Detta examensarbete behandlar bedömning av rörelseförmågor i Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka lärares uppfattning av de formella kunskapskraven och hur lärare bedömer elevers rörelseförmågor i ämnet Idrott och hälsa. Vi har inspirerats av Fenomenografins idé om att undersöka människors erfarenheter och uppfattningar av ett fenomen. Resultatet baserar sig på tio kvalitativa intervjuer med lärare i Idrott och hälsa på olika skolor i norra Sverige. Resultatet visar att kunskapskraven är en självklarhet att utgå ifrån när lärare planerar undervisning och genomför bedömning, det som skiljer lärare åt är hur kunskapskraven tillämpas i undervisningen.

Syfte med arbetet är att synliggöra vad som motiverar vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet i deras lärande och utveckling och hur de erfar/uppfattar sina studier. Arbetet ger en översikt av litteratur och tidigare forskning kring omvårdnadsprogrammets historiska bakgrund samt den nya gymnasiereformen där programmet nu heter Vård- och omsorgsprogrammet och är ett yrkesprogram. Litteraturbakgrunden omfattar även en kortfattad genomgång av begreppet mångkultur och interkulturellt lärande samt teorier om motivation. Med hjälp av intervjuer och en Fenomenografisk ansats ville vi undersöka enlig följande frågeställningar: Vad motiverar vuxna att studera omvårdnadsprogammet på Komvux? Hur upplever man studiesituationen på Komvux? Sammanfattningsvis pekar resultatet på vikten av en stor del av det som motiverar vuxenelevever på omvårdnadsprogrammet är känslomässiga komponenter och detta har vi kopplat till KASAM, känsla av sammanhang.

Den här studien utgår från en Fenomenografisk ansats. Vi avser att fånga skilda uppfattningar om arbetsplatslärande och studera hur uppfattningarna påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Vi utgick från två frågeställningar: vilka uppfattningar har medarbetare av hur de lär på sin arbetsplats, och finns det skillnader i medarbetarnas uppfattningar av vad de lär? Resultatet visar att deltagarnas uppfattningar om fenomenet skiljer sig åt. Tolkningen av resultatet visar att deltagarna lär på olika sätt och använder kunskapen olika i deras yrkesutförande.

Studien har Fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lärares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lärarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet är att väcka tankar kring det egna förhållningssättet, ge större insikt för samhällets betydelse i dessa frågor samt visa på hur viktigt barn och elevers inflytande är både i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrån intervjuerna till vad modern samhällsteori säger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrån vad två lärare i förskolan och två lärare i grundskolans yngre åldrar har för uppfattningar och attityder och därför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lärarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra självkänsla men att lärarna samtidigt känner sig styrda av uppnåendemål..

Syftet är att, utifrån en kvalitativ Fenomenografisk enkätstudie, jämföra hur gymnasieelevers upplevelse av sitt eget lärande överensstämmer med det sociokulturella perspektivets lärandesyn.Resultatet i undersökningen visar på lärandets komplexitet genom att det tydligt framkommer att det inte bara finns ett sätt att lära på utan att lärande som företeelse är såväl komplext, varierat som mycket individuellt. Undersökningen visade å ena sidan att det sociokulturella lärandeperspektivet överensstämmer relativt väl med hur en majoritet av gymnasieungdomarna i studien uppfattar lärande, men å andra sidan framkom även en förståelse av att denna lärandesyn inte passar alla elever. Resultatet gäller för de elever som ingick i undersökningen och är därmed inte generaliserbart på gymnasieelever över lag. Resultatet kan däremot öppna upp för intressanta diskussioner kring elever och deras lärande samt den sociokulturella lärandesynen som sådan..

Studien syftar till att undersöka lärares uppfattningar om läsförståelseutveckling och om hur läsförståelseundervisning. Det är en kvalitativ studie inspirerad av Fenomenografisk metodansats med halvstrukturerade intervjuer som datainamlingsmetod. Resultatet visar att det finns en variation i lärares uppfattningar om vad som utvecklar läsförståelse och hur läsförståelseundervisning ska genomföras. Det som framkommer i intervjuerna med pedagogerna är att de flesta vill och försöker arbeta medvetet med sin läsförståelseundervisning men att det till stor del förekommer mest implicit undervisning. Resultatet påvisar en tendens till att eleverna blir sittande att genomföra uppgifter på egen hand eller i par och pedagogen blir instruktionsgivare och kontrollant istället för undervisare och övervakare av elevernas läsning.

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en Fenomenografisk ansats.

This qualitative study treats the construction and maintenance of balance between work and private life and how flexibility in the workplace is perceived. The study was conducted using semi-structured interviews and these have been conducted in five large companies around Gothenburg. The analysis and results are based on the phenomenographic method approach and the final results were four themes: Balance, Flexibility, Combining family and work and lifelong learning with related subcategories. The result shows that the construction and maintenance of balance between work and personal life is something that is tied to the indi-viduals and the current situation in life. Two of the most common strategies to maintain a dis-tinction proved to be planning as well as other activities, in order to move the focus away from the work.

Högläsning med tillhörande samtal, så kallade boksamtal är mycket betydelsefullt för barn eftersom det stimulerar utvecklingen av läsförståelsen betydligt mer än om förskolläraren enbart läst för barnen och inte följt upp med samtal efteråt.Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar förskollärare har av högläsning och boksamtal samt vilka tillvägagångssätt som används vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse. Frågeställningarna i studien är följande;-          Vilka uppfattningar har förskollärare av högläsning och boksamtal?-          Vilka tillvägagångssätt använder sig förskollärare av vid högläsning och boksamtal för att stödja barns läsförståelse i förskolan?Studien vilar på den kvalitativa forskningsansatsen Fenomenografi och grundar sig på sju intervjuer med förskollärare som arbetar i barngrupper med åldrarna 1-3 år eller 3-5 år.  Resultatet visar på fyra beskrivningskategorier som framkom genom analysen av intervjuerna med de sju förskollärarna, dessa var; social aktivitet, frågor, språk samt verktyg..

Syftet med studien är att undersöka erfarna lärares syn på problemlösning i matematikämnet. I fokus ligger vad problemlösning är och hur lärarna förklarar begreppet, vilket förhållande som råder mellan lärarnas och kursplanens syn på problemlösning och vilken syn de har på problemlösningens roll i undervisningen. Vi använder oss av en kvalitativ undersöknings-metod och intervjuar fem erfarna lärare som arbetar med de tidigare åren på grundskolan. Lärarnas svar analyseras med inspiration av Fenomenografi. I undersökningen kommer vi fram till att lärarna beskriver problemlösning på olika sätt, ur detta kunde vi härleda deras syner till fyra kategorier vilka är flera möjliga svar, utan matematisk uträkning, matematikämnet = problemlösning och kompetens ? lösningsstrategi.

Syftet med denna uppsats är att studera betydelsen av genus/kön i samhällsplanering med hänseende på arbete med miljökonsekvensanalyser. I studien speglas framställningar av varianter i begreppen natur, kultur och miljö samt hur de behandlas i relation till genus/kön. Varianter på begreppen ställer jag i förhållande till att arbeta med miljökonsekvens analysbeskrivningar (MKB). Vidare tar jag upp hur arbete med MKB kan påverkas av genus/kön i Sverige 2003. Startpunkten i studien är en intervjuundersökning på ett konsultföretag som genomför miljökonsekvensanalyser.

Syftet med denna studie var att beskriva hur innebörden av begreppet vardagsrehabilitering (VR) uppfattas inom kommunal äldreomsorg. Datainsamling utfördes genom enskilda intervjuer med omvårdnadspersonal, arbetsterapeuter, enhetschefer samt beslutande politiker, fem respektive sex i varje grupp. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Fenomenografi som resulterade i två kategorier: 1) VR innebär kommunikation, samarbete och resurser, samt 2) VR innebär ett synsätt där träning i aktivitet möjliggörs i alla situationer. Resultatet visade att alla respondenter anser att innebörden av begreppet VR är att de äldre inom kommunal äldreomsorg ska få möjlighet att utföra aktiviteter utifrån egen förmåga. Andra särskilt framträdande aspekter gällande VR är att det anses innebära en god kommunikation, vara ett självklart synsätt som inte behöver diskuteras, samt att utbildning är viktigt men inte en förutsättning för att arbeta vardagsrehabiliterande..

Personer med kognitiva nedsättningar tillhör en av de största grupperna av funktionsnedsatta personer. Premium Comai är ett hjälpmedel för att hjälpa personer med kognitiva nedsättningar att bli mer självständiga i deras vardag. Denna målgrupp har framförallt svårigheter med de exekutiva funktionerna så till exempel att minnas saker de ska genomföra eller att uppfatta hur lång tid aktiviteter tar. Denna studie undersöker hur användandet av en digital kalender som hjälpmedel för personer med kognitiva nedsättningar ser ut och hur användare av upplever hjälpmedlet, om de upplever att det hjälper dem planera sin tid och att komma ihåg. För att undersöka detta intervjuades användare av Premium Comai, där intervjutekniken var semistrukturerade intervjuer.

Den här uppsatsen handlar om elever i skolår 8 och 9, samt elever på gymnasiet. Fokus är på deras lärande, deras tankar och språk i uppgiften litteraturläsning och recensionsskrivande. I skolan arbetar elever ofta med att läsa litteratur samt skriva recensioner, därför är det intressant att utröna vilken lärandepotentialen kan vara i denna uppgift. Till vår hjälp har vi tagit en kvalitativ textanalys i ljuset av den Fenomenografiska ansatsen för att kunna se den variation av uppfattningar som finns. I studien har vi analyserat 38 bokrecensioner av elever i skolår 8 och 9 samt gymnasiet.

Studiens syfte var att undersöka och jämföra erfarenheter av fenomenet formativ bedömning hos högstadie- respektive gymnasielärare i moderna språk. Detta undersöktes med hjälp av metoden samtalsintervju utifrån en Fenomenografisk utgångspunkt. Denna utgångspunkt innebar att lärarnas erfarenheter av formativ bedömning samt variationer inom dessa var det som fokuserades i studien.Studiens slutsatser visade att arbetet med elevernas förståelse av målen är av stor vikt för att det övriga arbetet inom formativ bedömning ska fungera. Vidare framkom två övergripande huvuduppfattningar av vad formativ bedömning innebär: ett didaktiskt verktyg eller en undervisningsfilosofi. Dessutom framhölls begreppen konkret, framåtsyftande samt främjande för förståelsen av målen som grundläggande inom formativ bedömning.