Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskolepersonal uppfattar en användning av det könsneutrala pronomenet hen inom förskolan. Våra frågeställningar är: ?Hur uppfattar förskolepersonalen möjligheten att använda hen som könsneutralt pronomen inom förskolan?? samt ?Anser förskolepersonalen att det finns några användningsområden där det könsneutrala pronomenet hen kan ingå??.I denna undersökning användes en kvalitativ undersökningsmetod där vi utförde 11 kvalitativa forskningsintervjuer med förskolepersonal från fem förskolor. Den inspelade empirin dokumenterades med hjälp av diktafon som sedan transkriberades och analyserades.I studien framkom hur informanterna uppfattade genus och kön på förskolan. Vi tolkade att den uppfattningen speglade informanternas inställning till ordet hen.

Fattiga kvinnor fokuseras ofta i internationellt utvecklingsarbete då de anses överlägsna män i att generera såväl förbättrad hälsa som ekonomisk utveckling. Feministisk kritik av tidigare insatser som främst sett till kvinnors reproduktiva roll har gjort att empowermentbegreppet idag är centralt: kvinnors villkor ska definieras på gräsrotsnivå, såväl praktiska som sociopolitiska behov ska mötas och kvinnor därmed ges förutsättningar att göra strategiska livsval. Kvalitativa intervjuer med kvinnor i Svenska Getbanken i Uganda genomfördes i syfte att undersöka utvecklingsprojektets inverkan på kvinnornas livssituation, och på deras självuppfattning. Efter tematisk analys visar resultatet bl a att kvinnornas inkomster gynnar familjen, att deras självtillit växt då isolering i hemmet bytts mot socialt stöd och ny kunskap, och att de något ökat sitt inflytande i familjen. En kritik är att kvinnornas totala arbetsbörda ökat, då projektet inte beaktar strukturella frågor, som t ex könsarbetsdelning.

Kvinnor är en starkt representerad grupp i många delar av det som fått beteckningen New Age. Samtidigt pågår en debatt ute i samhället om olika ?feminismers? syn på könen och samhället.Detta arbete har undersökt ett exemplar av New Age-feministisk litteratur för att utläsa vilken bild av ?kvinnlighet? författaren ger, samt hur denna ?kvinnlighet? konstitueras. Denna undersökning har också försökt bestämma vilken könsteoretisk fåra denna författare skall placeras i. Den undersökta boken heter Kvinnor som slår följe med vargarna och är skriven av Clarissa Pinkola Estés.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för islamiskt grundade värderingar om könsroller, genom att undersöka muslimska mäns kvinnosyn och förväntningar på kvinnan som framtida hustru. Intervjuer med åtta muslimska män besvarar frågeställningar kring förväntningar på kvinnan, könsroller och äktenskapet. I denna studie undersöks muslimska mäns syn på skillnaden mellan könen. Sekulär och muslimsk feministisk teori används för att analysera empirin. I studien framkommer hur praktiserande muslimer som vill leva efter Koranen, kan uppleva en viss social press kring att leva upp till sin könsroll som ofta framställs som medfödd.

Denna uppsats undersöker normer för översättning av könskodat språk. Genusvetare menar att könskodat språk inte bara upprätthåller stereotyper om kön utan också förstärker dem. Därför tycker feministiska översättningsvetare att det är viktigt att vara medveten om vilka stereotyper som översättningar överför mellan kulturer. Denna uppsats behandlar stereotyper om kön i japanska serier, så kallade manga. Med hjälp av den översättningsvetenskapliga metoden sammankopplade par jämförs källtexterna och måltexterna med varandra.

This study is about the artist Monica Sjoo?s (1938-2005) painting God giving birth (1968) that was accused of being blasphemous and obscene in the early 1970s. God giving birth could have had much in common with Niki de Saint-Phalle?s She ? a cathedral (1966), both works suggesting a mother goddess image. The main difference however can be found in the fact that Monica Sjoo?s painting had connection to the women?s movement in the 1970s.

Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mångskiftande begreppet jämställdhet får under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förändringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar från de båda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jämställdhet med mening och analyserat den förändring som skett. Vårt huvudsakliga resultat är att jämställdhetens mening i båda valrörelserna konstrueras kring Gränsen mellan det privata och offentliga, Våld och Könsmaktsordning eller diskriminering? ? och att det är inom dessa områden som kampen om betydelse förs.

The purpose of this thesis is to examine the Greek expression Logos found in the Gospel of John, to discover if it is possible to expand the term in such a way that female, male and gender neutral imagery of God can be generated from it. This is done by enumerating the wide range of meanings that logos can concur, found in the different contexts of the Christian Bible and within Hellenism, including Gnostic texts. These different meanings of logos are examined in order to see in what way they can generate new images of God as related to the purpose. The results show that it is indeed achievable to produce such images from Logos, a term that has chiefly been regarded as a masculine one. This is mainly based on the fact that many of Logos qualities can be said to be gender neutral in terms of being widely described as superhuman; it is among other attributes called light, life and eternal.

Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter på plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats är att ta reda på vad sportjournalister på Aftonbladet och Expressen tror är anledningarna till att det skrivs så mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda på hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs så mycket om honom samt vad det stora fokuset på honom får för konsekvenser. I vår analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjälp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer på de två kvällstidningarna i Sverige.

This thesis is a discourse theory analysis of two feminist anthologies - Det heter feminism! and F- ordet.  By analyzing these texts through the three categories feminism & feminists, gender equality & equality and sex/gender & sexuality I have raised questions about the feminist debate in Sweden in the 21st century.The discourse theory?s ideas of descriptions of reality and fixation of meaning lies as a foundation for this thesis. The concepts of social constructionism, post structuralism and essentialism/anti essentialism are central for the analysis as well as concepts connected to the three previously mentioned categories.The intention of this thesis is to describe and analyze a fraction of the Swedish feminist debate in the 21st century and discuss its meaning in a societal context. A number of conclusions were reached in the final discussion.

The subject of this study is gender norms in the preschool and children who oppose those norms. The aim is to investigate how the discourses are linked with the way in which preschool teachers and teaching assistants talk about children?s gender identity. This study is founded in feminist post-structuralist discourse analysis, which was a basis for the interpretation of the results. My research questions are:? How do educators express themselves concerning gender norms?? What do educators need to work with a gender critical agenda?? How do the educators describe their work concerning gender, gender norms and children who oppose those norms?? For educators who have experience with children who do not identify with the gender they was given at birth, how do educators describe their own treatment of said children, and how would they describe the treatment from the other members of the teaching team?The study consists of qualitative interviews with five educators who were asked questions relevant to: norms, gender, gender criticism and how they work with those topics.I found both positive and negative aspects of gender work in preschool.

Vårt mål med denna uppsats är att förstå de ideologier som finns representerade i ett utbildningsmaterial riktat till ungdomar om problematiken kring mäns våld mot kvinnor. Vi använder oss av en kombinerad argumentations- och ideologianalys för att nå svaret på vår frågeställning. Detta är en oortodox metod inom genusvetenskapen, vilken får oss att positionera oss feministisk-empiristiskt. Detta har bevisat för oss hur genusvetenskapen kan utvecklas och anammas även av mer traditionella discipliner. Svaret på frågeställningen är att materialet har en maktkritisk poststrukturalistisk intention, där postkoloniala och queerteoretiska antaganden marginaliserats till förmån för könsaspekten av maktförhållandena.

This discursive policy study has its starting point in the criticism of the Swedish gender-equality policy is depoliticised. The purpose of this study is to investigate how the Swedish gender-equality policy was problematised and designed during the 2000s. The purpose of this paper is also to investigate whether the Swedish gender-equality policy can be defined as a depoliticised policy or not. The research questions of this study are: What´s the problem of gender-equality represented to be in the specifics policies and what effects are produced of this representation? Can gender policy, as it is designed in the various policy documents, be understood as a depoliticised policy, in the sense that sex is not articulated on the basis of a conflict dimension?To find the answer of theese questions I use the method ?Whats´s the problem represented to be", which is an inductive approach where the researcher sets selected questions to its material.

Denna uppsats är en kritisk ideologianalys av den liberala frihetssynen utifrån feministisk teori. Som empiriska exempel har vi tagit sexualiseringen av det offentliga rummet och mer specifikt reklamens objektifiering av kvinnan och åtföljande diskussion om lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Reklamens objektifiering av kvinnan inskränker på kvinnors reella frihet att definiera sig själva som individer och att vara fria från könsdiskriminering, en inskränkning som osynliggörs inom den liberala frihetssynen genom dess betoning på individen. Den feministiska kritiken framför mer användbara verktyg för att analysera det strukturella förtrycket av kvinnan och vi har utifrån en mer enhetlig syn på frihet med bas i Maccallums frihetsdefinition påvisat att inskränkningar i individers/gruppers frihet kan leda till större frihet för flertalet. Vem friheten är till för, dess innebörd och utformning kan således inte fastställas en gång för alla utan är en process som sker genom kontinuerliga avvägningar mellan olika individers och gruppers intressen.Nyckelord: Liberalism, frihet, förtryck, feminism, reklam.Antal tecken: 69 421 (inklusive blanksteg).

Vid första anblick kan rum och platser verka könsneutrala. Men eftersom dessa är skapade av människor som ingår i politiska och sociala sammanhang påverkas även de av omgivningens könsnormer. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka hur landskapsarkitekter ser på genusperspektiv och hur de konkret arbetar med det i sitt yrke. Med en ostrukturerad intervjuform har tre stycken yrkesverksamma landskapsarkitekter intervjuats i Stockholm. Resultatet av intervjun visade på att de dominerande frågorna inom genusperspektivet är trygg- och säkerhetsaspekten samt barns lekplatser.