I work with and through glass and it´s from this field and tradition my work springs from. I am interested in how we look at and judge different expressions. I have been taught what visual expressions and shapes that are being appreciated and accepted and how to create objects like that. It should be clean, smooth, simplistic, and utterly pleasing. I recognize these attributes from what is being thought of as beautiful and desirable concerning the body.

This paper is a semiotic analysis of nine images that are photographed in the "third world" by documentary photographer Brent Stirton. These images are analyzed on the basis of the three theoretical perspectives postcolonialism, intersectionality and postcolonial feminist criticism. The Analysis examine how men and women are represented in these pictures from the ?Third World?. As well as an attempt to understand what story these pictures tells the spectator and what kind of picture the spectator gets of the ?Third World? thorough these photographs in return..

Syfte och frågeställningar: Att studera huruvida sändningsutrymmet för kvinnor respektive män i TV:s sportbevakning förändrats över tid (1998 respektive 2012).? Hur mycket utrymme i tid får kvinnor i förhållande till män i TVs sportbevakning år 2012 jämfört med år 1998?? Vilka sporter förekommer i sändningarna, hur kategoriseras dem samt hur ser fördelningen av män och kvinnor ut? Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 24 sportsändningar från SVT.Huvudresultat: Män har behållit sin dominans samtidigt som kvinnor närmat sig något, men har fortfarande långt kvar..

Mot bakgrund av att asexualitet på senare år formulerats som en möjlig sexuell identitet, orientering eller preferens är syftet med uppsatsen att teoretisera den asexuella positionen ? här definierat som ?frånvaro av lust till sexuell praktik?. Detta görs genom en nära läsning av fyra texter som varit centrala inom feministisk och queer teoribildning, med intentionen att undersöka hur asexualitet positioneras i relation till dessa teorier. De teoretiska utgångspunkterna hämtas från feministiska och konstruktivistiska teorier om kön, sexualitet, makt och subjektstatus, främst Michel Foucault (1976)och Judith Butler (1990). Mina läsningar visar att i Gayle Rubins sexuella värdehierarki (1984) tilldelas positioner utifrån sexuellt aktörskap, och det är således sexuella subjekt som kan emanciperas.

I denna uppsats analyseras Gillian Dysons performancekonstverk Sine ur ett psykoanalytiskt och feministiskt perspektiv. Upplägget för uppsatsen följer Erwin Panofskys ikonologiska tolkningsmodell för att tydliggöra de olika skikt som står att finna i verket. Till skillnad från konstnärens beskrivning av verket som ett minne från sin barndom, anser jag det finnas aspekter i det som talar om såväl Dysons som andra kvinnliga konstnärers roll i konstvärlden. Även användandet av kvinnokroppen i konst och som förmedling av konst diskuteras..

Gävle var en av de platser som fick mest radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986. Syftet med vår undersökning är att försöka få en förståelse för hur detta har påverkat kvinnor som bodde i Gävle 1986 och hur de känner idag. Vår frågeställning är vilka minnen de idag har kvar sedan tiden då olyckan hände och vad det betyder?Memory-work är utvecklad av Frigga Haug inom feministisk forskningstradition. Metoden är induktiv, såtillvida att resultaten tolkas utifrån de minnen som kommer fram i undersökningen och inte från färdiga teorier, och resultaten kan leda till nya frågeställningar.

AbstractThis thesis discusses and analyses a 19th century female author's vanishing from history. The study investigates social relationships as figured and described in the epistolary form, based on letters between the author herself and different members of her family. It also tries to identify the author's position and situation in her time and society according to important themes and motifs in her novels. The main purpose is not to reconstruct history, but rather to show the many complex histories that can also be described, apart from the simplified and generalized one. The aim of this study is to, from a post-structuralist perspective, analyze the position of author Marianne Lundegård-Hagberg, and her role as a performative, discursive person that history forgot..

Happiness is often considered our ultimate goal in life. This essay explores the political im- plications of this view, through the critique of happiness found in the works of Simone de Beauvoir and Sara Ahmed. Ahmed and Beauvoir consider happiness to be harmful as a po- litical goal, since it tends to diminish dimensions of power and conflict in favor of harmony, and is not compatible with a political philosophy based on freedom or liberation. Happiness is often confused with the ethical Good, but this essay argues that happiness does not ne- cessarily entail good things. Indeed, happiness can be used to justify oppression and unjust political systems..

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv på arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens språkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstår i arbetet mot diskriminering eftersom det är en verksamhet som innebär kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar också att det finns utrymme för förändringar i positiv bemärkelse eftersom makt genererar motstånd. Myndighetetens språkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering på nya sätt går det att hämma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens språkbruk i rapporten om romers rättigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock är det inte alla medie-genrer som uppmärksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrån de två motsägande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats är att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehållsanalys av olika modefotografi ur två nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frågorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; på vilket sätt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrån feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhåller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsägelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som både feminin och sexuell men även naturlig och maskulin.

Given the possibility that the world, as we know it, is a consequence of human interaction and verbal communication our understanding of the world can be seen as contingent rather than essentially given. Conceptions such as "entrepreneur", "woman" and "man" can then be understood as socially constructed subjects. Departing from poststructural and social constructionist perspectives I will examine medial representation of women and men as entrepreneurs. My main purpose is to examine how the entrepreneur is constructed as a discursive subject in the journal Eget Företag. Drawing upon Ernesto Laclau´s and Chantal Mouffe´s Discourse Theory and the poststructuralist feminist theoretical perspective of Judith Butler I will discuss both the construction of the entrepreneur as well as the more explicit question; is gender significant for the construction of the entrepreneur and entrepreneurship in Eget Företag? In this study I come to the conclusion that the discourse of entrepreneurship, as well as the journalistic discourse, draws upon discourses of femininity and masculinity but also upon discourses of ethnicity.

Studiens syfte är att se hur debatten om hedersrelaterat våld förs i media och hur olika diskurser synliggörs inom denna. Metoden för studien är Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori. Materialet utgörs av debattartiklar, krönikor och ledare i dags- och kvällspress. I den mediala debatten kring hedersrelaterat våld har två övergripande diskurser kunnat urskiljas. En kulturell förståelsemodell förklarar hedersvåld som ett kulturellt fenomen som inte är jämförbart med andra former av manligt våld mot kvinnor.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Examensarbetet beskriver sex lärares erfarenheter av rektorer i skolan, hur de har upplevt sina rektorer, samt vilka krav och förväntningar som de har på sina rektorer. I litteraturen behandlas dels lärares syn på rektorer, men även rektorers syn på sin egen roll och uppgift i skolan. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att rektorer har en mycket viktig och ansvarsfylld uppgift i skolan. Lärarna ställer stora krav på rektorerna. Det är viktigt att rektorerna prioriterar personalen, värnar om eleverna och är bra pedagogiska ledare.

Dematerialiseringen av konsten är inget nytt fenomen, den har pågått länge. Under konceptkonsten ansåg många att konsten är en idé och tankeprocess som inte alltid behöver materialiseras. I samtidskonsten är verken allt oftare virtuella eller relationella och nomadism och impermanens betraktas som progressiva egenskaper. Dematerialiseringen av konsten är parallell med annan dematerialiserande samhällsutveckling och immateriell form utvecklas på internet och i virtuella världar. Konstens dematerialising för med sig förändrade konstnärsroller.