Uppsatsen syftar till att studera hur begreppet jämställdhet och dess diskurs i gymnasieskolan har förändrats i läroplanerna. Undersökningen går igenom Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 och även de propositioner som ligger till grund av läroplanerna och analyserar dem utifrån ett feministiskt perspektiv. Detta för att få fram en fördjupad kunskap om hur jämställdhets sätts i uttryck i respektive läroplan. Uppsatsen metod består av en diskursanalys som grundar sig på Bacchis "What?s the problem represented to be??-approach" modell som har anpassats för att svara mot uppsatsens syfte.Undersökningen visar att jämställdhetsarbetet har fått ett större utrymme över tid, men även att jämställdheten fortfarande aktivt ska arbetas för.

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhällsaktörer som möter våldtäktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. Frågeställningarna är hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhällets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger på intervjuer med fyra informanter från Uppsala Tjejjour samt fyra informanter från Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjälp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strävar vi i resultatet efter att skapa förståelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till våldtäktsdrabbade kvinnor.

Syftet med uppsatsen är att mot bakgrund av en teoretisk förförståelse om Indien och sexhandel undersöka och diskutera hur organisationen Saheli HIV/AIDS Karyakarta Sangh arbetar med kvinnor i sexarbete i Pune, Indien och undersöka hur personalen upplever arbetet. Frågeställningarna tar upp hur organisationen arbetar med kvinnor i sexarbete, hur personalen upplever arbetet och vilka samhälleliga faktorer som påverkar arbetet samt hur detta kan analyseras i förhållande till feministisk teori och empowerment. Uppsatsen är en kvalitativ studie som genomförts med sju respondentintervjuer, observationer samt litteraturstudier. Organisationen arbetar med stödjande insatser för kvinnor i sexarbete såsom kondominformation och -distribution, hjälp med omhändertagande av kvinnornas barn, hjälp till sjukvård och egen bank med villkor anpassade till kvinnornas situation. De arbetar även med information till samhället om sexarbete och dess problematik.

Jag har här försökt göra en projektredogörelse med utgångspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhållande till ämnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gängse uppdelning mellan trä- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsättning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssätt ? genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget.

Uppsatsen är en jämförande studie av kvinnors livsvillkor och förmåga att undkomma fattigdom i de två indiska delstaterna Kerala och Punjab. Båda delstaterna har höjt den allmänna levnadsstandarden i befolkningen men haft olika framgång i att få dessa att tillkomma kvinnor. Syftet med uppsatsen är att undersöka dels kvinnors livsvillkor och dels vilka faktorer som påverkar dessa i delstaterna. Metoden har bestått av kvalitativ textanalys. Vidare har statistik från UNDP använts.

Studiens syfte var att försöka förstå och exemplifiera ungdomars attityder kring våld iungdomsrelationer, samt deras attityder till sin omgivning relaterat till detta våld. Resultat ochanalys byggde på fyra fokusgruppsintervjuer med tio killar och nio tjejer från nionde klass,grupperna delades in efter kön. Intervjuerna transkriberades i sin helhet och presenterades iform av citat som analyserades med hjälp av feministisk poststrukturalistisk teori ochintersektionalitet, och relaterades till tidigare forskning inom problemområdet. Resultatenvisar att ungdomar har kunskaper om våld och hur det påverkar. Ungdomarna själva efterlysermer information för att kunna identifiera olika former av våld samt information om hur detkan förebyggas.

Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män.Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det?Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.

I denna kvalitativa studie har vi undersökt föreställningar och fördomar kopplade till våldtäkt. Syftet var att synliggöra våldtäktsmyter som finns i samhället och undersöka hur dessa kan komma att påverka tjejer som själva varit utsatta för våldtäkt. Studiens frågeställningar är: ?Hur påverkar våldtäktsmyter hur den utsatte ser på sig själv och händelsen efteråt?? samt ?Hur påverkar våldtäktsmyter det bemötande den utsatte får efteråt, både från professionella och från närstående/anhöriga??. För att besvara dessa frågeställningar har vi genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer med våldtäktsutsatta tjejer.

Kvinnan som studieobjekt har frekvent kommit i skymundan i vetenskapen generellt och i kriminologin specifikt. Det feministiska perspektivet framhåller vikten av att inkludera ett kvinnligt studieobjekt i den kriminologiska empirin, men även behovet av att vidga och förändra själva grundsynen på vetenskap och kunskap som uteslutande objektiv, kvantitativ och mätbar. Den stämplingsteoretiska ansatsen har traditionellt använts för att förklara och undersöka manlig (ungdoms)brottslighet och kan anses vara en av de teorier som blundar för den kvinnliga förövarens förekomst. Genom textanalys, där språket anses producera och reproducera synen på sanning och verklighet, analyseras här nio artiklar från Nordisk Kriminalkrönika 2000 ? 2014, vilka beskriver utredningsarbetet av brott begångna av en ensam, kvinnlig förövare.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.

Denna studie har haft syftet att undersöka hur pedagoger som arbetar på förskolor med genuspedagogisk inriktning och pedagoger som arbetar på förskolor utan uttalad genusinriktning ser på genuspedagogik, samt på vilka sätt dessa olika verksamheter kunde påverka pedagogernas genuspedagogiska arbete. Tidigare forskning har visat att det under olika omständigheter finns svårigheter att genomföra ett genuspedagogiskt arbete. Ett feministiskt synsätt och feministisk poststrukturalism var studiens teoretiska perspektiv. Grundtanken inom detta perspektiv bygger på ett ifrågasättande av rådande normer och en syn på kön/genus som konstruerat och därmed något föränderligt. Inom feminismen eftersträvas en bredare syn på genusfrågorna, något som den här studien står bakom.

Hedersrelaterat våld har inga gränser. Det sker inte endast i ett land, av ett folk med en specifik etnicitet, kultur eller religion. Hedersrelaterat våld existerar världen runt, även i Sverige. Mordet på Fadime Sahindal fick internationell uppmärksamhet och folk var i chock, speciellt den svenska regeringen som länge försökte förneka våldets existens i vårt avlånga jämställda land. Hedersrelaterat våld är en kategori av våld som i de flesta fall drabbar unga kvinnor som vägrar att infinna sig i familjens eller släktens normer och regler.

Vi har i vår studie analyserat sju personliga intervjuer med kvinnor anställda på företaget Eventia. Syftet med studien har varit att vi i intervjupersonernas narrativa berättelser sökt efter betydelser och därigenom önskat synliggöra om det finns en bristande överrensstämmelse mellan organisationen Eventias avsikt och strävan efter att vara jämställd, och dess tillämpning i praktiken. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår ifrån Joan W. Scotts förståelse av genus. Vi har som teoretisk metod i huvudsak använt oss av de fyra teman som Anna Wahl, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sophie Linghag formulerat i sin forskning: Struktur, Ledarskap, Symbolism och Förändring.

Uppsatsen syfte är att undersöka hiv-positivas berättelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berättelser och vilka samhälleliga normer som återfinns i individernas berättelser. Syftet har även varit att sprida information om hiv inom akademien, att låta hiv-positivas berättelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berättelser i en samhällelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhälleliga kontexter och visar på relationen mellan tid, plats, medicinska framgångar och värderingar. Det finns få studier gjorda under 2000-talet som både tar upp ett normkritiskt perspektiv på samhälleliga diskurser och innehåller hiv-positivas berättelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill säga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de där? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.