Denna studies huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmågorna inom matematik. Dessa fem förmågor är: Begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, procedurförmåga, analysförmåga samt metakognitiv förmåga.För att finna svar på den frågeställning som studien har, gällande hur planeringen och arbetet med förmågorna ser ut, användes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmågorna kan och bör se ut. I studien presenteras även en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Målet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse kön har för museianställda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjälp ett könsperspektiv. Materialet består av både intervjuer med ett flertal museianställda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur..

Betong är ett byggnadsmaterial som används i stor skala i byggbranschen. Över hela världen pågår kontinuerlig forskning för att förbättra betongens egenskaper för olika ändamål. De ingående delmaterialen i betongen har stor inverkan på hållfasthets- och värmeutveckling, vilka är mycket viktiga egenskaper för den härdande betongen. Examensarbetet har utförts genom litteraturstudier, laboratorieförsök, kursundervisning och datainsamling av genomförda mätningar. Utifrån erhållna mätresultat har utvärdering genomförts för beskrivning av hållfasthets- och värmeutveckling för totalt fem betongrecept, som tagits fram av Betongindustri AB i Stockholm.

Denna uppsats har som syfte att identifiera hur den statliga satsningen om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare konstrueras som politiskt problem och vilka diskurser om kvinnors f?retagande som satsningen reproducerar. Unders?kningsmaterialet best?r av texter utgivna av regeringen inom ramen f?r regeringsuppdraget St?rka f?ruts?ttningar f?r kvinnors f?retagande (2024?2027). I unders?kningen till?mpas verktyg fr?n den funktionella grammatiken f?r att analysera ideationella metafunktioner i texternas lexikogrammatiska skikt f?r att identifiera vilka deltagare som ing?r i framst?llningen av kvinnors f?retagande som politiskt problem. Deltagarnas inb?rdes roller och ansvar fastst?lls sedan med hj?lp av aktantmodellen som tidigare har anv?nts i svensk spr?kvetenskaplig forskning f?r just detta ?ndam?l. D?rtill g?rs en legitimeringsanalys f?r att identifiera vad m?let om att ?ka antalet kvinnliga f?retagare ska leda till.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och inställning till politiskt motiverat våld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begår brott. De sociala banden operationaliseras som föräldraanknytning, åtagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhället. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen används som standard då man skapar en teori baserad på analyser av enbart män som generaliseras till hela befolkningen. Frågeställningarna som besvaras i uppsatsen är om det finns samband mellan de sociala banden och inställning till politiskt motiverat våld, om det finns några skillnader beroende på ålder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och inställning till brott beroende på om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till föräldrar samt förtroende för samhället ger en lägre grad av positiv inställning till politiskt motiverat våld vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Så kallade demokratiska skolor som Sudbury Valley i Massachusetts och Summerhill i England kombinerar individuell frihet och gemensamt ansvarstagande för att gynna både lärande och utveckling av demokratisk kompetens hos skolbarnen. Trots att deras koncept under mer än 80 års tid har visat sig vara synnerligen framgångsrikt och trots att både lärande och demokratisk kompetensutveckling står högt på agendan för skolutveckling i både Sverige och internationellt, nämns dessa skolor eller deras koncept inte alls i diskussionen om den svenska skolans utveckling.I ett samhälle där beslut skall förankras i vetenskapliga fakta, faller det rimligen på allmänpedagogikens bord att kunna förklara de nämnda skolornas framgångar.Mitt syfte är att med hjälp av relevant litteratur granska de demokratiska skolornas praktiska koncept, att undersöka möjligheter att formulera en allmänpedagogisk teori utifrån detta koncept, samt beröra den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i riktning som en sådan teori utpekar. En etnografisk innehållsanalytisk metod har använts för att jämföra och samordna denna litteratur. Det visar sig att befintlig kunskap ger ett utmärkt stöd för de demokratiska skolornas praktiska koncept och att analysen ger upphov till hypotesbildningar på den önskade teoretiska nivån. Frågan om den traditionella skolans utvecklingsmöjligheter i ?demokratisk? riktning måste diskuteras bland annat ur ett maktperspektiv, och ett par inlägg i en sådan diskussion finns i sista kapitlet..

Att vara kvinna och att vara kvinnlig är inte alls samma sak. För att vara kvinna behöver du egentligen bara födas med en vagina, men vad det innebär att vara kvinnlig, och vad kvinnligheten består av råder det delade uppfattningar om. Varje gång vi använder ordet kvinnlig så ger vi det ett innehåll som är större än bara det kön som en person är född med. Vad detta innehåll består av beror på hur vi förhåller oss till den kultur vi lever i, det kön vi tillhör, och till de bilder av kvinnlighet vi mött.Denna uppsats utgår från syftet att utforska hur samtida feministiska konstnärer problematiserar begreppet kvinnlighet i sina verk. Detta genomförs utifrån en polariserande analys av hur kvinnlighet manifesteras eller ifrågasätts i ett urval av deras verk och andra bilder i form av reklambilder.

BakgrundInternationella undersökningar visar att svenska elevers intresse för läsning har minskat. Denna undersökning redovisar vad det är som kan påverka läsintresset bland eleverna och olika arbetsmetoder som lärarna använder sig av i skolorna. Det beskrivs också hur dessa arbetsmetoder används för att stimulera elevernas läsintresse. Undersökningen tar även upp och redovisar vad bibliotek och litteratur kan ha för betydelse för elevernas läsintresse.SyfteDet övergripande syftet med undersökningen är att få veta vilka erfarenheter sex lärare i årskurs fyra till sex har av elevernas intresse för läsning. Syftet är också att undersöka vilka arbetsmetoder som lärarna använder i undervisning och vilka faktorer de anser påverkar elevernas läsintresse.MetodMetoden som används i undersökningen är kvalitativ och intervju har används vid insamling av data.

Denna studies huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmågorna inom matematik. Dessa fem förmågor är: Begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, procedurförmåga, analysförmåga samt metakognitiv förmåga.För att finna svar på den frågeställning som studien har, gällande hur planeringen och arbetet med förmågorna ser ut, användes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmågorna kan och bör se ut. I studien presenteras även en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Detta examensarbete handlar om mångkultur i skolan. Det syftar till att beskriva begreppet mångkultur och hur det kan tas till uttryck i skolvärlden samt att ur fyra verksamma lärares perspektiv ge en bild av hur undervisning med mångkultur bedrivs i dagens svenska skola. För att kunna uppfylla mitt syfte har jag tagit del av forskning och övrig litteratur. Jag har använt mig av övrig litteratur utöver forskning då det varit svårt att få tag i endast forskningsbaserat material. Det skriftliga material jag använt stämmer till viss del överens med det jag kommit fram till genom de genomförda undersökningarna.

Uppsatsens syfte är att studera två antologier, Dikt och tanke I-III från 1967 och DialogKlassikerna och Dialog 1900-talet från 2000 för att ta reda på om det skett någon förändringvad gäller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jämför deras innehåll samttittar på tidigare forskning i ämnet. I uppsatsen använder jag mig av fyrafrågeställningar/påståenden. Dessa är: Vad lägger antologiförfattarna vikten vid i sina förord?Hur presenteras de litterära epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finnsmed i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad är det mellan Lgy 65 och Kursplani svenska? Jag fördjupar mig även i den kanondebatt som pågick 2006 och tittar närmare pådefinitionen av en litterär kanon och om gymnasiet skulle vara betjänt av en sådan.Skillnaden vad gäller urval skiljer sig till stor del.

ABSTRAKTSyftet med den här studien var att utforma förslag till hur delar, broderiparterren och labyrinten, av Drottningholms slottspark skulle kunna återställas till ursprungsskicket med smärre förändringar med tanke på skötsel. Detta för att i sin tur skapa ett större historiskt värde i parken.Arbetet utgår ifrån ritningar och litteratur som skrivits om parken och parkens utseende samt litteratur som nämner de som ritat parkens olika delar. För att göra den här studien och skapa nya ritningar till Drottningholms slottsparks utvalda delar behövde jag först ta reda på hur de olika platserna sett ut genom tiderna och jämföra detta med hur de ser ut idag.Efter den här processen har fyra slutprodukter framställts, tre ritningar över broderiparterren och en över labyrinten. Dessa är förslag till mönster för de utvalda platserna samt växtförslag till dessa.Jag hoppas att mina idéritningar ska kunna vara till hjälp om dessa delar skulle återskapas på Drottningholmsslottspark.  Även om mina ritningar inte skulle användas om broderiparterren och labyrinten skulle återskapas så skulle det här arbetet kunna vara till hjälp genom information om vilka kartor som skulle vara lämpliga att använda sig av.Men jag hoppas att Drottningholmsslottsförvaltning kommer välja att anlägga broderimönstret och labyrinten i sinom tid, för jag tror att broderiparterrmönstret och labyrinten skulle tillföra mycket till parken om de återskapades..

Rapporten kommer att behandla definitionen av begreppet homestyling, med avseende på dess ursprung, bakgrund, tillämpning och resultat, samt se hur dess marknad och framtid ser ut. Vidare kommer rapporten visa jämförelseteorier med övriga yrken och tjänster, samt se till medias framställning av ämnet. Rapporten bygger på intervjuer med personer inom branschen, litteratur och artiklar, samt en praktisk undersökning..