I uppsatsen undersöks några deltagares berättelser om negativa dramaupplevelser. Syftet är att förstå hur dessa upplevelser sett ut och vad i dramasituationen som kan ha legat bakom dem. Analysen tar fasta på vilka faktorer som kan utgöra sårbara punkter ur ett deltagarperspektiv, i utövandet av en dramapedagogisk verksamhet.Metoden som använts är berättande intervjuer med nio informanter och den teoretiska ansatsen är hermeneutisk - fenomenologisk. Studiens utgångspunkt är Margret Lepps definition av dramaarbetets fyra centralmoment - Ett pedagogiskt ledarskap, En grupp i samspel, En fiktiv skapande handling samt Pedagogiska mål. I dramapedagogisk litteratur och tidigare forskning identifieras olika problem kopplade till dessa fyra moment.I analysen av intervjusvaren utkristalliseras fem olika teman vilka kan tolkas som möjliga sårbara punkter i en dramapedagogisk verksamhet: 1) Favoriserande och värderande ledare, 2) Brist på fiktion, 3) Förutsatt frigjordhet, 4) Kulturkrock, 5) KonsensustvångStudiens slutsats blir att dramaledarens förmåga till en problematiserande hållning inför mötet med verksamheten och dess deltagare kan vara avgörande för upplevelsen hos de senare.

Denna studie handlar om hur man arbetar med ordinlärning i ett främmande språk.Syftet med arbetet är att undersöka hur ordinlärningen går till när man börjar läsa ett nytt språk.  Studiens huvudsakliga frågor är: vilka strategier använder lärarna sig av för att utveckla elevernas ordinlärning samt hur uppfattar lärarna elevernas ordinlärning. För att besvara dessa frågor har en kvalitativ undersökningsmetod med hermeneutisk ansats använts. De intervjuer som utförts kallas enligt Allan Bryman semistrukturerade och det är språklärare som undervisar i moderna språk som agerat informanter. Frågorna som användes i undersökningen har utformats enligt Allan Brymans råd om intervjufrågors utförande. Förutom intervjuer så har även litteraturstudier används för att kunna besvara arbetets frågeställningar.Resultatet av denna undersökning visar på att lärarnas sätt att arbeta med ordinlärning i huvudsak sker genom helt individuella arbetssätt.

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berättar om sitt förhållande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbäckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poäng, Socionomprogrammet, Växjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVäxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för Vårdvetenskap och Socialt arbete, Växjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begär, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen är att förstå hur unga vuxna socialbidragstagare förhåller sig till konsumtion. Utvecklingen från industrisamhället till ett samhälle med konsumtion av de varor och tjänster som produceras i centrum, har påverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det påverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vår sociala identitet. Konsumtionsnormen idag säger inte bara att vi ska konsumera utan är också knuten till förväntningar kring vad vi väljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sätt att förhålla sig till konsumtion då de begränsas i sin valfrihet på grund av bristande ekonomiska resurser.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskaper i hur högstadielärare i musik använder digitala verktyg i sin undervisning, samt vad de upplever att dessa verktyg har för pedagogiska för- och nackdelar. Ett delsyfte har varit att undersöka vad lärare har för ämnesuppfattning, och hur det eventuellt påverkar hur de väljer undervisningsinnehåll. Jag har intervjuat fyra musiklärare som undervisar på högstadiet, och detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen har varit hermeneutisk, vilket innebär att jag har tolkat och analyserat informanternas svar. Som teoretisk hjälp har jag bland annat använt mig av medieekologisk och sociokulturell teori.

Syftet med denna undersökning har varit att belysa och ta del av respondenternas tankar kring arrangerade äktenskap. Metoden inkluderar en kvalitativ studie, där det valts att utgå ifrån en hermeneutisk ansats. Undersökningen innefattas i form av intervjuer med fyra unga tjejer med muslimsk bakgrund, som inte är ?svenskfödda?. Respondenterna fick svara på ett antal frågor kring deras tankar om arrangerade äktenskap, där intervjumanualen har delats in i olika kategorier.

Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förändring och kontinuitet i ett urval av historieläroböcker beskrivs på ett sätt som har potential till att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion är att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmåga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme.Det är en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en läroprocess i vilken historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av läroböcker. I den undersökta läroprocessen förstås historiemedvetande som basen för förståelse av kontinuitet, förlopp och händelser, samt av hur förändring sker. Tre dimensioner vägleder analysen: Historieskapa(n)de människor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet.

Problemområde: Forskning inom specialpedagogik fokuserar i stor utsträckning på hur lärare ska kunna inkludera samtliga elever i undervisningen. Trenden ute på skolor visar dock på att exkludering av elever i behov av särskilt stöd ökar (Berhanu, 2010). Således finns en motsättning mellan teori och praktik. Vidare menas att alla elever ska inkluderas och samtidigt nå samma mål. Jag närmar mig dessa dilemman genom att belysa bedömningen av elevers kunskaper och ställer mig frågan om ett förnyat synsätt kring just bedömning kan ses som ett led i att kunna individualisera undervisningen för att kunna inkludera så många elever som möjligt, samtidigt som målen i kursplanerna än dock står i centrum? Syfte: Mitt syfte med examensarbetet är att nå en djupare förståelse för hur elever i behov av särskilt stöd i matematik, inkluderade i ordinarie klassrumsundervisning, tänker kring och upplever bedömning och olika bedömningsformer.

Syftet med denna studie var att studera kvinnliga juristers syn på balans mellanarbete och privatliv. Forskningsfrågor som använts är bland annat hur balansmellan arbete och privatliv ser ut hos juristerna, hur de sätter gränsermellan arbete och privatliv, men också om strategier används, både från företagensoch individers sida, för att få en bättre balans mellan arbete och privatliv.Gruppen som undersökts var fem kvinnliga jurister som samtliga arbetarpå advokatbyrå. De är i varierande åldrar med olika befattningar, hararbetat olika länge inom branschen samt har olika familjesituation. Studienbaseras på kvalitativ metod och information om studien skickades ut tillgruppen där etiska aspekter beaktades både vid det tillfället och under intervjuernasgång. Intervjuer genomfördes sedan med personerna utifrån en intervjuguide,materialet sammanställdes och organiserades i teman.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.

Spellärande blir allt vanligare, även inom arbetslivet. Det finns flera olika skäl till varför dataspel som läromedel har ökat i popularitet. Ett av argumenten för spellärande är att de är motiverande. En av motivationsfaktorerna i dataspel är immersion. I denna studie ville vi undersöka om im-mersion verkar motiverande vid lärande vid kompetensutbildning.

Bakgrund och problematisering: Till följd av ökad globalisering, datatillgänglighet och ökade möjligheter för informationsbehandling, är det nuvarande redovisningssystemet under förändring. Redovisningen går från att baseras på den mer traditionella industriella ekonomin till att anpassas mot en mer informationsbaserad ekonomi med större fokus på relevans i årsredovisningarna. Detta innebär ökad användning av värdering till verkligt värde snarare än värdering till anskaffningsvärden, vilket skapar nya utmaningar för revisorer i verifieringen av de finansiella rapporterna då osäkerheter kan uppstå angående verkliga värdens rimlighet.Syfte och frågeställningar: Genom tillämpning av verkligt värde-värdering har en ökad osäkerhet uppstått i de finansiella rapporterna. Dessa osäkerheter kan vara svåra att minska om värderingarna bygger på svårverifierbar data. Studien ämnar ge en ökad förståelse kring hur revisorer upplever de osäkerheter som uppstår vid revision av poster värderade till verkligt värde, samt hur dessa osäkerheter hanteras.Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger på  Pentlands (1993) och Carrington & Catasús (2007) tolkning av trygghetsteorin i en revisionskontext.

Titel: Antarktis -utvecklingsmöjligheter och hinder för researrangörerFörfattare: Dominique Fügedi Kurs: Turismvetenskap C Institution: Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet Handledare: Christer FoghagenProblem: Resmålet Antarktis är högst aktuellt idag inte minst då Antarktis har blivit ett allt vanligare dröm resmål för resenären. Antarktis är även en värdefull plats rent vetenskapligt och det finns regler hur man får vistas där . De mänskliga aktiviteterna som förekommer på Antarktis genom turismen dit kan även öka mängden koldioxid i atmosfären och havet, något som kan påverka havsmiljön och dess surhet men även djuren och växterna.Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utvecklings möjligheter och hinder det finns med resmål som Antarktis för researrangörerna rörande både kunden och researrangörerna utifrån researrangörernas perspektiv.Metod: Uppsatsen har utförts genom tre intervjuer av personal från olika researrangörer med Antarktis med i deras utbud av resor. Intervjuerna har sedan tolkats utifrån en hermeneutisk ansats.Resultat: Studien visade att intresset Antarktis ser ut att växa och utvecklas som resmål samtidigt som det är en relativt liten marknad där man vill hålla turismen småskalig och reglerad för att inte exploatera Antarktis som destination. Det ökade intresset att resa dit har även medfört ett större tryck att bevara Antarktis.

Syfte: Studiens övergripande syfte är att beskriva lärares syn på andraspråksutveckling hos elever, som antingen diagnosticerats om särskoleelever eller som riskerar att bli bedömda som särskoleelever. Syftet är också att peka på skillnader i lärarnas förutsättningar att bedriva and-raspråksundervisning i grundskolans senare del och i gymnasiesärskolan.Teori: Studien är kvalitativ och är tolkad utifrån hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutikens främsta redskap är tolkning, vars syfte är att leda till förståelse. En grund för att förstå är för-förståelsen och den utgörs av tidigare erfarenheter, lärdomar, känslor och upplevelser. Den hermeneutiska processen vilar på förförståelse, förståelse och förklaring, syntesen mellan dessa resulterar i tolkning.

The purpose with this essay is to illustrate the problematical mother-daughterrelation in Mar-gareta Garpes drama/play ?To Julia? through a psychoanalytic and philosophical perspective. To get a deeper understanding for the relations between mother and daughter, and the kind of motherhood that Gloria is practising in the play I have used a hermeneutic method in search for answers to the questions: Why does Gloria take a position as a so called friend or sister in the interaction with her daughter Julia? Why is not mother Gloria capable to be mature, caring and nursing in the interaction with Julia? Through Gloria Margareta Garpe is giving me possible answers: Gloria is still seeing herself as a rejected and lonely child. The role of the daughter Julia in her mother?s life is to fill an empty space that was created in Gloria?s adolescence when she experienced the same feelings as Julia in present time in the play.

Studiens syfte är att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollärare upplever i det tidiga, förebyggande arbetet med fokus på barn som riskerar att utveckla ett problemskapande beteende. Syftet är också att belysa när pedagoger i förskolan upplever att barn är problemskapande. Studien är kvalitativ och grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats vilket i denna studie innebär att tolka och sätta sig in i ett antal pedagogers upplevelser. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med åtta förskollärare på fyra förskolor i tre olika kommuner i Mellansverige. För att tolka det empiriska materialet har von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori använts i första hand.