From an anti-oppressive and a gender perspective, the aim of this paper is to examine whether three English teachers at a comprehensive school in Stockholm make gender conscious selections when selecting novels for their English literature lessons. Through quantitative research, semi-structured interviews and e-mail interviews with these teachers I have attempted to find out if they include both male and female writers when selecting English novels for their students and also what factors affect their selections. I have analyzed the interviews and the quantitative research by using a qualitative and a quantitative content analysis. The theories that I have established my analysis upon are gender theories about the male norm in society, the feminist Simone de Beauvoir?s ideas about the woman as a second gender and the sociologist Raewyn Connell?s gender regimes.

Syftet med uppsatsen är att undersöka olika modellers förmåga att prognostisera den systematiska samvariationen mellan Affärsvärldens branschindex. Med regressionsanalys undersöks systematisk kovarians på den svenska aktiemarknaden under perioden 1997 ? 2006. Först skattas branschindexens känslighet för olika riskfaktorer, skattningarna används för att skapa en varians-kovariansmatris. Utvärdering sker genom att vikterna för en global minsta variansportfölj beräknas med hjälp av den skattade varians-kovariansmatrisen.

The aim of this study is to illustrate, and analyze how social workers are able to more effectively pursue operative possibilities within their own particular organizations. The main question concerning this issue is: How are social workers, working within the same district organization able to realise any potential for co-operation with other social workers, in different locales and units, yet working within the same organization? Following on from this question, further issues arise such as: 1. How do the varying demands of the clients affect the workload of the social worker? 2.

För en tid sedan var det status att vara en del av fittstimmet. Ordet tycktes andas styrka, självständighet och attityd. Även politiker passade på att surfa i vågorna av stimmets strömmar. Feminismen hade anhängare i både det offentliga och hos gemene man (eller kvinna) och det var inget ögonbrynshöjande ställningstagande. Under det senaste decenniet tycks ordet fått en ny laddning och feminismen är inte längre det enda valet i strävan mot jämställdhet.

De fördelar och värde som ett affärssystem kan bidra med till verksamheten uppstår inte automatiskt när det tas i drift. Det krävs ett fortsatt utvecklingsarbete av system, processer och organisation för att fördelarna ska synas. Studiens syfte har varit att få fram vilka aspekter som är viktiga att ha i åtanke kring fortsatt utvecklingsarbete av ett affärssystem. Därigenom har vi skapat oss en förståelse för hur företag arbetar i Second Wave samt hur teorin förhåller sig till praktiken. Det empiriska materialet har inhämtats genom kvalitativa gruppintervjuer på två stora svenska företag med sammanlagt elva respondenter.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

This essay is from a student at the cultural science program in Karlstad University. The essay in Culture studies deals about the history use and about the cultural-historical values on buildings. The buildings are from a certain area called the neighborhood Almen and have in the past been threatening many times of demolition. The neighborhood Almen buildings survived a huge city fire back in the 19th century. Since then the buildings has been known as a memory and by the inhabitants and as the oldest part of the city left.

The Swedish government ratified on May 1 2009 an amendment of marital law, resulting in same-sex marriage becoming legalized. With the rights of the Christian Swedish state church to officiate weddings originating from the same law, the church was thereby faced with two options: Either officially include same-sex couples in the Christian concept of holy matrimony and keep the right to officiate weddings; or give up the right to officiate weddings altogether. An official decision to accept the terms was reached on October 22 2009, but not without being preceded by an agitated medial debate.This research attempts to analyze the arguments of the debate in three stages: In the first stage the arguments are categorized according to their respective ideological standpoint. In the second stage these categories are examined from post-modern, social constructivist and socialization theory perspectives. Based on this, the third stage sees the arguments analyzed from a viewpoint based in the Copenhagen school concept of securization.The research concludes that the debate does not only simply feature two sides with differences of opinion; but rather that the arguments of the two opposing sides are founded in a common view of the other side as a fundamental threat to ones conception of a sound society..

This bachelor thesis aims to analyse the effects of changes in management control systems following acquisitions, and deduce whether or not these effects are in line with the acquiring firm's objectives of the acquisition. Through a case study of technician consultant firm Energo, acquired in 2010 by ÅF, the study assumes the perspective of the acquired firm. Data has been collected through in-depth interviews at Energo and ÅF and complemented by internal documents to enrich and validate specific facts and statements. Data was then arranged and analysed through Otley and Fierriera's (2009) framework Performance Management Systems to understand how management control systems were constituted before the acquisition, what changes were made following the acquisition, how this process was accomplished and how it was experienced, in order to come to conclusions about the effects of these changes. The study concludes that the changes in Energo's management control system following the integration with ÅF, had significant effects on the outcome of the acquisition, primarily as it led to a high rate of Energo's employees resigning.

Syftet med uppsatsen var att ge en nulägesbeskrivning av hur personalen på vårdcentralernautförde sitt uppdrag kring vårdsökande med psykisk ohälsa och dessutom en jämförelse meddet lokala vårdprogrammet för depression, innan dess implementering.Undersökningens huvudfråga var; Hur ser arbetssättet på vårdcentralerna ut kring vuxnapatienter med psykisk ohälsa och hur överensstämmer det med landstingets vårdprogram fördepression.En enkätundersökning genomfördes vilken riktades till de tre yrkesgrupperna /funktionerna sjuksköterskor i TeleQ, läkare och samtalsterapeuter. Både enkät och svarhanterades genom de tillfrågade landstingsanställdas e-post.Resultatet visade att ett centralt förbättringsområde är att utöka användandet avscreeninginstrument och tester vid både bedömning och uppföljning. Behovet av atttydliggöra rutiner kring olika moment och öka samverkan både inom vårdcentralen och medvårdgrannar framkom också.Slutsatsen är att i vissa avseenden efterföljs vårdprogrammet redan innan dessimplementering och i andra finns förbättrings- och utvecklingsområden. Det som framkommiti denna studie är med största sannolikhet också ett resultat som skulle framträda vid liknandestudie i andra landstings primärvård..

Titel: ?Hur central är kommunikationen inom centrala GU??? en kartläggning av Göteborgs Universitets informationsstrukturmellan gemensamma förvaltningen och fakulteternaFörfattare: Martin Ström & Kristin MöllerHandledare: Monica Löwgren NilssonKurs: Fördjupningsskurs, VT 2007Syfte: Att kartlägga Göteborgs Universitets informationsstrukturinom den centrala enhetenMetod: Kvalitativa intervjuerMaterial: Intervjuer av aktörer inom målgruppen gemensamma förvaltningenHuvudresultat: Undersökningen har visat att man har bra koll på vad interkommunikation ska användas till men att det inte riktigtefterlevs. Informationsflödet är för stort inom GU för att man ska kunna informera alla om allt och det vore bättre om det fanns gemensamma forum där man själv kan hämtainformation. Generellt sett så finns det inga uttalade eller formulerade informationsansvar utan det är skapat av individen själv. Intervjupersonerna efterfrågar klararedirektiv och information som berör den egna avdelningen och verksamheten.

Dagens organisationer utvecklas mot en allt mer digitaliserad framtid präglad av ledarskap förmedlat via digitala medier. Frågan om vilka egenskaper samt beteenden kommer att få större betydelse för ledarskapet i relation till digitaliseringen, blir av allt större betydelse i och med den allt större användningen av digitala medier mellan ledare och anställda. Syftet med studien var att undersöka de tre olika ledarskapsstilarna personal-, produkt- och förändringsinriktad i relation till användning av digitala medier, utifrån de anställdas uppfattningar. De 25 deltagarna var anställda inom privata organisationer med största del kontorsrelaterade arbetsuppgifter. Genom en webbenkät studerades sambandet mellan ledarskapsstil, användning av digitala medier samt anställdas uppfattning av ledarskap.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt präglad miljö, som för henne framstod som en främmande värld till att börja med.1 Jag läste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbättring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var på det sättet. Vilken inställning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna själva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan också vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhället. Jag bestämde mig för att söka svaren hos medlemmarna själva för att få veta vilka likheterna och skillnaderna är i fråga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken på detta är min egen klasstillhörighet.