I denna uppsats undersöker jag hur stereotypen ?nörden? framställs i populärkulturella texter. Syftet är att blottlägga de strukturer som ligger bakom denna framställning. Vem kan t ex inte vara nörd och vad säger det om relationen mellan manligt och kvinnligt? Hur kan konstruktion av genus undersökas och förstås genom att studera en viss stereotyp? I media och inte minst i populärkulturella texter figurerar tydliga framställningar av olika stereotyper.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Denna kvalitativa studie behandlar problematiken kring att bedriva alfabetiseringsundervisning. Den alfabetiseringsundervisning som bedrivits och bedrivs i Sverige har under åren kritiserats av Skolverket. Med anledning av denna kritik har jag valt att intervjua fyra lärare, som samtliga bedriver alfabetiseringsundervisning. Deras uppfattningar kring undervisningens innehåll, kompetens samt organisationsramar redovisas i uppsatsens resultat. Studien syftar således till att försöka erhålla en kunskap om hur ovan nämnda faktorer påverkar alfabetiseringsundervisningen.

AbstractInom forskningen kring personliga hemsidor på Internet har fokus främst riktats mot identitetskonstruktion, hur jaget presenteras och de psykologiska och sociologiska orsakerna som ligger bakom. Min studie tar ett steg ifrån detta och integrerar studiet av den personliga hemsidan med studiet av den politiska hemsidan. Jag undersöker relationen mellan det personliga och det politiska på svenska privata feministiska hemsidor. Jag har intervjuat fyra skapare och analyserat sju hemsidor. Sammantaget utgör min studie en empirisk neddykning i de svenska privata feministiska hemsidor som finns tillgängliga på Internet anno höst 2003 och vår 2004.

Det atlantiska laxbeståndet i Östersjön är idag hotat, vilket är ett resultat av antropogen påverkan, och det har i praktiken inte funnits någonförvaltningsplan för laxen i Östersjön på nästan 10 år. Ett förslag gällande en flerårig förvaltningsplan för Östersjölaxen lades fram av EUkommissionen2011, vilken syftade till att bidra till ett hållbart nyttjande av laxen, och att den genetiska integriteten och variationen bevaras.Huvudsyftet med denna studie är att undersöka utvalda remissvar som framtagits efter förslaget. Remissvaren är officiella utlåtanden från berördamyndigheter och icke-statliga organisationer, och som har framförts till regeringen. Innehållsanalysen kommer att användas i syfte att nå enfördjupning samt identifiera återkommande mönster och teman utifrån remissvaren och de två utförda intervjuerna. Analysen visar att mångaaktörer påvisar en generellt sett positiv inställning till förslaget, men meningsskiljaktigheter och kritik av föreslagna åtgärder och tillvägagångssättkaraktäriserar flera av remissvaren.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look såg ut i svenska mode- och damtidskrifter åren 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehändelse lämnat några spår i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i så fall mottogs och tolkades. Metoden är en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan våren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sågs som ett allmänt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sågs som en av de främsta ? detta skiljer sig något från bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

Människor har alltid haft en påverkan på sin omgivning. Med en ständigt ökande befolkning och ständigt stigande konsumtion av naturresurser har påverkan blivit allt större. Naturen har besvarat utvecklingen med global uppvärmning och degraderande biodiversitet, vilket har resulterat i ett uppvaknande miljöengagemang. Brundtlandrapporten introducerade 1987 begreppet hållbar utveckling. Den hållbara utvecklingen kräver en koordination av samhällets olika aktörer.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet mellan lärare och vårdnadshavare ser ut gällande skolans värdegrundsarbete. Vi ville också jämföra informanternas åsikter om samarbetet. För att besvara syftet valdes intervjuer med två lärare samt enkätfrågor till vårdnadshavare i dessa klasser. Genomförandet av intervjuerna har skett genom ostrukturerade frågor utifrån en intervjuguide. Tidigare forskning visar att föräldrar i stort sett är nöjda med deras kontakt och samarbete med skolan. Viss kritik framkommer dock i forskningen som belyser att föräldrar är mindre nöjd med information från skolan när det gäller sådant som kan kopplas till värdegrund.

William G. Lycan undersöker i sin bok Philosophy of Language: a Contemporary Introduction möjligheten att förklara lingvistisk mening utifrån verifikationismen. Han lägger fram en mängd invändningar som tillsammans skall omkullkasta projektet. Då jag läst Lycans argument några gånger slås jag av det attraktiva med verifikationismens idé och av att jag vill syna kritiken lite närmre. Sammanfattningsvis skriver Lycan att verifikationismen utesluter en mängd uppenbarligen meningsfulla satser, inkluderar några som borde vara meningslösa och att den tillskriver satser fel mening.

Denna uppsats handlar om den kritik som riktas mot den lagstiftning som styr förhållandet när två parter separerar som har barn, och om de lösningsförslag som finns i form av föreslagna lagändringar. Uppsatsen delar in kritiken i områdena: Barnets talan, Gemensam vårdnad och bestämmanderätt, Fastställande av vårdnaden om barnet, Umgängesrätt och umgängessabotage, Ekonomi, Verkställighet och Övriga ämnen, som redovisas var för sig. Dessa områden tar sikte på något enskilt problem. Två större lösningsförslag är av mer genomgripande karaktär: Barnkonventionen som lag och Barnbalk istället för Föräldrabalken. Dessa redovisas också var för sig.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka och beskriva elevers arbete med lässtrategier.Mer specifikt undersöktes strategier inom RT-metoden med hjälp av textrörlighetsbegreppet.Vidare ämnade jag skapa mig en uppfattning om vilka typer av textrörlighet som varrepresenterade i RT-metodens fyra olika strategier, i vilken av strategierna eleverna var mesttextrörliga samt vilka textrelaterade frågor läraren ställde och vilka typer av textrörlighet detta gavupphov till. Studien var kvalitativ och jag använde mig av observation som insamlingsmetod ochtextrörlighetsbegreppet som analysmetod.Resultatet av min studie visade att typen textbaserad rörlighet var representerad i RTmetodensalla fyra strategier medan typen rörlighet utåt var representerad i tre av strategierna.Utöver detta visade resultatet även att det var i den första av strategierna som eleverna var mesttextrörliga. Man kunde också utläsa av resultatet att textrelaterade frågor av typen ?slutna frågor?gav upphov till textbaserad rörlighet i elevernas textsamtal medan autentiska frågor gav upphovtill rörlighet utåt i samtalen. En slutsats i min studie var att läraren måste vara väl insatt i metodenför att kunna agera god förebild och vägleda eleverna samt ge dem den stödstruktur, konstruktivkritik och återkoppling som krävs för att de ska kunna använda strategierna effektivt ochmålmedvetet..

Anorexi/Bulimi Nervosa drabbar framför allt flickor i åldern 11- 20 år. Varför vissa flickor utvecklar sjukdomen är okänt. Flera faktorer spelar in som till exempel en krissituation som uppstår i familjen, kommunikationsproblem, ett missnöje över sin egen kropp eller en försämrad självkänsla. Mödrarnas inverkan på döttrarna kan vara en anledning till att vissa flickor utvecklar Anorexi/Bulimi Nervosa. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa flickors utveckling av Anorexi/Bulimi Nervosa, med särskilt fokus på mödrars påverkan gällande kroppsuppfattning, mat, vikt och ätbeteende.

Denna studie syftar till att undersöka föräldrars upplevelser i samband med att deras barn kallas till möte med Ungdomsteamet i Örebro, vid oro för droganvändning. Med studiens syfte som utgångspunkt, valdes en kvalitativ intervjumetod och insamling av empiriskt material skedde genom semistrukturerade intervjuer via telefon. Intervjumanualen konstruerades utifrån de frågeställningar som valts och delar av den litteratur som använts i studien. Det insamlade materialet från intervjuer med sex personer utgör underlag för resultatet och tolkas främst utifrån Hübinettes litteratur om drogpreventivt arbete, stämplingsteori och ekologisk systemteori. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna var positivt inställda till Ungdomsteamets arbetssätt, oavsett vad drogtestet visade.

Denna uppsats är en kvalitativ studie av de två största professionella bloggarna i Sverige, blondinbella.se och kissies.se. Studiens syfte är att ta reda på vilka markörer för klass och genus som kan hittas på bloggarna och utifrån dessa vilken bild av att vara ung tjej det är som förmedlas till bloggarnas läsare. Debatten om de två aktuella bloggarna pågår i media och speciellt är det författarna bakom bloggarna som uppmärksammas, Isabella Löwengrip och Alexandra Nilsson. Med hjälp av teorier kring kön och klass analyserar jag bloggarnas innehåll och försöker utkristallisera vilka teman som är dominerande på dessa bloggar. Resultatdelen är uppdelad utifrån dessa teman som handlar om shopping, kroppsuppfattning och valmöjligheter.

Den debatt om skolan som förs idag är kritisk till kvalitén i den svenska skolan. Det har även riktats kritik gentemot dagens lärarutbildning. Som snart nyutexaminerade lärare finner vi det intressant att i skenet av detta belysa vilka kompetenser som den utbildning vi snart avslutar har syftat till att ge oss. Vi finner det även intressant att se vad skolledare tänker om lärarkompetens i allmänhet och i synnerhet i förhållande till lärarutbildningen och vilken kompetens de uppfattar att nyutbildade lärare har med sig ut i arbetslivet.Syftet med den här studien är att ta del av skolledares sätt att se på lärarkompetens i allmänhet men också i förhållande till lärarutbildningen, samt att studera den utredning som ligger till grund för dagens lärarutbildning, SOU 1999:63.Studien har genomförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empirisk data har samlats in genom att intervjua några skolledare. Resultaten visar att skolledare i sina svar angående lärarkompetens lutar sig mot en hermeneutisk tradition.