Syftet med min undersökning har varit att undersöka receptionen kring det ryska konstkollektivet Pussy Riot. Jag har försökt att finna svar på vad det är för omständigheter som ligger bakom uppmärksamheten som gruppen har fått internationellt och i Sverige. Detta har jag gjort genom att utgå från ett genusperspektiv med en speciell inriktning på feministisk konstteori. Med hjälp av internationella artiklar och svensk dagspress har jag gjort en övergripande analys av receptionen kring Pussy Riot och deras konst. Genom materialet har jag kunnat undersöka olika kontexter som Pussy Riots konst har skapat reception inom.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om litteratursamtalet som metod vid texttolkning utvecklade elevernas förståelse, om graden av självinsikt rörande den egna utvecklingen och om intresset för skönlitterära texter ökade samt vad eleverna själva ansåg om arbetsmetoden. Undersökningen gjordes i en grupp elever från den kommunala vuxenutbildningen i Luleå som alla läste Svenska på B-nivå. Metoderna som användes för att kunna dra slutsatser var tre enkäter, observationer och fyra intervjuer. Av resultaten att döma kan vi dra slutsatserna att litteratursamtalet som metod utvecklade både elevernas förståelse och grad av självinsikt, att deras intresse för skönlitterära texter inte ökade utan låg kvar på en relativt hög, konstant nivå samt att de tyckte att litteratursamtalet som metod varit givande..

Vid arbete med systemutveckling är det vanligt att arbeta efter en metod. Det som styr valet av metod kan vara erfarenhet, krav som finns från organisationsledningen eller politiska krav för att följa en given standard. Det är inte alltid lätt att välja en metod som är lämplig och som uppfyller de krav och behov som finns inom organisationen. För att välja en lämplig metod är användning av ett ramverk ett bra hjälpmedel. Ramverket används bland annat för att försäkra och kontrollera att den metod som utvärderas uppfyller de krav som ställs på systemet och att de olika komponenter som ingår i systemet behandlas med hjälp av metoden.

Abstrakt Studiens fokus ligger på att beskriva hur och varför språklärare i engelska, svenska samt svenska som andra språk på grundskole- och gymnasienivå använder pedagogiskt drama som metod i språkundervisningen. Syftet är också att undersöka hur språklärare kopplar drama som metod i språkundervisningen till läroplanen. Resultatet av undersökningen visar att språklärarna använder metoder som grundövningar, samarbetsövningar, rollspel, improvisationer samt dramatisk gestaltning. Vidare visar undersökningen  att  språklärarna använder dramametoder i språkundervisningen för att det engagerar och utvecklar deras elever på ett djupare plan och för att kunskap, förståelse och insikt för språklärandet nås genom aktiv handling och konkreta erfarenheter. Språklärarna använder drama som metod i språkundervisningen vid socialisering av grupper, stärkande av identiteter och fördjupad kommunikation elever emellan.

Sammanfattning:Uppsatsen består av två kvantitativa beräkningar gjorda i sex grammatikböcker ur kurslitteraturen vid Institutionen för nordiska språk, LU. Den första beräkningen utgörs av antalet subjekt i exempelmeningarna med manlig respektive kvinnlig referent. Den andra beräkningen utgörs av de semantiska roller som dessa subjekt innehar i exempelmeningarna. Syftet är att utröna om män representeras oftare än kvinnor i exempelmeningarna, om de är mer aktiva och om män generaliseras till "människor". Min hypotes var att finna att män representeras oftare än kvinnor, men att det förändras över tid, något som också infriades till viss del.Den kvantitativa beräkningen har sedan analyserats kvalitativt med hjälp av en feministisk språkteori för att utröna bakomliggande orsaker till skillnader mellan representationen av män respektive kvinnor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, utforma och applicera en metod för att tolka gammal tv- och datorspelsmusik när den skall arrangeras för symfoniorkester. Arrangemanget skall skrivas i syfte att framföras och spelas in av en professionell symfoniorkester. Metoden jag har använt när jag skrivit arrangemanget är att i största möjliga mån förhålla mig trogen till originalmusiken. Utifrån det färdiga arrangemanget kommer jag att diskutera hur jag gjort och varför, samt jämföra min metod med andra metoder som kan tillämpas på arrangemang av samma sorts ursprungsmaterial..

Mot bakgrund av att jag tappade motivationen att skriva skönlitteratur så fort jag i förväg bestämde textens handling, beslöt jag mig för att hålla fast vid en intuitiv metod men att istället byta genre från roman till novell. Syftet med denna studie är att försöka beskriva hur min metod växte fram och analysera förtjänster och svårigheter med en intuitiv metod. Genom att studera författare som varit inspirationskällor för mig har jag upptäckt att flera av dem brottats med liknande problem och att min stil i flera avseenden påverkats av dem. Resultatet av min studie är att det finns uppenbara likheter mellan Franz Kafkas produktion och min egen när det gäller litterär metod, berättarsynvinkel och bildspråk. Vidare betraktar jag mina noveller snarare som dikter än noveller då grundstrukturen i dem påminner om lyrik, vilket jag försöker visa med hjälp av begrepp hämtade från Jurij Lotman och Riffaterre.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den rättsekonomiska metoden. Rättsekonomisk metod presenteras och granskas på ett sätt som kan vara givande för den som vill introduceras till rättsekonomisk metod och dess problem. Denna metodgenomgång används sedan till en tillämpning, vilket ytterligare kan bidra till förståelsen av hur rättsekonomisk metod kan användas och vilka begränsningar metoden har.Tillämpningsfallet är ett påhittat förslag om att en arbetstagare som arbetar svart ska kunna ange sin arbetsgivare till Skatteverket utan att själv riskera rättslig påföljd, trots att arbetstagaren själv inte betalt sina skatter. Förslaget kan ses som en något mildare variant av den aktuella diskussionen kring kronvittne inom straffrätten och uppsatsen kan därför också fungera som underlag för överväganden kring ett kronvittnesystem. Uppsatsen inleds med en genomgång av svartarbetet i Sverige och hur detta påverkas av vissa strukturella faktorer..

AbstraktSyftet med denna uppsats är att genom ett motiverat urval av sex-scener undersöka representationen av sexualitet och genus i serien Game of Thrones. Vidare undersöks hur hierarkin skiljer sig åt mellan man och kvinna och vilken funktion det sexuella innehållet har. Teorierna kring the Male Gaze, Pornchic-tendensen och medierat sex appliceras under rubriken teoretisk ram. Genus och feministisk teori av Yvonne Hirdman och Helena Josefsson behandlas också i uppsatsen.Vi identifierar i vår analys ett antal karaktärer och nio motiverade sex-scener. Specifikt är dessa sex-scener bärande för både handling och syfte.

I denna uppsats introducerar vi grundläggande teori rörande övertäckningsdesigner och extremal hypergrafsteori för läsaren. Vidare beskriver vi en metod för atthitta alla icke-isomorfa extremalgrafer EX(n, K^r_s), för givna n, r, och s.Slutligen presenterar vi de resultat som hittats med denna metod och jämförkort hur metoden står sig mot den naiva metoden..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur inledande läs-och skrivinlärning går till ute i praktiken. Anledningen till att vi blev intresserade av detta är på grund av att mycket av den litteratur vi läst om, inom detta område, har allting varit svart eller vitt. Enligt litteraturen använder en lärare sig antingen av en syntetisk metod, så kallad traditionell metod där man börjar med delar för att gå vidare med helheten, eller analytisk metod, en metod där man går från helheten till delarna. Detta hade vi svårt att tro på, mycket på grund av att under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har vi sett att lärare blandar dessa metoder under inledande läs-och skrivinlärning. För att vi skulle kunna få en inblick i vad som är syntetisk- eller analytisk metod har vi läst litteratur som handlar om det individualpsykologiska perspektivet och Wittingmetoden, som hör till det syntetiska, och om det socialinteraktionistiska perspektivet och LTG-metoden som hör till det analytiska.

Syftet med vårt examensarbete var att studera hur skolmedling går till praktiskt, vad eleverna lär sig genom att använda denna metod för att lösa konflikter och även för att se vilka effekter detta har i arbetet mot mobbning. Det finns flera olika konfliktlösningsmetoder och medling är en metod som används i skolan. Detta är en metod där både lärare och elever är involverade i konflikthanteringen. Vi har vänt oss till en skola i Boden som arbetar med skolmedling. Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare och en specialpedagog, fyra elever har vi studerat skolmedling som en konflikthanteringsmodell.

Datorn har idag en central roll i vårt samhälle och det är naturligt att skolan tar till sig ny teknik och använder datorn som ett verktyg för elevernas lärande. Syftet med min undersökning är att ta reda på om datorn, i arbetet med Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning ? IKT i förskoleklass och skola?, har en naturlig roll i läs- och skrivinlärningen. I min undersökning har jag valt en kvalitativ intervjustudie som huvudmetod, vilken jag kompletterat med observationer i de intervjuade pedagogernas barngrupper. På så sätt har jag fått en bra inblick i hur det praktiska arbetet med Tragetons metod går till i klassrummet.

I denna uppsats har vi undersökt pedagogers erfarenheter gällande arbetet med TSS i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur TSS används i förskolorna och om det är en metod som passar alla barn, utifrån syftet och undersökningsgruppen föll metodvalet på den kvalitativa intervjun. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade goda erfarenheter inom arbetet med TSS. Metoden används dagligen men främst under samlingar och vid matsituationerna. Ett gemensamt mönster hos pedagogerna är att bild, rim, ramsor, sagor och sång används som hjälpmedel i arbetet med TSS.

I mitt arbete som gymnasielärare har jag förmånen att möta många olika unga människor. Det jag fascineras av är de likheter och skillnader jag ser hos dem, alla de roller som många av dem testar för att hitta sin egen identitet. Vissa börjar i 1:an på gymnasiet med en viss stil och identitet och förändras helt under de tre åren de går på skolan och andra är precis likadana som de var den första dagen de kom in genom dörren. Jag har ofta funderat på hur medvetna eleverna är över deras identiteter. Hur resonerar de i valet av stil, om hur det yttre påverkas av identiteten och hur identiteten påverkas av deras val av stil eller stilar? När jag pratat med dem och lyssnat på deras resonemang har jag kunnat ana att många av dem anser att det är viktigt att vara annorlunda men utan att sticka ut för mycket.En av skolans uppgifter är ?att låta varje enskild elev finna sin unika egenart?.