Syftet med detta arbete är att ta reda på hur lärarna upplever att lässvaga elever påverkas av sina lässvårigheter inom matematiken samt hur lärarna hanterar de problem som uppstår för att hjälpa eleven. Jag har valt den kvalitativa arbetsmetoden med semistrukturerade intervjufrågor. Resultatet visar att svag läsförmåga påverkar eleven inom matematiken men också inom andra ämnen. Inom matematiken påverkas eleven särskilt vid lästal samt vid problemlösning om eleven lämnas ensam med en text som den inte klarar av att läsa eller tyda. För att stödja eleven kan läraren eller någon annan läsa texten eller så arbetar eleverna i grupp där samarbetet mot resultatet är viktigast, inte att kunna läsa texten.

Buller från vindkraft är en viktig begränsande faktor för utbyggnaden. Syftet med denna studie var att genom djupintervjuer undersöka hur närboende vid en nyetablerad stor vindkraftpark i skogsterräng upplever ljudet och andra förändringar i miljön. Intervjuer gjordes med elva personer i närheten av vindkraftparken Jädraås i Gästrikland med 66 verk. Beräknad ljudnivå vid deltagarnas hus är mellan 33 och 42,5 dB(A). Resultatet av en tematisk analys, visade att upplevelsen av ljudet kan vara kopplad till ljudnivån, vindriktningen, förväntningar på ljudmiljön och ljudkänslighet.

Syftet med min uppsats är att titta på hur maskulinitet och status framställs i sportmedia. Att sportvärlden är dominerad av män är en allmänt vedertagen uppfattning. Det är också en av anledningarna till att jag valt att titta på hur manlighet och maskulinitet framställ i just sport och idrottssammanhang. Massmedia, så som, tidningar, tv, radio och Internet, har inflytande på hur vi som individer i det postmoderna samhället uppfattar och skapar vår verklighet. Media påverkar oss mer än vi tror och bidrar därför till våra föreställningar och våra bilder av idrott.

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsättningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnå uppsatta kunskapsmål inom olika ämnen. I idrott och hälsa kan elever från en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svårigheter i vissa moment och under vissa tider av året. Syftet med studien är att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hälsa handskas med i strävan mot att ge alla elever en likvärdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer används för att få ett resultat. För att genomföra studien har fem lärare i idrott och hälsa och tre elever i årskurs nio intervjuats på sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lärare upplever att få elever var frånvarande under ordinarie undervisning på grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Vad var viktigast? Moralen eller spelet? Enligt Miguel Sicart så beror det på din erfarenhet. Den här undersökningens huvudsyfte var att ta reda på: Hur påverkas en spelare vid moraliska val av sin tidigare spelerfarenhet? För att testa detta byggdes ett spel med moraliska val som testpersoner sedan fick spela och svara på frågor om varför de gjorde de valen. Enligt den här undersökningen är spelet viktigast för dom som spelar mycket, medan moralen är viktigast för dom som spelar mindre.

Enligt forskning har matematikkunskaperna blivit allt sämre i den svenska skolan (Lithner, 2001) och därför finner vi det intressant att undersöka någon faktor som kan bidra till detta. Vi har undersökt vilka matematiska resonemang som krävs för att lösa uppgifter ur en lärobok på gymnasiet. Detta har vi gjort genom att klassificera uppgifterna i läroboken med hjälp av ett ramverk som beskriver olika typer av matematiska resonemang. Antingen går uppgifterna att imitera från läroboken eller så behöver man konstruera ett eget matematiskt resonemang som bygger på de matematiska egenskaperna hos de komponenter som finns i lösningsresonemanget. Resultaten visade att 73% av uppgifterna gick att lösa genom att på ytliga grunder identifiera liknande exempel, definitioner eller text i boken och imitera den där givna lösningsproceduren.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik..

Syftet med studien var att beskriva friska syskons upplevelser när deras bror eller syster drabbas av cancer som barn. Metoden var en beskrivande litteraturstudie som baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline (PubMed), därefter analyserades artiklarna och sammanställdes i kategorier. Resultatet visade att de friska syskonen behövde få vara delaktiga i sin sjuka broders eller systers omvårdnad. De upplevde ett behov av information om sjukdomen och stöd från omgivningen samtidigt som de upplevde olika känslor som ilska, oro, avundsjuka etc.

Mitt examensarbete behandlar frågeställningen om hur synen på ett bra barnprogram skiljer sig åt hos public service kanalerna, TV4 och övriga kommersiella kanaler? Detta berör också frågor om vem som egentligen avgör vad som är bra barnprogram; är det producenterna eller mottagarna? Jag har valt den här frågeställningen där för att jag har en nyfikenhet på och ett intresse av hur barnprogrammen skiljer sig mellan kanalerna och hur de kommer att se ut i framtiden.Public Service syftar till att ge allmänheten en särskild sorts berikande programutbud inom radio- eller teveverksamhet. Termen public service har flera olika betydelser; Ofta används den för att beteckna de företag som finansieras av någon slags tv-avgift, har ingen eller begränsad reklam och/eller är statligt ägda/kontrollerade.  Det är idag ett turbulent läge för Public service och trycket från de kommersiella kanalerna har sannolikt en inverkan på programverksamheten. Under arbetets gång har det slagit mig vilken stor inverkan producenter och inköpare har på begreppet ?bra? underhållning. Jag har tittat på befintliga barnprogram och gjort en semiotisk analys av dem.

Förändringar i vår världsbild innebär förändringar i gudsbild. Sedan vår tideräknings början har den kristna människan mer eller mindre känt sig bunden vid den gudsbild som våra kyrkofäder förmedlat med grund i de kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska gudsbild som dessa dogmer fastställt blivit diffus, som en följd av vårt förändrade sätt att se på världen? Är det dags för en förändring? Mitt syfte är att undersöka och beskriva den unga moderna människans gudsbild. Beskriver den unga moderna kristna människan sin gudsbild i enlighet med den klassiska gudsbilden? Använder den moderna kristna människan uttryck som visar att gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.

I Sverige finns sedan länge ett stort behov av energi för att värma bostäder och andra lokaler. Under senare år har även behovet av kyla ökat. Sedan 1992 produceras fjärrkyla på ett flertal orter i landet. Fjärrkylaproducenten levererar kyla (i form av kallt vatten) till kunden för kylning av lokaler eller processer. Fjärrkyla kan ofta produceras på ett mer miljövänligt och billigare sätt än traditionell kylproduktion, som produceras med kylmaskiner vid varje fastighet.I detta arbete utreds förutsättningarna för att lagra kyla i form av is eller snö från vintern till sommaren.

Denna uppsats handlar om arbetshandikappkodning som är det system arbetsförmedlingen använder sig av för att möjliggöra vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för personer med nedsatt arbetsförmåga. Uppsatsens syfte var att synliggöra hur denna kodning inverkat på individens liv på väg till arbete, men också hur kodningen har påverkat övriga livet, positivt eller negativt. För att få svar på våra frågor genomförde vi fem temabaserade intervjuer. Respondenterna var alla män mellan 30 och 50 år och alla hade en eller fler koder. Som underlag för analysarbetet använde vi oss av Erving Goffmans stigmateori.

Samodling är en odlingsmetod som kan användas för att förbättra dagens odlingssystem. Metoden innebär att två eller flera kulturer odlas tillsammans under en större del av växtsäsongen. Samodling kan användas på flera olika sätt för att förbättra odlingsförhållandena för antingen huvudgrödan eller hela odlingen. Den har en bevisad effekt på olika skadegörare och kan minska angreppen i odlingen. Samodling kan även användas för att minska ogrässpridningen, förbättra mikroklimatet, samt öka antalet maskar och naturliga fiender i odlingen.

En lekmannarevisor i en ideell fo?rening har inget krav pa? sig att vara utbildad, utan ska endast ha den insikt och kunskap som kra?vs fo?r det uppdrag som ska utfo?ras. Det kan sa?ledes vara en medlem i fo?reningen som tagit pa? sig ansvaret att agera revisor och a?r da?rmed inte ansta?lld av na?gon revisionsbyra?. En lekmannarevisor i en ideell fo?rening omfattas inte av na?gon specifik lag och kan ofta bli tillsatta utan att egentligen ha sa? stor kunskap kring vad uppdraget inneba?r.

Ordet förändring är något som människor ofta associerar till olika typer av förändring. Det kan vara förändringar för mig som individ, förändringar inom familjen, byte av boende eller förändringar i vädret. Förändringar kan även vara något som sker i ett företag eller en organisation. Dessa förändringar kan uppstå som en följd av politiska beslut, förändringar i omvärlden, expansion eller beslut om effektivisering. Förändringar är givetvis inget undantag för den offentliga sektorn, vilket även innefattar flertalet anställda som påverkas av förändringarna.