In this essay I analyze the concepts security and security policy from a critical, feministic point of view. The traditional way of thinking security is state-centred and narrow with its military oriented threatening pictures and solutions.I advocate that the two concepts need a more feministic and holistic approach to be able to cope with the threats of our time and include the security for women explicitly.To suggest how this can be done I introduce a model; security-sphere, which should be seen as a way to constructively connect my objections to the existing research with a new approach to security problems. The security-sphere is based on two analytical parts; the private security sub-sphere and the public security sub-sphere, in order to make new images of security problems visible.It is a fact that most of the threats against women specifically, take place in the private sphere where no traditional analytical tools reach in - these threats have not been seen as 'real' security problems. My aim is therefore to integrate these issues into the agenda of security policy..

Syftet med denna uppsats var att ifrågasätta den ofta antagna åsikten att en dialog mellan olika religionstraditioner kan skapa enhet, samstämmighet och en stadig grund för att lösa sociala problem, såsom diskriminering, fördomar, segregering och motsättningar. Nordirland valdes som fallstudie på grund av att religionen där förespråkas ha en betydande roll i historien, och för att en konstruktiv dialog mellan katoliker och protestanter ses som en möjlig åtgärd i syftet att lösa problemen i samhället.Slutsatsen är att religionen kan ha en värdefull roll i lösningen av konflikter och överkommandet av negativa stereotyper, fördomar och diskriminering. Det är dock problematiskt att godta denna funktion som den ultimata lösningen på konflikter och problem, och man bör inkludera andra faktorer som samverkar med religionen. Även maktrelationer inom den religiösa kontexten samt en utbredd segregering i samhället kan utgöra hinder för en interreligiös dialog. Med utgångspunkt i uppsatsens resultat kan man således ifrågasätta religionens roll som en del av lösningen på problemen i dagens Nordirland, där en alternativ lösning istället kan vara ett undvikande av den starka fokuseringen på religion och istället en uppmärksamhet på den nordirländska identiteten, som sällan förespråkats i historien..

The purpose with this thesis is to examine how four novels with a trait of confession written between 1996 and 2001 have been received in the Swedish daily press. This is done from a feministic perspective. The study is based on 36 reviews and the method which is used consists of a close-reading of the reviews, where the following questions are asked to the texts: Are there examples of reception in sexual analogies?; Are the novels ascribed a status of universality or are they considered to be something private?; How does the reviewers comment the exposure of the authors themselves and persons close to them?; What does the positive versus negative criticism concentrate on?; How does the reviewers comment the sexual element in the novels? The theoretical framework focuses on how womens literature has been treated in literary criticism and the treatment of the confession novels in the 1970s. The analysis of the reviews has, among many other things, showed that the novels mostly are regarded as something private; that the reviewers for different reasons question the publishing of the novels and that there are things concerning women and sexuality that is not accepted to write about.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma so?ker. Syftet a?r att belysa hur diskurser om moderskap fo?rhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat pa? mitt material utifra?n tva? tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tva?samhet: (hetero)sexualitet, monogami, ko?n och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion.

Jag vill med min uppsats undersöka vilka handlingsutrymmen män med rörelsehinder upplever sig ha i förhållande till samhälleliga förväntningar på dem som män och som rörelsehindrade. Med grund i kvalitativa intervjuer och läsning av framförallt feministisk handikappforskning försöker jag tolka och förstå männens berättelser och ställningstagande utifrån sin kontext. Männen upplever alla negativa föreställningar om rörelsehindrade i olika sammanhang och måste utveckla strategier för att göra motstånd mot dessa. Genom att exempelvis hävda sig verbalt istället för fysiskt och omdefiniera oberoende, försöker de bryta de stereotypa bildernas makt över deras liv, samtidigt som de i sitt motstånd ibland drar fördel av att vara män. I direktkontakt med fördomar i sin vardag kan männen även välja att ha överseende med folks fördomar.

I slutet av 90-talet sköljde en våg med asiatisk skräckfilm in över västvärlden. Filmerna handlade om kvinnor som dött en våldsam eller orättvis död och nu var tillbaka för att hämnas.Takashi Miike är en av de mest kända japanska regissörerna som har bidragit till den japanska skräckfilmsgenren som fick så stor spridning i väst.Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka kvinnoroller som finns representerade i fyra utav Miikes skräckfilmer och hur de framställs.Uppsatsen utgår från klassisk feministisk filmteori och undersöker om Barbara Creeds ?the monstrous feminine? och Carol Clovers ?the final girl? finns representerade i Miikes filmer.Bland uppsatsens slutsatser går det att finna att ?the final girl? delvis finns representerad i Miikes filmer, dock inte i samma utsträckning som i amerikansk skräckfilm, samt att man kan stöta på en viss problematik när man applicerar Creeds och Clovers teorier på filmer som inte följer ett västerländskt berättande.  .

Med den här uppsatsen vill vi synliggöra hur barn kan använda bilder i sitt subjektsskapande, samt hur vi pedagoger kan arbeta med bilder utifrån ett ?denormaliseringsperspektiv?. Med det menar vi att försöka synliggöra, förskjuta och förändra de betydelser som barn och pedagoger lägger i begreppet normalitet. Med andra ord handlar det om att utmana dominerande diskurser och normer kring vad som kan betraktas som ett riktigt och önskvärt sätt att vara och leva, och visa att de inte är så entydiga, stabila och ?naturgivna? som vi ibland upplever dem.

The main domain in which eating disorders are defined is medical, whereas socio-cultural perspectives are less common. Because social workers seeks to explain different problems taking societal factors into account, we asked ourselves if social workers have a way of understanding eating disorders, that is different from a medical point of view. Two focus group interviews were conducted; the one composed by social workers with experience of working with eating disorders, and the other by social workers without that experience, which enabled comparisons. The interviews were analyzed using socio-cultural and feminist perspectives. The result showed that the social workers use socio-cultural perspectives in explaining eating disorders.

This essay criticizes common theories within the three traditional perspectives, conflict management, conflict resolution and conflict transformation, for not being able to explain and/or generate solutions to the problems of fundamentalism and religious terrorism in a satisfying manner. This essay is trying to synthesize an alternative analytical framework that better can explaining these phenomena and generate potential solutions. The frameworks ontological ground is laid out using different readings of Foucault, thereby seeing the subject as formed by discourses, material processes and institutions. Fundamentalism and terrorism are seen as a violent resistance to repressed subjectivity, but the form of resistance depends on the discursive and non discursive surroundings. This gives rise to different forms of resistance; the production of discourses and founding of groups and the entry of marginalized people in these groups.

Med hjälp av kritisk diskursanalys undersöks om könsrelaterade maktstrukturer finns i SVT:s dramakomediserie Fröken Frimans krig och en diskussion förs kring hur dessa strukturer kan cirkulera i samhället. Utifrån en feministisk ansats är syftet att synliggöra och kritisera en del av de maktstrukturer som finns bland män och kvinnor i medier i Sverige. I analysen används främst hegemonisk maskulinitet, rum/plats och strategi/taktik som teoretiska begrepp för att förstå maktstrukturer. Vidare är även diskurs och representation viktiga begrepp. Resultatet av studien är att det kopplat till hegemonisk maskulinitet, plats/rum och strategi/taktik finns könade maktstrukturer som ger män mer makt än kvinnor i medier.

Då Sverige har blivit allt mer mångkulturellt ökar även behovet av att förstå andra kulturer och dess förändlighet. I denna uppsats har vi försökt ge några somaliska män boende i Sverige möjlighet att utrycka hur de ser på kvinnlig omskärelse och hur det har påverkat deras liv. Männen har fått ge förslag på hur kvinnlig omskärelse ska kunna avskaffas, samt fått beskriva vilken roll de tror att somaliska män har i upprätthållandet av traditionen. Denna forskning bygger på ett hermeneutisk ansatts med genus, feministisk och social konstruktion som teoretisk referensram. För att få underlag till studien har tio somaliska män boende i en medelstor stad intervjuats.

Vår utgångspunkt är att de attityder som finns gentemot jämställdhetsarbete på en arbetsplats i hög grad bestämmer hur väl arbetet fungerar. Syftet med uppsatsen är således att undersöka attityderna i offentliga organisationer för att se möjligheter och svårigheter i arbetet med att nå jämställdhet. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i demokratiteori och alla människors lika värde, vilket motiverar det feministiska projektet genom att se jämställdhet som en demokratisk rättighet. Feministisk organisationsteori lägger grunden för studiens analys. För att ta reda på attityderna har vi genomfört en enkätundersökning inom skola och polis då vi menar att dessa institutioner har ett viktigt demokratiskt ansvar.

Syftet med denna studie var att beskriva unga kvinnors motiv och upplevelser av ideellt engagemang i tjejjoursrörelsen. En kvalitativ intervjuundersökning med sex kvinnor genomfördes utifrån en reflexiv intervjuteknik. Materialet har därefter analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Intervjuerna resulterade i åtta huvudteman och utifrån dessa teman utkristalliserades följande fyra områden; Det personliga är politiskt ? det privata och det offentliga rummet, Feministisk identitet och systerskap, Socialt ansvar och Personlig utveckling.

År 2007 hamnade Osby kommun tredje sist på JämIndex, JämO:s lista över hur pass jämställda Sveriges kommuner är. I denna uppsats analyserar vi hur jämställdhetsarbetet ser ut i Osby kommun. Genom intervjuer med förvaltnings- och enhetschefer i kommunen undersöker vi vilka attityder som dessa personer har kring jämställdhet och den befintliga jämställdhetsplanen för att vidare studera hur dessa attityder kan påverka kommunens jämställdhetsarbete. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Wahl, Åström och Roth där feministisk organisationsteori och teorier kring jämställdhetsarbete används. Resultaten från vår studie visar på positiva attityder kring jämställdhet mer generellt hos cheferna, men när det kommer till mer specifika frågor som att arbeta aktivt för detta saknas engagemang och intresse.

The focus of this thesis is on social workers? knowledge in assessing and making decisions in child welfare cases. The primary aim is to identify what skills or knowledge social workers find most useful within child welfare agencies in Swedish municipalities. Six different types of knowledge, social policy and the approach of child welfare cases are perspectives considered in the analysis. The interviews with social workers were held in three agencies in southern Sweden, in 2014.