eleverna någon gång besökt något av de science center som finns i Sverige. I analysen av lärarenkäterna visas att 70 % av lärarna arbetar praktiskt trots låg budget. Utgångspunkten för upplägg av undervisningen är Lpo94 och ämnesintegration är vanlig.

Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar sitt arbete med den förberedande läs- och skrivinlärningen. Syftet är också att undersöka hur detta kan ställas i relation till sådant som kan tänkas påverka dessa uppfattningar (till exempel hur pedagoger ser på lärande och hur de förhåller sig till läroplanerna). För att ta reda på detta har vi genomfört sex intervjuer med pedagoger som arbetar med förberedande läs- och skrivinlärning. Intervjuerna var halvstrukturerade och inspirerade av en Fenomenografisk ansats, vilken ämnar söka människors uppfattningar om ett fenomen, gå in på djupet av dessa och också söka efter människors olika uppfattningar. Vi har alltså i våra intervjuer fokuserat på variationen i utfallet.