Burnout, på svenska översatt till utbrändhet, är ett idag välkänt Fenomen och är utbrett bland anställda med långa sjukskrivningsperioder som följd. Detta har blivit ett stort problem för arbetsgivare och organisationer i stort. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur man inom organisationer arbetar strategiskt för att förebygga burnout bland sina anställda. Frågeställningen var; vilka strategier använder sig organisationer av för att förebygga burnout bland sina anställda? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med chefer inom Stockholms Stad.  Datamaterialet analyserades samt tolkades enligt en induktiv tematisk analys.

Enligt Norstedts Svenska ordbok (2001:672) är lättja en obenägenhet hos människor att utföra arbete. Obenägenhet till arbete är när man som arbetstagare kan arbeta men inte vill. Lättja är ett relativt outforskat Fenomen på arbetsmarknaden och ett svårt begrepp att definiera. Arbetstagare som ägnar sig åt lättja är något som vi insett förekommer i de flesta organisationer. Lättja hos arbetstagare kan ses som ett problem som vi tror att personalchefer kan ha svårt att hantera.

Denna underso?kning tar upp problemet att de som utsa?tts fo?r brott ofta a?r kriminella och syftar till att ge en o?kad fo?rsta?else fo?r utsatthet fo?r brott, oro fo?r brott men fra?mst rollblandning hos gymnasieungdomar i Va?stra Go?taland. Fo?r detta syfte gjordes en kvantitativ surveyunderso?kning med tva?rsnittsdesign: en enka?tunderso?kning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Underso?kningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar pa? orsaker till att man utsa?tts fo?r brott snarare a?n orsaker till att man bega?r brott.

Vår uppsats syftar till att skapa en bild av hur sociala medier påverkar en turistupplevelse. Teknologi är idag ett Fenomen som har integrerats i det vardagliga livet och har även blivit en del av dagens resande. Sociala medier utgör en stor del av dagens teknologiska användande och används idag frekvent av många människor under en turistupplevelse. Vi anser att sociala mediers alltmer inflytelserika roll i människors resande skapar en möjlighet för oss att studera detta relativt outforskade område. Genom en empirisk utgångspunkt i form av djupgående intervjuer har vi skapat en tydlig uppfattning av hur sociala medier påverkar en turistupplevelse.

Turistiskt kulturutövande ? en studie om autentiska kulturarv fiktiva kontexter i Skara och Skottland, är en magisteruppsats som studerar ett Fenomen kallat för ?fiktiva kulturarv?. Två fallstudier, ?ArnFenomenet? och ?Da Vinci- effekten?, analyseras utifrån uppkomst, kulturturistisk form och marknadsföring. Turistiskt kulturutövande har allt mer börjat innebära samarbetsprojekt mellan kultursektorn och turismnäringen vilket fört med sig både positiva och negativa reaktioner.

Kvinnligt karriäravancemang i allmänhet, och kvinnors problem att nå organisatoriska toppositioner i synnerhet, är ett ämne som länge varit föremål för diskussion. Åsikterna om hur snedfördelningen ska åtgärdas går isär och har lett till heta debatter. Inte minst förslaget om lagstadgad kvotering i svenska styrelser har rört upp känslor och debatterats intensivt. Stiftelsen AllBright la 2013 fram en rapport som visade på att det finns fler med namnet Johan i svenska styrelser än det finns kvinnor. Detta uppmärksammades stort i flertalet media.

Titel: En kvalitativ fallstudie hur aktörer skapar och bibehåller förtroende i organisationer med fördelat ansvar Nivå: Kandidatuppsats Författare: Jens Bergvik och Hanna Eriksson Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2015 ? januari Syfte: Enligt tidigare forskning är förtroende grunden för många av organisationens resultat och basen i fungerade relationer och samarbeten. Sambandet mellan förtroende och den ansvarsfördelade organisationen är identifierad men saknar praktisk forskning, då en ansvarsfördelad organisation kräver samarbete beroende på att många har befogenhet till ansvar och beslutsmakt. Syftet med denna studie är därmed att ge en ökad förståelse för hur aktörer skapar och bibehåller förtroende samt att belysa förtroendets roll i ansvarsfördelade organisationer. Metod: Studien har utgått från ett hermeneutiskt perspektiv och Fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Med hjälp av deduktion har teori och empiri arbetats fram där grunden för studien har varit i form av en fallstudie som antar ett kvalitativt angreppssätt genom semistrukturerade intervjuer. Resultat & slutsats: Studien tyder på att förtroende är svårt att beskriva då det uppfattas som en abstrakt Fenomen och därav avsaknaden av konkreta verktyg.

Syfte: Att undersöka om det föreligger något samband mellan elevers grundläggande taluppfattning, vad gäller enkla subtraktionsoperationer och senare uppnådda matematikframgångar och att dessutom undersöka hur åtta elever erfar sitt arbete med subtraktionsoperationer, vilka strategier de använder sig av och hur deras inre mentala tallinje ser ut. Teori: Studien har en Fenomenografisk ansats med en utvidgad kvantitativ teoriram. Inom Fenomenografin beskriver man lärande utifrån termen erfarande och menar då att elever har förmåga att urskilja och erfara olika aspekter i omvärlden på olika sätt (Marton, Dalgren, Svensson, Säljö; 1999). I studien är begrepp och procedurer inom subtraktion de Fenomen som studeras. Begrepp som tidigare lärts in har en viktig roll när nya begrepp erfars.

Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra livsberättelsens och berättandets menings- och identitetsskapande kraft och funktion. Det är en metodologisk studie med strävan att fokusera på livsberättelse, både som Fenomen och som social handling. För att göra detta har uppsatsen koncentrerats på min informants, Sveas, livshistoria.Narrativ metod, som legat till grund för studien, har varit av kvalitativ art i form av livsberättelseintervju i kombination med dialogisk-performance analysmodell med utgångspunkt i hermeneutiken.Som teoretisk referensram för arbetet ligger livsvärldbegreppet, social konstruktionism, livsberättelseperspektivet och minnets roll.En muntlig livsberättelse berättas alltid i enlighet med kulturella konventioner och i relation till olika diskurser och offentliga berättelser som dominerar det sociala och kulturella sammanhang som berättaren lever i..

I detta arbete ges begreppet knitalong en vidgad förståelse samt ställs mot syjuntan, med syftet att belysa och bredda förståelsen av stickning i vårt samhälle. Knitalong är ett engelskt ord med betydelsen av att sticka tillsammans och existerar i majoritet på Internet med elektronisk kommunikation deltagarna emellan. Syjuntan, som idag finns i varierade former och med olika ord som beskrivningar, har i detta arbete lyfts fram som en verksamhet som tog sin början i Sverige år 1844 (Sjöqvist, 1974) och benämndes då syförening. En syförening är bundet till en församling vars främsta syfte är bibelstudier sammantaget med handarbete, däribland stickning, som utförs till välgörande ändamål.Arbetet syftar till att fördjupa kunskaperna kring knitalong, som är ett pågående Fenomen i vår vardag. Med hjälp av syjuntan och syföreningarna skapa en bild av historiskt ursprung och tillämpning, olika tekniker, behov, kunskap, hur den genomförs i skilda syften samt vad stickningen genererar för form av ny kunskap söks finna svar på genom resultat och i arbetets diskussion.Uppsatsen grundar sig på studier av litteratur och elektroniska sidor rörande ämnet.

Syftet med det här arbetet har varit att belysa lärarnas syn på läxan samt deras syn på elever som inte gör sina läxor. Vi valde att göra detta via kvalitativa forskningsintervjuer och det resultat vi kom fram till var att lärarna hade mycket skiftande inställningar till läxor men att det är tidspress och behovet av att nivågruppera eleverna som är den bidragande orsaken till att man ger läxor, oavsett vilken inställning man har till dem. Detta gör att läxorna också blir avgörande för elevens utveckling och betyg. Elever som inte gör läxor får också en viss påverkan på lärarens syn på eleven och på lärarens undervisning. Läxor framträder som ett komplext och motsägelsefullt Fenomen i lärarnas undervisning och det råder ofta en brist på konsekvens i synen på läxor, kunskap och betyg..

Syftet med denna uppsats är att undersöka Fenomenet Facebook i relation till arbetslivet och privatlivet. Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där vi genomförde sex semistrukturerade intervjuer för att ta reda på om hur presentationen av ens profil, med andra ord statusuppdateringar, bilder och vänner, kan ha en påverkan på arbetslivet men även privatlivet. Som analysredskap använder vi oss av Erving Goffmans dramaturgiska teori, Anthony Giddens struktureringsteori samt Michel Foucaults teori om övervakningssystemet i relation till makt. En kort sammanfattning av det resultat som framkommer i vår studie visar att Facebook från en början besöktes av våra informanter med syfte att komma i kontakt med vänner samt släkt, dock har nätverkstjänsten utvecklats till ett socialt Fenomen och vidare blivit en del av informanternas vardag..

Denna studie undersöker var traditionen att tala illa om chefer har kommit ifrån, varför den är så starkt rotad i vår företagskultur samt om den fortfarande är relevant i dagsläget men kanske framförallt också ifrågasätta varför den har en sådan legitimitet än idag. Bakgrunden till detta undersökningsområde är att vi tidigare gjort en fallstudie där vi undersökte hur detta Fenomen yttrar sig i dagsläget och vilka konsekvenser det innebär.Dessa frågeställningar faller inom begreppet organisationsbeteende vilket kortfattat innebär alla handlingar som individer gör inom organisationer eller företag.Studien baseras på två intervjuer i kombination med en litteraturstudie som främst fokuseras på hur problematiken uppstod under ett tidigare skede av den industriella utvecklingen i Sverige. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats.Vi har fokuserat på tolkning snarare än analys då vi ansåg att detta lämpade sig bäst för studien och har använt Barbara Czarniawskas teori om kritisk läsning samt Richard Rortys tankar om ironi för att göra denna tolkning av det insamlade materialet.Vår tolkning av materialet visar att problematiken i sin moderna form uppstår i samband med uppkomsten av den moderna industrin där arbetare jobbar reglerat i fabriker under ledning av chefer och förmän. De hårda vilkoren och dåliga tryggheten under denna period ger upphov till att fackföreningar bildas som med tiden kommer att spela en central roll i den svenska arbetarrörelsen. Denna rörelse verkar bidra till att traditionen förs vidare och får fäste i den svenska företagskulturen.Vi tolkar det som att beteendet att tala illa om chefer fortfarande är lika relevant idag som när det uppstod.

Data Warehouse är ett relativt nytt Fenomen i jämförelse med traditionella databassystem, och i och med de senaste årens kraftiga tekniska utveckling har förutsättningar för att realisera konceptet skapats. Inom branschen finns ett antal problem rörande metadata, som i denna uppsats legat till grund för vår inriktning. Många av dessa problem beskrivs utifrån ett tekniskt perspektiv, vilket detta arbete inte gör. Vi har istället valt att undersöka vilka problem som föreligger vid säkerställning av att metadata hålls uppdaterat i ett Data Warehouse med hjälp av tydlig ansvarsfördelning. Vi har funnit att det föreligger vissa likheter mellan de problem som konceptet Knowledge Management angriper och de problem som en organisation ställs inför när man söker säkerställa att metadata hålls uppdaterat med hjälp av tydlig ansvarsfördelning.

Vi har undersökt blivande lärares syn på läxan som Fenomen i syfte att relatera denna till tidigare forskning samt till den aktuella skolpolitiska linjen i läxfrågan. Undersökningen är kvantitativ och bygger på 255 enkätsvar från lärarstudenter som läser avslutande termin med inriktning mot grundskolans tidigare år vid Malmö högskola. Resultatet visar att en majoritet har en positiv grundinställning och tror sig komma att ge läxor som yrkesverksamma lärare. Samtidigt ser de flesta nackdelar och många kan tänka sig en läxfri skola. Jämfört med undersökningar som gjorts på yrkesverksamma lärare uppvisar vår undersökningsgrupp en betydligt mindre positiv syn på läxor.