SammanfattningProblemområde:Inom NIU-fotboll finns det olika sätt att organisera sig. Vilken påverkan har de olika organisationsformerna på identifikationen av vad de anser vara talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats på utbildningenSyfte: Studiens övergripande syfte är att beskriva och analysera på vilka grunder som pojkar respektive flickor väljs ut till två olika Nationellt godkända idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer påverkar dessa talangidentifikationsprocesser.Metod:Studien har tillämpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhämtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer än en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillämpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sätt att organisera sin NIU-utbildning och att detta påverkar hur talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna..

Bakgrund: Människor har olika preferenser och därför triggas vi igång av olika saker. En belöning som motiverar en person kan däremot vara demotiverande för andra. Därför skulle ett helt individuellt belöningssystem kunna vara det ultimata sättet att motivera till prestation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför företag inte har ett belöningssystem som är helt individualiserat, vilket skulle kunna anses vara idealet. Vi vill få fram de faktorer som gör att företagen har ett belöningssystem som är mer kollektivt än individuellt.Uppsatsens metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att göra intervjuer på tre olika företag. Uppsatsen kommer att baseras på en hermeneutisk vetenskapsteori och vi har valt att tillämpa en deduktiv metodansats. Teori: Den teoretiska referensramen består av teorier om motivation, belöningssystem samt olika former av belöningar och vår modell som visar vilka faktorer som kan påverka graden av individualitet i belöningssystem. Empirisk metod: För att undersöka vilka faktorer som påverkar graden av individualitet i ett belöningssystem har vi valt att göra en jämförande fallstudie i vår undersökningsprocess.

Syftet med denna studie var att undersöka hur Halmstad kommuns friskvårdssatsning påverkat den anställdes hälsa och att medvetandegöra den inverkan organisationen har på den enskilde individen. Unika berättelser och vald litteratur har tillsammans synliggjort de effekter denna satsning fört med sig. Utifrån både en positivistisk och hermeneutisk inspirerad metod, samlade vi in empiriskt materiell och genom djupintervjuer samtalade vi med de anställda inom Halmstad kommun om deras erfarenheter och åsikter om friskvårdsbidraget. De anställda inom Halmstad kommun ansåg att deras hälsa förbättrats och därmed också deras arbetssituation samt privata sfär. I satsningar av det här slaget är det viktigt att det finns en förståelse för varandra, organisation ? individ, där alla fördelar och eventuella nackdelar belyses..

På upptäcktsfärd i ?den goda platsen? innebär en läsning av en tvärvetenskaplig litteraturstudie. Uppsatsen syftar till att nå en ökad förståelse kring ?den goda platsen? genom att se hur olika vetenskapsdiscipliner tar upp och beskriver begreppet och fenomenet i olika texter. Studien fokuserar på tolkning av texter och är således en kvalitativ inriktad studie med hermeneutisk utgångspunkt..

Inom den svenska förskolan arbetar en mängd personer, vilka till största delen tillhör två olika yrkesprofessioner, förskollärare och barnskötare. Gemensamt för dessa är att de tillsammans skall genomföra det uppdrag som beskrivs i läroplan för förskolan, Lpfö-98. I min egen yrkesverksamhet som förskollärare har jag mött andra förskollärare och barnskötare, med deras olika sätt att tolka och genomföra uppdraget som finns i Lpfö-98. I dessa möten har jag blivit medveten om hur pedagoger inom olika yrkesprofessioner tänker kring uppdragets innehåll och utförande. De möten och mina funderingar kring detta är bakgrunden till denna studie.Syftet med studien är att söka efter hur verksamma pedagoger, med olika yrkestillhörighet, inom förskola 1-5 år erfar samt beskriver att de omsätter Läroplan för förskolan, Lpfö-98.Syftet är också att analysera om det föreligger några likheter eller skillnader i erfarande hos dessa två yrkesprofessioner och i så fall beskriva hur de gestaltar sig.Studien genomförs genom kvalitativa intervjuer med förskollärare och barnskötare, vilka arbetar inom förskola med barn från 1 ? 5 år.

SammanfattningProblemområde:Inom NIU-fotboll finns det olika sätt att organisera sig. Vilken påverkan har de olika organisationsformerna på identifikationen av vad de anser vara talang. Hur bedriver det sin uttagning och kommer fram till vilka som ska selekteras och erbjudas en plats på utbildningenSyfte: Studiens övergripande syfte är att beskriva och analysera på vilka grunder som pojkar respektive flickor väljs ut till två olika Nationellt godkända idrottsutbildningar i fotboll samt diskutera om skolornas organisationsformer påverkar dessa talangidentifikationsprocesser.Metod:Studien har tillämpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhämtats genom intervjuer och observationer. I och med att mer än en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillämpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat visar att det finns olika sätt att organisera sin NIU-utbildning och att detta påverkar hur talangidentifikation och selektering till sker inom de olika organisationsformerna..

Syftet med denna studie var att analysera livsmedelsfo?retaget Findus AB och dess arbete med Corporate Social Responsibility i relation till ha?stko?ttskandalen. Studien a?mnar att underso?ka vilka skillnader det finns i deras CSR-kommunikation fo?re respektive efter incidenten, vilket omfattar perioden 2012-2013. Vi vill dock belysa att vi inte ser ha?stko?ttskandalen som en sja?lvklar orsak till en eventuellt utvecklad CSR-kommunikation.Metod och material: Retorisk textanalys med hermeneutisk ansatsHuvudresultat: Utifra?n va?rt resultat kan vi urskilja att det finns skillnader i deras sa?tt att kommunicera CSR mellan 2012 och 2013.

Syftet med vår uppsats är att få fördjupade kunskaper om hurbiståndshandläggare inom äldreomsorgen upplever och betraktar våld inära relationer bland äldre utifrån sin profession. Internationell forskningvisar att en av fyra äldre riskerar att utsättas för våld och att många fallaldrig upptäcks. Vår undersökning har en hermeneutisk ansats och är avdeskriptiv karaktär. Vi har valt en kvalitativ metod med induktiv ansats.Insamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuerdär fem biståndshandläggare delger sina upplevelser och erfarenheter.Studiens material analyserades därefter med hjälp av tidigare forskning,socialkonstruktionism och ålderism. Några av slutsatserna från vår studieär att de fem informanterna uttrycker svårigheter dels i att upptäcka våldet,dels i att ta upp frågan som kan vara känslig eller att man säkert vill fåbekräftat att det verkligen förekommer våld innan det förs på tal..

I denna uppsats utreder jag hur inställningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och inställningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utländskbakgrund under åren 2003 till 2005. Uppsatsen syftar även till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, där debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och där man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger på en hermeneutisk metod och med hjälp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas inställningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nått mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att inställningen för ett förbud mot slöja i skolorna var väldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ändå under tidsperioden att ändras genom en ny diskrimineringslag..

Syfte: Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgångsfaktorer för implementeringen av affärssystem i e-handelsföretag.Forskningsfråga: Beaktas samma kritiska framgångsfaktorer vid implementering av ett affärssystem i stora fysiska företag som små e-handelsföretag?Metod: En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat två respondenter. En vetenskaplig förhållningssätt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktär.Teori: Inledningsvis redogörs för vad affärssystem är och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering.

Det är viktigt att lyfta fram hur individen påverkas av en långtidssjukskrivning Individen måste ständigt försvara sig då hon ifrågasätts av samhället. Individen måste även finna en ny identitet då den tidigare arbetsidentiteten har försvunnit. Utgångspunkten i denna studie har varit att undersöka hur de åtta långtidssjukskrivna individer upplever sin situation som långtidssjukskrivna. Studiens syfte har varit att forska om långtidssjukskrivning är att förstå problemet, och hur den påverkar människor som har blivit drabbad av detta. Studien har använt sig utav en kvalitativ undersökning och en hermeneutisk forskningsprocess..

Syftet med studien är att undersöka vad som upplevs som förutsättningarna för intern kommunikation uppåt i en organisation, från medarbetare till närmsta chef, samt på vilka olika sätt medarbetarna själva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren på frågeställningarna; Hur ser förutsättningarna ut för kommunikation från medarbetare till chef? Vilka kanaler använder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har används, där det empiriska materialet samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar på att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, är förutsättningar för en god intern kommunikation, från medarbetare till närmsta chef. Kommunikationskanaler som används för en kommunikation till chefen är bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Syftet med den här litteraturstudien är att titta på livsfrågors roll i gymnasieskolans religionskunskapsundervisning, samt hur samtal kring en berättelse som Småtrollen och den stora översvämningen kan användas för att tematisera dem. Studien orienterar sig lika väl mot religionsdidaktisk och litteraturvetenskaplig teori som undervisningspraktik ? men vilar på en hermeneutisk grund där olika tolkningsprocesser står i fokus.Småtrollen och den stora översvämningen är en del av ett ständigt pågående kontextuellt och intertextuellt samtal kring de grundläggande villkoren för livet. I texten förhåller sig Jansson till sitt sammanhang, liksom varje läsare i sin läsning förhåller sig till sitt. I tolkningsprocessen är läsaren en aktiv del i formandet av textens mening.

Då ett barn ska beredas vård utanför det egna hemmet har socialtjänsten en skyldighet att enligt SoL 6:5 överväga om barnet kan placeras i det befintliga nätverket. Syftet med denna C-uppsats var att med utgångspunkt i SoL 6:5 undersöka socialsekreterares konstruktion av begreppet ?överväga? och hur de går tillväga vid sitt övervägande. Resultatet visar att inga uttalade rutiner fanns på socialsekreterarnas arbetsplatser, vilket resulterade i individuellt utformade överväganden. Övervägandet baserades ofta på personliga värderingar och ibland på forskningskunskap och rättskällor.